Betalningar var förr något man började tänka på när produkten redan var byggd. Nu är betalningar själva produkten eller åtminstone en avgörande del av kundupplevelsen. Det handlar om alltifrån flöde i kassan till bedrägeribekämpning och global expansion – hur pengar rör sig genom ditt företag avgör hur snabbt du växer, vem du når och förtroendet för ditt varumärke. Här följer en guide till aktuella betalningstrender och hur företag anpassar sig efter detta.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vilka är de senaste betalningstrenderna?
  
• Varför håller betalningsflexibilitet på att bli en konkurrensfaktor?
  
• Hur ser företagen över sina betalningsflöden?
  
• Hur hanterar företagen flera olika betalningsmodeller?
  

Vilka är de senaste betalningstrenderna?

Miljön för globala betalningar förändras – och det sker snabbt. Mekanismerna för hur människor betalar, hur företag får betalt och hur pengar rör sig mellan systemen håller på att omdefinieras. Nedan beskriver vi de viktigaste förändringarna som präglar betalningarna 2025.

E-plånböcker och kontaktlösa betalningar är nu standard

Kontaktlösa betalningar har gått från att vara enbart en funktion till att vara basalternativet i många regioner. Så är till exempel över två tredjedelar av de köp i fysisk miljö som går via Mastercards nätverk nu kontaktlösa.

E-plånböcker börjar också bli mer populära än fysiska plånböcker. År 2022 var det fler e-plånboksbetalningar än fysiska kortbetalningar i Asien, Mellanöstern och Afrika, och användningen förväntas fortsätta att öka i varje region under hela 2030.

Köp nu, betala senare (BNPL) utgör en del av vardagskonsumtionen

Att betala med delbetalningar är nu en del av vardagen, och köp nu, betala senare används inte längre enbart för sällanköpsvaror. BNPL-marknaden förväntas växa från 231,51 miljarder dollar 2024 till 343,52 miljarder dollar 2025 och expandera till sektorer som livsmedel, bilreparationer och till och med medicinska tjänster.

Köp nu, betala senare påverkar också shoppingbeteendet i anslutning till kassan. Många konsumenter inleder sina köpresor på BNPL-marknadsplatser genom att söka efter erbjudanden som de kan finansiera genom delbetalningar.

Betalningar i realtid förväntas

Kunder förväntar sig i allt högre grad att pengar ska röra sig lika snabbt som ett SMS, oavsett om de får en återbetalning, ger dricks till en tjänsteleverantör eller får betalt för frilansarbete. För plattformar och marknadsplatser på konkurrensutsatta marknader är det viktigt att erbjuda omedelbara utbetalningar för att få nöjda användare.

Realtidsbetalningar är nu tillgängliga i över 70 länder. Dessa nätverk möjliggör omedelbara överföringar dygnet runt, utan att man behöver vänta på batchavräkning. År 2028 förväntas cirka 27 % av de globala elektroniska betalningarna vara realtidsbetalningar.

AI förbättrar bedrägeriidentifiering

Generativ AI har lett till nya bedrägerihot, men håller också på att bli ett effektivt försvar. Storskaliga modeller kan skanna enorma datamängder på millisekunder och identifiera misstänkta mönster betydligt snabbare än vad människor eller traditionella regelbaserade system kan göra.

AI-drivna system hos stora finansinstitut uppnår en genomsnittlig identifieringsgrad på 91 %, jämfört med 65–70 % för regelbaserade system. Biometrisk autentisering – till exempel inloggningar med fingeravtryck, ansikts-ID och inloggningsnyckel – hanterar nu en stor del av säkerhetsbördan bakom kulisserna, vilket minimerar avbrott i användarupplevelsen.

Reglering och samarbete stöper om marknaden

Övergången till mer uppkopplade system suddar ut gränsen mellan äldre institutioner och nyare företag. Som ett resultat av detta blir betalningarna mer modulära, mer reglerade och mer beroende av varandra.

Granskningen av andra betalleverantörer än banker ökar också. I USA och andra länder uppdaterar tillsynsmyndigheter reglerna för att bättre styra fintechbolag och betalningsförmedlare.

Samtidigt ökar samarbetet inom branschen. Banker, plattformar och teknikföretag arbetar gemensamt för att uppnå interoperabilitet för digital identitet, inbyggda plånböcker och delad infrastruktur.

Kryptovalutans inflytande handlar mer om infrastruktur än valuta

Betalningar med kryptovaluta utgör fortfarande en nisch, men de påverkar infrastrukturen i allt högre grad. Stablecoins- och blockchain-spår testas för gränsöverskridande transaktioner och betalningsavstämning. Pilotprojekt för digitala centralbanksvalutor (CBDC) och Web3-integrationer går framåt, men har inte blivit någon vanlig tjänst.

Varför håller betalningsflexibilitet på att bli en konkurrensfaktor?

År 2025 är det ofta precis lika viktigt hur du låter kunderna betala som vad du faktiskt säljer. Betalningsflexibilitet – att kunna erbjuda olika metoder, villkor och modeller – har en hävstångseffekt på intäkter, räckvidd och retention. Här tittar vi närmare på några av anledningarna till detta.

Betalningspreferenser påverkar konverteringen direkt

För företag som använder Stripe ökar konverteringen med i genomsnitt cirka 7 % om de erbjuder ytterligare en betalningsmetod utöver kort. På vissa marknader är effekten ännu större. Stripes forskning visade att om man lägger till Alipay för kunder i Kina leder det till en 91-procentig ökning av konverteringen. I Nederländerna ökar konverteringen med 39 % om man stöder iDEAL. Sammantaget spenderar den genomsnittliga användaren av en e-plånbok 31 % mer än kunder som använder andra betalningsmetoder.

Rätt alternativ attraherar nya kundsegment

BNPL-användare kan börja shoppa på BNPL-marknadsplatser i stället för på sökmotorer eller detaljhandlares webbplatser. Eftersom 30 % av alla vuxna i USA använder minst en BNPL-tjänst kan dessa leverantörer hjälpa företag att attrahera nya kunder.

Preferenserna varierar stort mellan olika länder. För att få genomslag är det ofta viktigt att stödja lokala metoder (till exempel BLIK i Polen och Pix i Brasilien).

Flexibilitet bidrar till bättre retention

Genom att göra det enklare för kunderna att uppdatera sina betalningsmetoder, växla mellan olika faktureringsplaner eller pausa ett abonnemang kan du hålla dem engagerade längre.

I modeller för B2B och molnbaserade mjukvarutjänster (SaaS) kan alternativ som nettovillkor och användningsbaserad fakturering tillgodose ett bredare spektrum av köpares behov.

Kunder känner sig ofta tryggare med det som är välbekant. Om ditt kassaflöde inte följer en väletablerad logik kanske de tvekar – eller lämnar det helt och hållet.

Hur ser företagen över sina betalningsflöden?

Många företag förstår att krångliga betalningar minskar konverteringen. Vad som förändras 2025 är hur systematiskt företag går till väga för att undanröja dessa hinder. De dissekerar varje steg i betalningsprocessen – online och offline – för att förenkla och snabba upp betalningar och i det tysta avlägsna hinder innan kunderna ens har märkt dem. Här följer några konkreta sätt som denna trend yttrar sig på.

Onlinekassor får annan uppbyggnad och utformning

Många företag åtgärdar problemen som saktar ner kassan, till exempel onödiga fält, många olika sidor och krav på att ett konto ska skapas. Gästkassa, realtidsvalidering av formulär och smart automatisk ifyllning är nu standardalternativ. Kassan kommer ihåg återkommande kunders information i och med att kortuppgifterna lagras säkert genom tokenisering. Återkommande köp kan gå på bara några sekunder. Dessa tidsbesparande åtgärder kan ha en stor inverkan på intäkterna, särskilt i större skala.

Expressbetalningsknappar sköter mer av grovarbetet

E-plånböcker som Apple Pay, Google Pay och Samsung Pay fungerar snabbt och smidigt för kunder, medan det tar längre tid att mata in kortnummer. Om kunder kan betala med ett enda klick kommer det att finnas färre hinder för att slutföra kassan.

Mobildriven design är nu utgångspunkten

Eftersom merparten av e-handelstrafiken nu kommer från telefoner finjusterar företag interaktionen för små skärmar. Det innebär större knappar, färre formulärfält, snabbare laddningstider och fler integrationer med interna enhetsfunktioner som kortskanning och ansikts-ID. Programvaruutvecklingspaket för mobilbetalning blir smartare och möjliggör djupa länkar, förifyllda fakturor och skanna-för-att-betala-funktionalitet direkt från meddelandeappar eller e-post.

Smartare risksystem ersätter generell säkerhet

Traditionella bedrägerikontroller skapar ofta friktion. År 2025 använder många företag verktyg som Stripe Radar för att bedöma risker i realtid, vilket möjliggör ännu snabbare hantering av lågrisktransaktioner. Endast det fåtal som faktiskt väcker varningssignaler blockeras.

Målet är att fånga upp bedrägerier utan att straffa legitima kunder. När detta görs på ett effektivt sätt kan det innebära högre godkännandegrader och en bättre kundupplevelse.

Fysisk kassa införs på mobila enheter

Kontaktlös teknik finns nu nästan överallt. Den förvandlar vilken smartphone som helst till en terminal, så att man slipper skrymmande hårdvara. Istället för att leda människor till en kassa använder restauranger och detaljhandlare handhållna enheter eller QR-koder som gör att kunder kan betala med sina egna telefoner istället för att behöva vänta i långa köer.

Vissa företag tar bort kassasteget helt. Tänk på samåknings- eller leveransappar, där betalningen sker automatiskt. Denna modell används inte i alla branscher, men den blir allt vanligare. Ju mer inbäddad och automatisk betalningsupplevelsen är, desto mindre sannolikt är det att kunderna avbryter sitt köp.

Hur hanterar företag flera olika betalningsmodeller?

I takt med att betalinfrastrukturen blir mer flexibel för kunderna, blir den allt mer komplex för företagen. Många företag hanterar nu flera betalningsmodeller: de kan behöva erbjuda stöd för abonnemang, engångsköp, marknadsplatser och användningsbaserad fakturering på en och samma gång.

En SaaS-plattform kan till exempel sälja abonnemang, erbjuda tillägg som merförsäljning och driva en marknadsplats. En detaljhandlare kan ha e-handel direkt till konsument, popup-butiker med betalningar i fysisk miljö och ett betalt medlemskapsprogram. Vart och ett av dessa flöden har olika risköverväganden, efterlevnadskrav, faktureringsfrekvenser och skatteredovisning. Det blir snabbt komplicerat, särskilt när det handlar om flera regioner eller valutor. Så här hanterar företag denna ytterligare komplexitet.

Enhetliga betalningsplattformar

För att undvika att skapa en struktur av punktlösningar och manuella processer kan företag centralisera sina betalningar. Enhetliga betalningsplattformar har nu inbyggd support för flera modeller med en enda integration. Detta minskar omkostnaderna: det blir färre leverantörer och datasilos att hantera och ett enda ställe för att stämma av intäkter mellan olika kanaler och länder. Stripe hanterar till exempel abonnemang, betalningar på begäran, utbetalningar och globala kassaflöden i ett och samma system. Det hanterar också mer komplicerade uppgifter som proportionell fördelning, fakturering och debitering av skatt.

Flera betaltjänstleverantörer

Stora företag arbetar ofta med flera betaltjänstleverantörer för att få bättre kostnader eller resultat. Det är här som betalningsorkestrering är fördelaktigt. Orkestrering ger mer kontroll och redundans och lägger till ett ytterligare lager att underhålla. Dessa lager dirigerar transaktioner dynamiskt efter geografi, betalningstyp eller reservlogik. Om en transaktion misslyckas hos en leverantör kan det automatiskt göras ett nytt försök hos en annan. Vissa orkestreringsverktyg fördelar också betalningar mellan olika metoder (till exempel delvis från en e-plånbok, delvis från ett kort).

Ännu mer automatisering

Många processer som tidigare var manuella – till exempel avstämningskontroller, nya försök, fakturering och efterlevnad – är nu också automatiserade. Abonnemangsplattformar automatiserar dunningflöden, intäktsredovisning och proportionell fördelning. Betalningssystemen synkroniseras med verktyg för redovisning och företagsresursplanering (ERP) för att registrera transaktioner och flagga för avvikelser. En smart återförsökslogik används för att återvinna misslyckade betalningar på basis av lönecykler eller tidigare kunders beteende.

Förbättring av betalningsarkitektur

Teamen som hanterar betalningar fungerar idag ofta som resultatanalytiker. De förbättrar betalningsarkitekturen med samma noggrannhet som de skulle tillämpa på infrastruktur eller konverteringstrattar. Företag som bygger system för att vara flexibla i fråga om nya modeller, marknader och användningsfall har bättre förutsättningar att expandera utan att misslyckas. Betalningsarkitektur har blivit en viktig funktion och företagen som bygger den övervakar:

• Andelen auktoriseringar och nekade betalningar fördelat på metod, land och leverantör

• Mängden kundbortfall som beror på betalnings- eller faktureringsproblem

• Latensen för utbetalningar till säljare eller entreprenörer

• Kostnadsavvägningar mellan leverantörer, valutor och skyddsåtgärder