En användningsbaserad faktureringsmodell debiterar kunder baserat på deras förbrukning av en tjänst eller produkt, i stället för baserat på ett fast belopp. Det gör det möjligt för företag att maximera intäkter och kundnöjdheten genom att anpassa sina priser efter faktiska användningsmönster. Den här faktureringsstrategin ger kunderna transparens och kontroll över sina utgifter. För vissa företag kan modellen även gynna både tjänsteleverantören och kunden. Den här modellen är idealisk för tjänster där kundernas efterfrågan kan variera kraftigt, till exempel molntjänster, el/gas och telekommunikation.

År 2022 hade 61 procent av alla SaaS-företag (molnbaserade mjukvarutjänster) antingen infört användningsbaserad prissättning eller höll på att testa dessa modeller. Nedan förklarar vi hur användningsbaserad fakturering fungerar, hur modellen skiljer sig från andra faktureringsmodeller och några hypotetiska scenarier där man lyckats med användningsbaserad fakturering.

Vad innehåller den här artikeln?

• Hur fungerar användningsbaserad fakturering?
  
• Användningsbaserad fakturering jämfört med andra faktureringsmodeller
  
• Fördelar med användningsbaserad fakturering
  
• Risker och utmaningar med användningsbaserad fakturering
  
• Attribut för en lyckad faktureringsmodell
  
• Scenarier där användningsbaserade faktureringsmodeller lyckats
  

Hur fungerar användningsbaserad fakturering?

Användningsbaserad fakturering registrerar en kunds förbrukning av en produkt eller tjänst och debiterar kunden därefter. Leverantören implementerar ett system som mäter och övervakar hur mycket av produkten eller tjänsten kunden använder. Detta kan innebära registrering av relevanta mätvärden som dataanvändning, samtalstid i minuter och API-anrop. Leverantören skapar också en prisstruktur (t.ex. ett fast pris per konsumtionsenhet) och en faktureringscykel (t.ex. månadsvis, årligen).

I slutet av varje cykel mäter modellen kundens användning och debiterar dem baserat på prisstrukturen. Leverantören skickar därefter en faktura till kunden som visar hur avgifterna återspeglar användningen. En molnlagringstjänst kan till exempel debitera 0,10 USD per gigabyte data som lagras och skicka kunden en faktura för total användning i slutet av varje månad.

Användningsbaserad fakturering jämfört med andra faktureringsmodeller

Ett företag bör välja en faktureringsmodell baserad på produktens eller tjänstens karaktär, företagets målmarknad och målsättningar. Användningsbaserad fakturering lämpar sig för företag med skalbara lösningar och kunder med varierande behov, medan abonnemangsbaserad fakturering passar bättre för förutsägbara tjänster och de som investerar i långsiktiga kundrelationer. Nivåbaserad fakturering ger en balans mellan valmöjligheter och förutsägbarhet, medan ett fast pris fungerar bäst för enkla produkter eller tjänster med begränsad skalbarhet.

Här tar vi en närmare titt på hur användningsbaserad fakturering skiljer sig från andra faktureringsmodeller.

Användningsbaserad fakturering

Kunderna betalar bara för den faktiska mängden av produkten eller tjänsten de förbrukar. Denna mängd mäts i enheter som dataanvändning, minuter, transaktioner och API-anrop. Denna modell föredras av priskänsliga kunder, eftersom den har en lägre inträdesbarriär och passar företag med varierande behov. Den är flexibel, vilket gör att kunderna kan justera användningen baserat på behov och bara betala för det de använder.

Men med användningsbaserad fakturering kan intäkterna vara oförutsägbara eftersom de varierar beroende på kundernas användningsmönster. Dessutom kan det öka personalkostnaderna för att implementera och underhålla det komplexa mätnings- och faktureringssystemet. Företag behöver även utbilda kunderna om användningsmönster och fakturering.

Abonnemangsbaserad fakturering

Kunderna betalar en återkommande avgift (t.ex. varje månad eller år) för åtkomst till en produkt eller tjänst, oavsett användning. Denna modell uppmuntrar långsiktiga kundrelationer, skapar en stabil inkomst för leverantören och är relativt enkel att hantera och förstå.

Men abonnemangsbaserad fakturering kan leda till att kunder betalar för tjänster som de inte använder fullt ut. Det är också mindre flexibelt än användningsbaserad fakturering eftersom det inte stöder kunder med varierande behov. Den höga etableringskostnaden kan även vara ett inträdeshinder för vissa kunder.

Nivåbaserad fakturering

Kunderna betalar en fast avgift baserat på den nivå eller det paket de väljer, vilket vanligtvis inkluderar olika nivåer av funktioner eller användningstillägg. Den här faktureringsmodellen gör det möjligt för kunder att välja den nivå som bäst passar deras behov, uppmuntrar dem att uppgradera till högre nivåer och gör intäkterna mer förutsägbara än med användningsbaserad fakturering.

Nivåbaserad fakturering har dock begränsad flexibilitet eftersom kunderna kanske inte använder alla funktioner på den valda nivån. Dessutom kan det vara svårt att utforma lämpliga nivåer. Kunder kan också uppleva missnöje om de överskrider sina nivåers gränser och måste betala extra.

Fasta priser

Kunderna betalar ett enda fast pris för en produkt eller tjänst, oavsett användning. Det är enkelt att budgetera med den här faktureringsmodellen, och det finns inga överraskningar för kunderna. Den kräver också minimalt med faktureringsinfrastruktur.

Men fasta priser kan leda till att kunder med låg användning betalar mer än de borde, och det motiverar inte leverantörer att erbjuda fler funktioner eller användning. Den här faktureringsmodellen kan inte heller skalas upp för att tillgodose behoven hos företag som växer.

Fördelar med användningsbaserad fakturering

Så här kan användningsbaserad fakturering ge fördelar till både kunder och företag.

Kunder

• Kontroll över kostnader och flexibilitet: Med användningsbaserad fakturering betalar kunderna bara för det de faktiskt använder. Detta gör det till ett kostnadseffektivt alternativ för användare med varierande eller oförutsägbara behov. De kan enkelt öka eller minska sin användning utan att vara låsta till fasta avgifter.

• Rättvist och transparent: Genom att koppla fakturering till förbrukning tydliggör modellen kostnaderna. Det kan också hjälpa till att undvika dolda avgifter och överraskningar.

• Tillgänglighet: Med pay-as-you-go-modeller är inträdesbarriären för nya kunder lägre. De med begränsad budget eller de som vill prova en tjänst kan göra det utan att göra ett inledande stort ekonomiskt åtagande.

Företag

• Ökade intäkter: Användningsbaserad fakturering kan öka intäkterna på lång sikt, särskilt för företag med skalbara lösningar. I takt med att kunderna använder mer av produkten eller tjänsten ökar företagets intäkter proportionellt.

• Differentiering på marknaden: Denna faktureringstaktik kan vara ett unikt säljargument som lockar kunder som värdesätter flexibilitet och kostnadskontroll. Det kan också hjälpa företag att särskilja sig från konkurrenter som använder mer traditionella prissättningsmodeller.

• Inre motivation: Eftersom användningsbaserad fakturering kopplar intäkter till förbrukning motiverar det företag att leverera tjänster av hög kvalitet och maximera kundnöjdheten.

• Kundretention: Användningsbaserad fakturering tillgodoser både kundens och leverantörens intressen. Kunder är mer benägna att fortsätta använda en tjänst där de känner att de betalar ett rimligt pris för sin faktiska användning, och detta kan öka retentionen.

• Kundinsikter: Användningsdata som samlas in genom att mäta förbrukning kan ge värdefulla insikter i kundernas beteende och preferenser. Företag kan använda denna information för att anpassa tjänster, utveckla nya funktioner och förbättra övergripande affärsstrategier.

Risker och utmaningar med användningsbaserad fakturering

Här följer några risker och utmaningar som ofta förknippas med användningsbaserad fakturering:

• Oförutsägbara intäkter: Till skillnad från fasta priser eller abonnemangsmodeller, som ger stabila intäktsströmmar, kan intäktsflödet för användningsbaserad fakturering variera dramatiskt beroende på kundernas användningsmönster. Detta kan komplicera ekonomisk planering och budgetering.

• Komplexa faktureringssystem: Att implementera ett faktureringssystem som registrerar användning, beräknar avgifter och genererar fakturor på ett korrekt sätt kan vara tekniskt utmanande och kostsamt. Systemet måste hantera stora mängder data på ett korrekt och säkert sätt, samtidigt som dessa krav kan öka förekomsten av tekniska problem och underhållskostnaderna.

• Prischock: Om kundernas användning oväntat ökar och de får högre avgifter än förväntat kan en faktura ge dem lite av en chock. Detta kan leda till kundbortfall, särskilt om kunderna känner att de inte har tillräcklig kontroll eller får varningar för att övervaka och hantera sin användning.

• Beroende av att kunna mäta användning: Användningsbaserade faktureringsmodeller är i hög grad beroende av möjligheten att mäta användningen på ett korrekt och transparent sätt. Eventuella brister eller felaktigheter i mätningen kan orsaka faktureringstvister och förlust av kundernas förtroende.

• Administrativa kostnader: Hantering av ett användningsbaserat faktureringssystem innebär ofta högre administrativa kostnader jämfört med enklare faktureringsmodeller. Det handlar bland annat om kostnader för att utveckla och underhålla infrastrukturen för mätning och fakturering, ha en kundtjänst som hanterar frågor om användning och avgifter och att behandla mer komplicerade faktureringsdata.

• Marknadsbegränsningar: Det är inte alla marknader eller kundsegment som lämpar sig för användningsbaserad fakturering. Vissa kunder föredrar den enkelhet och förutsägbarhet som ett fast pris ger, särskilt på marknader där möjlighet att budgetera rankas högre än flexibilitet.

• Efterlevnad: Beroende på bransch kan användningsbaserad fakturering ge upphov till regulatoriska problem som rör uppgiftsintegritet, konsumentskydd och god faktureringssed. Det kan vara komplicerat att följa dessa regler samtidigt som man implementerar en användningsbaserad modell.

• Kundretention: Eftersom kostnaden för kunderna kan variera från månad till månad är kunderna eventuellt inte lika benägna att förbli lojala om de tror att de kan få ett bättre erbjudande någon annanstans. Detta står i kontrast till abonnemangsmodeller, där kunder kan fortsätta abonnemanget för att det bekvämt, även om de inte aktivt använder tjänsten.

• Hantering av efterfrågan: I branscher som allmännyttiga företag och molntjänster där resurskapacitet är ett problem, kan tider med hög användning anstränga resurserna. Det kan vara en utmaning att hantera dessa toppar och samtidigt upprätthålla servicekvaliteten.

Attribut för en lyckad faktureringsmodell

En bra faktureringsmodell ger både ekonomisk stabilitet och nöjda kunder. Här är några attribut som ofta förknippas med lyckade faktureringsmodeller:

• Transparens: Kunderna ska enkelt kunna förstå hur deras avgifter beräknas och vad de betalar för. Transparenta faktureringsrutiner minskar konflikter och stärker kundernas förtroende och lojalitet.

• Rättvisa avgifter: Faktureringsmodellen ska debitera kunderna på ett sätt som känns rättvist och motiverat baserat på deras användning eller abonnemangsnivå. Rättvis prissättning uppmuntrar till högre acceptans och mindre motstånd till att betala räkningar.

• Flexibilitet: En bra faktureringsmodell anpassar sig till olika kundbehov och konsumtionsmönster. Den möjliggör ändringar av servicenivåer, till exempel uppgraderingar, nedgraderingar och tillägg utan att straffa kunden när de ändrar användningen av tjänsten.

• Förutsägbarhet: Kunderna uppskattar förutsägbara fakturor, särskilt när det gäller abonnemangs- eller fastprismodeller. Även i användningsbaserade modeller kan verktyg för att övervaka och uppskatta kostnader hjälpa till att ge kunderna förutsägbara kostnader för sina budgetar och på så sätt öka kundnöjdheten.

• Uppskalningsmöjlighet: I takt med att ett företag växer bör faktureringsmodellen kunna skalas upp utan större förändringar. Den ska kunna hantera högre transaktionsvolymer, mer komplicerade kundbehov och olika regionala krav utan att påverkas.

• Automatisering: Effektiva faktureringsmodeller använder ofta automatisering för att undvika fel och minska arbetskostnaderna i samband med faktureringsprocesser. Automatisering kan förbättra punktligheten, noggrannheten och konsekvensen för fakturering och bygga starkare kundrelationer.

• Efterlevnad: Faktureringsmodellen måste följa alla relevanta lagar och förordningar, inklusive de som rör konsumenträttigheter, dataskydd och finansiella transaktioner. Efterlevnad minskar de juridiska riskerna och försäkrar kunderna om att företaget är välrenommerat och pålitligt.

• Anpassning till affärsmål: Faktureringsmodellen ska vara i linje med företagets övergripande mål, oavsett om det är att uppmuntra långsiktiga abonnemang, öka användningen av tjänster eller uppförsäljning av premiumfunktioner. Den ska stödja den övergripande affärsstrategin snarare än att bara fungera som en intäktskälla.

Scenarier där användningsbaserade faktureringsmodeller lyckats

Nedan ser vi närmare på några scenarier där hypotetiska företag uppnår sina KPI:er (nyckeltal) genom användningsbaserade faktureringsmodeller. I dessa scenarier analyserar företagen noggrant sina kundernas användningsmönster och identifierar utmaningar med de befintliga prissättningsmodellerna. Deras användningsbaserade lösningar har följande positiva resultat:

• Kunderna kan anpassa sina utgifter efter sina faktiska behov, vilket ökar nöjdheten och minskar kundbortfallet.

• Företag kan förbättra sina intäktsströmmar och öka vinsten genom att ta ut mer exakta avgifter för det värde de tillhandahåller.

• Företag kan bättre hantera sin infrastruktur och minska kostnaderna genom att uppmuntra kunderna att använda resurser mer effektivt.

• Kundernas förtroende ökar, eftersom användarna känner att de debiteras på ett rättvist sätt för sin faktiska förbrukning.

Med hjälp av hypotetiska företag följer här några scenarier för hur användningsbaserade faktureringsmodeller kan lyckas.

Molnbaserad tjänst för produktivitetsprogramvara

En molnbaserad skriv- och samarbetsplattform har först en nivåbaserad abonnemangsmodell med en gratis nivå och flera betalplaner. Företaget märker att vissa användare på lägre nivåer ofta överskrider sina användningsgränser, medan andra knappt använder sina abonnemang. För att ta itu med detta introducerar företaget en användningsbaserad komponent för premiumfunktioner som avancerad grammatik- och plagiatkontroll.

Företaget bevakar sedan viktiga nyckeltal, inklusive genomsnittlig intäkt per användare (ARPU), kundbortfallsfrekvens och nya användare av det användningsbaserade alternativet. Genomsnittlig intäkt per användare ökar nu, särskilt bland kunder med hög användning. Kundbortfallet minskar eftersom användare som tidigare kände sig begränsade av nivågränserna nu har mer flexibilitet. Det användningsbaserade alternativet lockar också nya kunder som var tveksamma till att förbinda sig till en dyrare plan.

Molnlagringstjänst

Ett företag som tillhandahåller molnlagringstjänster har inledningsvis olika abonnemang med fasta månadsavgifter. Men företaget inser att många kunder inte utnyttjar sitt tilldelade lagringsutrymme fullt ut. För att finslipa resursallokeringen och intäkterna introducerar företaget en användningsbaserad modell där kunderna endast betalar för det lagringsutrymme de förbrukar.

Efteråt övervakar man olika mätvärden, som lagringsanvändning, kostnad per gigabyte och kundnöjdhetspoäng. Lagringsanvändningen förbättras avsevärt eftersom kunderna uppmuntras att öka sin användning, och kostnaden per gigabyte minskar på grund av bättre resursallokering. Kundnöjdheten ökar också, eftersom de känner att de betalar ett mer rättvist pris baserat på sina faktiska behov.

Telekommunikationsföretag:

Ett telekommunikationsföretag har till en början planer med obegränsade data, men det står inför utmaningar med bl.a. överbelastning och överanvändning av nätverket. Företaget byter till en användningsbaserad modell med nivåer och olika mängd data, där användaren debiteras om gränsen överskrids.

Efteråt bevakar företaget nyckeltal som genomsnittlig dataanvändning per kund, överbelastningsnivåer i nätverket och ARPU. Den användningsbaserade modellen möjliggör en mer balanserad distribution av data över kundbasen och minskar överbelastningen i nätverket. ARPU ökar i takt med att stora dataanvändare nu betalar ett mer exakt pris för sin förbrukning. Företaget introducerar också databesparande funktioner och verktyg för att hjälpa kunderna att hantera sin användning.

API-plattform

En leverantör av API:er för finansiella data har en abonnemangsmodell med olika nivåer baserat på antalet API-anrop som tillåts. Man märker dock att användningsmönstren varierar mycket mellan kunderna. Företaget implementerar en användningsbaserad prismodell där kunden betalar per API-anrop som överskrider planens gräns.

Därefter bevakar företaget nyckeltal som volym av API-anrop, intäkter per API-anrop och kundnöjdhet med prismodellen. Den användningsbaserade modellen ökar intäkterna från kunder med hög användning, samtidigt som den erbjuder flexibilitet för de med lägre användningsbehov. Kunderna uppskattar den transparenta prissättningsmodellen och känner att de betalar ett rimligt pris för det värde de får. Företaget introducerar också verktyg som hjälper kunderna att övervaka sin API-användning och kostnader.

Molntjänst

En molntjänst med virtuella datorresurser implementerar en användningsbaserad faktureringsmodell där man debiterar kunder baserat på använda CPU-timmar, antal gigabyte lagringsutrymme som används och data som överförs till och från plattformen. Man tar ut en avgift på 0,05 USD per CPU-timme, 0,01 USD per GB lagringsutrymme per månad och 0,02 USD per GB överförda data. Företagets nyckeltal inkluderar resursanvändningsgrad, kundbortfallsgrad och ARPU.

Den nya modellen ökar användningsgraden med 40 procent eftersom kunderna använder så många resurser som behövs. Verksamheten upplever också en låg årlig bortfallsgrad på 5 procent, och man ökar ARPU med 25 procent inom ett år.

Telekommunikationsföretag

En mobiloperatör introducerar en pay-as-you-go-plan där användarna debiteras baserat på hur många minuter, textmeddelanden och data de använder. Man tar ut en avgift på 0,10 USD per minut för samtal, 0,01 USD per sms och 0,05 USD per megabyte (MB) data. I nyckeltalen ingår kundförvärvsfrekvens, genomsnittlig användning per kund och kundens livstidsvärde (CLTV).

Företagets användningsbaserade faktureringsmodell lockar till sig 100 000 nya användare under första kvartalet efter implementeringen. Den genomsnittliga användningen per kund ökar med 30 procent och CLTV ökar markant – vilket tyder på att kunderna värdesätter flexibiliteten.

Elbolag

Ett elbolag byter till en dynamisk prissättningsmodell baserad på användning under perioder med hög respektive låg nätbelastning för att uppmuntra till energibesparingar. Man tar ut en avgift på 0,08 USD per kilowattimme (kWh) under perioder med låg belastning och 0,15 USD per kWh under perioder med hög belastning. I företagets nyckeltal ingår minskning av efterfrågan under perioder med hög belastning, kundnöjdhetspoäng och energiförbrukningsmönster.

Företagets användningsbaserade faktureringsmodell minskar efterfrågan under perioder med hög belastning med 20 procent när kunderna istället väljer att förlägga energikrävande aktiviteter till tider med låg belastning. Nöjdhetspoängen är fortsatt hög och återspeglar att kunderna gillar kostnadsbesparingarna. Konsekvent övervakning av förbrukningsmönster visar effektivare energianvändning i linje med leverantörens hållbarhetsmål.

SaaS-leverantör

Ett leverantör av programvara för projektledning implementerar en struktur med månatlig fakturering där man tar ut 0,10 USD per användare och 5 USD per aktivt projekt. Företagets nyckeltal inkluderar månatliga återkommande intäkter (MRR), bortfallsgrad och användningsgrad för ytterligare funktioner.

Företagets användningsbaserade faktureringssystem ökar MRR med 10 procent på kvartalsbasis. Man upplever också en låg kundbortfallsgrad på 3 procent samt ett stort upptag av ytterligare funktioner. Detta tyder på ett djupt engagemang och kunder som är nöjda med prismodellen.