En virtuell terminal är en typ av onlineapplikation som låter företag manuellt ange och behandla kreditkortstransaktioner över internet. Det används vanligtvis av företag som behöver hantera transaktioner där kortet inte är fysiskt närvarande, till exempel telefontransaktioner eller postordertransaktioner. Virtuella terminaler nås via en webbplats som tillhandahålls av en betalleverantör och kräver att användaren matar in kortinformation och transaktionsinformation manuellt.

En betalningsgateway är en teknik som används av företag för att acceptera köp med debet- eller kreditkort från kunder. Den fungerar som mellanhand mellan ett företags webbplats (eller POS-system) och de betalningsnätverk som är involverade i att behandla transaktionen.

Den globala e-handeln för detaljhandeln beräknas nå 73,53 biljoner USD fram till 2030. Därför är virtuella terminaler och betalningsgatewayer allt viktigare för företagsverksamheten. Den här guiden jämför virtuella terminaler och betalningsgatewayer och förklarar hur man implementerar båda för ditt företag.

Vad innehåller den här artikeln?

• Hur fungerar virtuella terminaler?
  
• Hur fungerar betalningsgateways?
  
• Virtuell terminal kontra betalningsgateway: Likheter och skillnader
  
• Virtuell terminal kontra betalningsgateway: Implementering
  
• Virtuell terminal kontra betalningsgateway: Säkerhetsproblem och bästa praxis
  
• Hur man väljer mellan en virtuell terminal och en betalningsgateway
  
• Så kan Stripe Payments hjälpa till
  

Hur fungerar virtuella terminaler?

Virtuella terminaler låter företag ange betalningsinformation i ett onlinegränssnitt för att behandla transaktioner där kortet inte är fysiskt närvarande. De är särskilt användbara för företag som inte har fysiska butiker, de som tar emot beställningar via telefon eller e-post, eller de som behöver behandla betalningar på olika platser. Virtuella terminaler kan integreras med andra affärssystem för fakturering, bokföring och lagerhantering, vilket gör dem till ett mångsidigt verktyg för att hantera företagstransaktioner.

Här är en kort översikt över hur virtuella terminaler fungerar:

• Inloggning: Företaget loggar in i den virtuella terminalen via en säker webbportal som tillhandahålls av dess betalleverantör.

• Datainmatning: Företaget anger manuellt kundens betalningsinformation, till exempel kreditkortsnummer, och transaktionsbeloppet i den virtuella terminalens gränssnitt.

• Bearbetning: Den virtuella terminalen skickar informationen via en betalningsgateway för auktorisering.

• Auktorisering: Betalningsgatewayen krypterar och vidarebefordrar transaktionsdatan till kortnätverket och den utfärdande banken för godkännande.

• Bekräftelse: Den utfärdande banken skickar tillbaka ett godkännande eller avslag, vilket vidarebefordras via betalningsgatewayen till den virtuella terminalen.

• Slutförande: Företaget slutför försäljningen och transaktionsinformationen registreras för avstämning och bokföring.

Hur fungerar betalningsgateways?

En betalnings- eller digital gateway är en mellanhand som underlättar betalningar. Den överför känslig kortinformation från kunden till den utfärdande banken och överför sedan bankens godkännande eller avslag för transaktionen tillbaka till företaget.

Så här går det vanligtvis till:

• Transaktionsinitiering: En kund anger sina kreditkortsuppgifter på ett företags webbplats eller i ett POS-system. Betalningsgatewayen samlar in den här informationen.

• Kryptering: Gatewayen krypterar data och skyddar data från potentiellt bedrägeri.

• Auktoriseringsbegäran: Gatewayen skickar krypterade data till den betalleverantör som används av företagets bank. Betalleverantören vidarebefordrar denna transaktionsdata till kortnätverket (t.ex. Visa, Mastercard), som sedan dirigerar den till kortinnehavarens utfärdande bank för auktorisering.

• Svar: Den utfärdande banken godkänner eller avslår transaktionen och skickar detta svar tillbaka via kortnätverket till betalleverantören och sedan tillbaka till betalningsgatewayen.

• Transaktionsslutförande: Gatewayen tar emot svaret och vidarebefordrar det tillbaka till webbplatsen eller POS-systemet. Om den godkänns slutförs transaktionen och medlen betalas senare ut till företagets bankkonto.

Virtuell terminal kontra betalningsgateway: Likheter och skillnader

Även om virtuella terminaler och betalningsgateways båda behandlar elektroniska betalningar, tillgodoser de olika behov och transaktionstyper. Virtuella terminaler kräver manuell inmatning och fungerar bäst för transaktioner som anges av företaget. Betalningsgateways automatiserar processen och är mer lämpade för kundstyrda onlineköp.

Här är en kort översikt över deras huvudsakliga likheter och skillnader:

Likheter

• Säker transaktionsbehandling: Virtuella terminaler och betalningsgateways krypterar transaktionsdata för att säkerställa säker överföring av känslig betalningsinformation via internet.

• Integration av betalningsnätverk: Båda interagerar med olika betalningsnätverk och banker för att godkänna och behandla betalningar.

• Stöd för transaktioner där kortet inte är närvarande (CNP): Båda stöder betalningar som sker när kortinnehavaren inte är fysiskt närvarande, till exempel online- eller telefonbetalningar.

Skillnader

Virtuell terminal

• Funktionalitet och användning: Virtuella terminaler används i första hand av företag för att ange betalningsinformation i ett onlinegränssnitt när kortinnehavaren inte är närvarande. De är idealiska för telefon- eller postorder och kräver inte kundens direkta interaktion.

• Användarinteraktion: Virtuella terminaler kräver att en anställd på företaget manuellt anger betalningsinformation i systemet.

• Teknikintegration: Virtuella terminaler är vanligtvis ett fristående system som nås via en webbläsare. De kan ibland integreras med andra affärssystem för redovisning eller lager.

• Målanvändare: Virtuella terminaler används av företag som inte nödvändigtvis har e-handelsplattformar men som ändå behöver behandla betalningar på distans. Dessa kan inkludera professionella tjänster eller grossistföretag.

Betalningsgateway

• Funktionalitet och användning: Betalningsgateways ansluter ett företags webbplats och de finansiella system som är involverade i att behandla betalningen.

• Användarinteraktion: Betalningsgateways fungerar automatiskt och är utformade för kundinitierade transaktioner. Kunder anger sin betalningsinformation på en e-handelsplats eller i en app. De kräver minimal interaktion med företaget under transaktionen.

• Teknikintegration: Betalningsgateways är djupt integrerade i webbplatser, appar och onlinekundvagnar.

• Målanvändare: Betalningsgateways krävs för e-handelsföretag och alla företag som säljer varor eller tjänster online direkt till kunder.

Virtuell terminal kontra betalningsgateway: Implementering

Virtuella terminaler och betalningsgateways har olika implementeringsbehov och processer, och valet av vad som ska användas beror på ett företags behov. Virtuella terminaler är mindre teknikintensiva, kräver minimal konfiguration och är enklare att implementera snabbt. De är perfekta för företag som behandlar betalningar manuellt. Betalningsgateways kräver mer teknisk expertis att implementera och är bättre lämpade för företag som behöver ett omfattande, integrerat system för onlinebetalning som kan hantera stora transaktionsvolymer.

Så här kan företag implementera virtuella terminaler och betalningsgateways:

Implementera virtuella terminaler

• Tillgänglighet: Virtuella terminaler är utformade för att vara enkla och tillgängliga. De är vanligtvis webbaserade applikationer som inte kräver någon ytterligare programvaruinstallation. Användare loggar helt enkelt in på en onlineplattform med hjälp av en webbläsare.

• Konfiguration och inställningar: Att ställa in en virtuell terminal innebär ofta minimal teknisk konfiguration. Företag behöver vanligtvis skapa ett konto hos en betalleverantör som tillhandahåller den virtuella terminalen som en del av sin tjänst. När kontot är etablerat kan företaget behöva konfigurera vissa grundläggande inställningar såsom säkerhetsfunktioner och användarbehörigheter.

• Hårdvarukrav: Vanligtvis finns det inga specifika hårdvarukrav utöver en dator eller mobil enhet med internetåtkomst. Företag som också behöver hantera fysiska korttransaktioner kan integrera hårdvara som kortterminaler med vissa lösningar för virtuella terminaler.

• Användarutbildning: Utbildning av personal för virtuell terminal är vanligtvis okomplicerad, och användning kräver inte omfattande teknisk skicklighet. Användare bör förstå hur man säkert anger betalningsinformation, behandlar transaktioner och hanterar kvitton.

Implementera betalningsgateways

• Teknisk integration: Betalningsgatewayer kräver mer komplex teknisk integration än virtuella terminaler. De måste integreras i webbplatser, e-handelsplattformar eller mobilappar, och gatewayens API måste konfigureras för att fungera med den befintliga digitala infrastrukturen.

• Säkerhet: Implementering av en betalningsgateway kräver strikt efterlevnad av säkerhetsstandarder som Payment Card Industry Data Security Standard (PCI DSS) för att säkerställa säker hantering av känslig kreditkortsinformation. Detta kan involvera konfiguration av krypteringsprotokoll, säker datalagring och andra cybersäkerhetsåtgärder.

• Anpassning: Betalningsgatewayer erbjuder fler alternativ för anpassning, vilket låter företag skapa en användarupplevelse som matchar deras onlinenärvaro.

• Skalbarhet: Gatewayer kan skalas för att hantera höga volymer av transaktioner och kan stödja en mängd olika betalningsmetoder och valutor.

• Utvecklarresurser: Driftsättning av en betalningsgateway kräver vanligtvis tillgång till utvecklarresurser. Utvecklare måste integrera gatewayen med API:er som tillhandahålls av betalleverantören och utföra omfattande tester för att säkerställa att gatewayen fungerar korrekt under alla förväntade transaktionsscenarier.

Virtuell terminal kontra betalningsgateway: Säkerhetsproblem och bästa praxis

Oavsett om du arbetar med en virtuell terminal eller en betalningsgateway hjälper viss bästa praxis ditt företag att behandla betalningar effektivt.

• Utbilda anställda i bästa praxis för säkerhet, inklusive hur man upptäcker nätfiske och hur man hanterar känslig kunddata.

• Utveckla och upprätthåll tydliga säkerhetspolicyer för betalningsbehandling och datahantering.

• Ha en plan för att svara på säkerhetsincidenter snabbt och effektivt.

• Informera kunderna om hur de kan skydda sig mot bedrägeri på nätet.

Specifika säkerhetsproblem och bästa praxis i samband med virtuella terminaler och betalningsgateways beskrivs nedan.

Säkerhetsproblem för virtuella terminaler

• Manuell datainmatning: Den största risken med virtuella terminaler är relaterad till manuell inmatning av kortinformation. Misstag under detta steg kan leda till potentiell dataexponering.

• Datalagring: Om den inte säkras ordentligt kan sparad kortdata bli ett mål för hackare.

• CNP-bedrägeri: Transaktioner som anges manuellt betraktas som CNP-transaktioner, vilka medför en högre risk för bedrägeri.

Bästa praxis för virtuella terminaler

• PCI DSS-efterlevnad: Leverantörer av virtuella terminaler måste vara PCI DSS-kompatibla. Denna uppsättning säkerhetskrav är utformad för att skydda kortinnehavarens data.

• Starka lösenord: Använd starka, unika lösenord för ditt konto för virtuell terminal, och byt ut dem regelbundet.

• Begränsad åtkomst: Ge endast betrodda anställda åtkomst till den virtuella terminalen. Begränsa deras behörigheter baserat på deras roller.

• Kryptering: Se till att kryptera känslig kortinnehavares data under överföring och lagring.

• Bedrägeribekämpning: Använd verktyg som adressverifieringstjänst (AVS) och kortverifieringsvärde (CVV) för att minska bedrägeririsken.

• Regelbundna uppdateringar: Håll programvaran för din virtuella terminal uppdaterad med de senaste säkerhetskorrigeringarna.

Säkerhetsproblem för betalningsgateways

• Dataintrång: Betalningsgateways har starka säkerhetsåtgärder, men de är inte immuna mot dataintrång.

• Nätfiskeattacker: Kunder kan luras att ange sin betalningsinformation på falska webbplatser utformade för att se ut som din butiks webbplats.

• Bedrägliga transaktioner: Bedrägliga aktörer kan försöka kringgå gatewayens säkerhetsåtgärder.

Bästa praxis för betalningsgateways

• PCI DSS-efterlevnad: Betalningsgateways måste uppfylla PCI DSS-kraven och regelbundet genomgå säkerhetsrevisioner.

• Secure Sockets Layer (SSL)/Transport Layer Security (TLS)-kryptering: Betalningsgateways måste använda stark SSL/TLS-kryptering för att skydda data under överföring.

• Tokenisering: Betalningsgateways bör inkludera tokenisering, som ersätter känslig kortdata med unika tokens som är värdelösa för bedrägliga aktörer.

• 3D Secure-autentisering: Betalningsgateways bör överväga att implementera 3D Secure (t.ex. Verified by Visa, Mastercard SecureCode) för ett extra lager av autentisering.

• Bedrägeriövervakning: Betalningsgateways bör ha verktyg för att upptäcka och förhindra bedrägeri, såsom hastighetskontroller och algoritmer för maskininlärning.

• Regelbundna säkerhetsgranskningar: Betalningsgateways bör genomföra regelbundna säkerhetsgranskningar och penetrationstester för att identifiera och åtgärda sårbarheter.

Hur man väljer mellan en virtuell terminal och en betalningsgateway

Att välja mellan en virtuell terminal och en betalningsgateway beror på hur ditt företag tar emot betalningar, var dina kunder befinner sig när de betalar och hur mycket teknisk infrastruktur du är utrustad att hantera. Vissa företag använder enbart en lösning, medan andra använder båda för att täcka olika försäljningskanaler.

Här är några användningsfall som kan hjälpa dig att avgöra vilken lösning (eller kombination av lösningar) som passar ditt företag:

När en virtuell terminal är vettig

• Företag med telefon- och postorder: Om kunder ringer in eller skickar in beställningar istället för att beställa online, låter en virtuell terminal personalen knappa in betalningsinformation direkt utan en e-handelsbutik.

• Tjänstebaserade företag: Professionella tjänster som konsulter, entreprenörer eller vårdgivare som fakturerar kunder och samlar in betalning i efterhand finner ofta virtuella terminaler tillräckliga.

• Företag utan webbplats: Vissa småföretag eller grossister behandlar betalningar på distans men har (eller behöver) inte en onlineförsäljningskanal. En virtuell terminal ger ett sätt att acceptera kort utan en webbplats.

• Tillfälliga distansbetalningar: Företag som i huvudsak verkar personligen men ibland behöver behandla en betalning när en kund inte är fysiskt närvarande, till exempel en detaljhandlare som tar en insättning över telefon, kan lita på en virtuell terminal som ett kompletterande verktyg.

• Begränsade tekniska resurser: Företag utan utvecklare eller IT-support kan föredra en virtuell terminals minimala konfiguration och webbläsarbaserade åtkomst framför en betalningsgateways krav på API-integration.

När en betalningsgateway är vettig

• E-handelsföretag: Ett företag som säljer produkter eller tjänster direkt via en webbplats eller app behöver en betalningsgateway för att automatiskt behandla kundinitierade transaktioner där kortet inte är närvarande.

• Höga transaktionsvolymer: Företag som behandlar ett stort antal transaktioner drar nytta av en betalningsgateways förmåga att skala upp och hantera volym utan manuell inmatning.

• Abonnemang och återkommande fakturering: Företag som erbjuder abonnemang eller återkommande tjänster behöver en betalningsgateway för att automatisera faktureringscykler, istället för att manuellt ange betalningsinformation igen för varje debitering.

• Flervalutaförsäljning eller internationell försäljning: Företag som säljer till kunder över gränserna behöver vanligtvis en betalningsgateway som stöder flera valutor och betalningsmetoder.

• Anpassade upplevelser i kassan: Företag som vill ha full kontroll över sitt betalflöde och användarupplevelse, till exempel genom att matcha profilering eller lägga till funktioner som sparade betalningsmetoder, behöver den anpassning en betalningsgateway erbjuder.

När ska man använda båda

Många företag använder en virtuell terminal och en betalningsgateway för att täcka olika försäljningskanaler. Till exempel kan en detaljhandlare använda en betalningsgateway för sin onlinebutik och samtidigt ha en virtuell terminal till hands för telefonbeställningar, insättningar eller personlig försäljning när en kortterminal inte är tillgänglig. Att utvärdera var och hur dina kunder föredrar att betala kan hjälpa dig att avgöra om en lösning täcker dina behov eller om en kombination fungerar bäst.

Så kan Stripe Payments hjälpa till

Stripe Payments erbjuder en enhetlig, global betalningslösning som hjälper alla företag – från växande startupföretag till globala företag – att ta emot betalningar online, fysiskt och runt om i världen.

Det här kan Stripe Payments hjälpa till med:

• Optimera kassaupplevelsen: Skapa en friktionsfri kundupplevelse och spara tusentals arbetstimmar med färdiga betalningsgränssnitt, tillgång till över 125 betalningsmetoder och Link, en plånbok skapad av Stripe.
  
• Expandera till nya marknader snabbare: Nå kunder över hela världen och minska komplexiteten och kostnaderna för hantering av flera valutor med gränsöverskridande betalningsalternativ, tillgängliga i 195 länder och för över 135 valutor.
  
• Göra betalningar både fysiskt och online till en enhetlig upplevelse: Bygg en enhetlig köpupplevelse i digitala och fysiska kanaler för att personanpassa interaktioner, belöna lojalitet och öka intäkterna.
  
• Förbättrad betalningsprestanda: Öka intäkterna med en rad anpassningsbara, lättkonfigurerade betalningsverktyg, inklusive kodfritt skydd mot bedrägeri och avancerade funktioner som förbättrar auktoriseringstiderna.
  
• Snabbare utveckling med en flexibel och pålitlig plattform för tillväxt: Bygg vidare på en plattform som är utformad för att skala upp med dig, med historisk upptid på 99,999 % och branschledande tillförlitlighet.
  

Läs mer om hur Stripe Payments kan driva dina online- och fysiska betalningar, eller börja i dag.