Tillgångsverifiering är en process som finansiella tjänster använder för att bekräfta existensen, ägandet, värdet och äktheten av en persons eller enhets tillgångar. Denna process är en del av finansiella aktiviteter, inklusive ansökningar om lån, förmögenhetsförvaltning och efterlevnad av regelverk för att hantera risker och minska bedrägerier.

Nedan förklarar vi hur tillgångsverifiering fungerar, fördelarna med att verifiera tillgångar, fördelarna med digital tillgångsverifiering och bästa praxis.

Vad innehåller den här artikeln?

• Hur fungerar tillgångsverifiering för långivare och låntagare?
  
• När är tillgångsverifiering nödvändigt?
  
• Fördelar med tillgångsverifiering
  
• Bästa praxis för tillgångsverifiering
  
• Fördelar med digital tillgångsverifiering
  
• Hur Stripe kan hjälpa till med tillgångsverifiering
  

Hur fungerar tillgångsverifiering för långivare och låntagare?

Tillgångsverifiering hanterar risker för långivare och låntagare genom att säkerställa att låntagare har möjlighet att återbetala sina lån. Detta är särskilt viktigt i situationer där låntagare kan behöva avveckla tillgångar för att täcka betalningar av lån. I vissa fall är tillgångsverifiering också ett lagstadgat krav för att förhindra bedrägeri och penningtvätt.

Så här fungerar tillgångsverifiering i processen för ansökan om lån.

• Lånekvalificering: Ofta måste låntagare tillhandahålla bevis på tillgångar för att kvalificera sig för vissa typer av lån, särskilt större lån som hypotekslån eller företagslån. Detta bevis kan inkludera finansiella rapporter, kontoutdrag, lagfarter, investeringsregister eller andra dokument som bevisar förekomsten och värdet av deras tillgångar. För lån med säkerhet kan låntagare behöva ge tillgångar som säkerhet. Verifieringsprocessen bekräftar att säkerheten täcker lånet.

• Dokumentgranskning: Långivarna granskar de dokument som låntagaren tillhandahåller. De kan använda tredjepartstjänster för denna process, t.ex. kreditupplysningsföretag, professionella värderingspersoner eller automatiserade värderingsmodeller för fastigheter. De kan också använda programvara och databassystem för att få tillgång till dataflöden i realtid från finansinstitut och andra enheter.

• Beslut om lånegodkännande: Baserat på resultatet av processen för tillgångsverifiering avgör långivarna om de ska godkänna en ansökan om lån och hur mycket pengar de är villiga att låna ut. Resultatet av processen för tillgångsverifiering påverkar också vanligtvis villkoren för lånet (t.ex. räntor, återbetalning, handpenning).

• Kontinuerlig övervakning: För löpande kreditfaciliteter kan långivare granska låntagarens status med jämna mellanrum för att hantera den löpande kreditrisken.

När är tillgångsverifiering nödvändigt?

Många olika scenarier kräver tillgångsverifiering för att främja transparens, förhindra bedrägerier och säkerställa att finansiella transaktioner genomförs på en sund och juridisk grund.

• Låneansökningar: För hypotekslån, billån och privatlån kräver långivare tillgångsverifiering för att säkerställa att låntagaren har ekonomiska möjligheter att återbetala lånet. Låntagare kan också använda tillgångar som säkerhet för att säkra lånet.

• Investeringsförvaltning: Finansiella rådgivare och kapitalförvaltare verifierar tillgångar för att förstå omfattningen av en klients portfölj. Med hjälp av dessa uppgifter kan de skapa personliga investeringsstrategier och hantera risker baserat på klientens ekonomi.

• Fastighetstransaktioner: Tillgångsverifiering bekräftar att köparen har tillräckliga medel för att slutföra transaktionen. Säljare använder den också för att kontrollera att deras egendom säljs till ett rimligt marknadsvärde.

• Planering av dödsbo och arv: Advokater och dödsboplanerare kontrollerar tillgångar för att kunna fördela ett dödsbo enligt den avlidnes önskemål. Denna information hjälper dem att förbereda korrekta testamenten och hantera processer för bouppteckning.

• Skilsmässoförfaranden: Under en skilsmässa underlättar tillgångsverifieringen en rättvis fördelning av egendom och finansiella tillgångar mellan parterna.

• Företagsförvärv och sammanslagningar: Företag verifierar tillgångar för att bekräfta värdet och äktheten av ett annat företags tillgångar innan en sammanslagning eller ett förvärv slutförs.

• Överensstämmelse med regelverk: Finansiella institutioner omfattas av lagar och regler om penningtvätt (AML) som kräver att de verifierar ursprunget för stora överföringar av tillgångar och att finansiella tillgångar är autentiska för att förhindra olaglig verksamhet.

• Riskbedömning inom försäkringar: Försäkringsbolagen kräver tillgångskontroll innan de utfärdar försäkringar och fastställer premier. De använder det också för att begränsa potentiella bedrägerier i samband med anspråk.

• Statligt stöd och subventioner: Tillgångsverifiering bekräftar att deltagare i statliga program, till exempel välfärdsförmåner, uppfyller de ekonomiska kriterierna.

• Skatter: Skattemyndigheter kräver ibland tillgångsverifiering för att bekräfta att individer och företag följer skatteregler, korrekt redovisar sina inkomster och tillgångar och betalar rätt mängd skatt.

Fördelar med tillgångsverifiering

Tillgångsverifiering ger en detaljerad bild av en persons eller enhets ekonomiska hälsa, vilket har många fördelar.

• Ekonomisk hälsobedömning: Tillgångsverifiering gör det möjligt för finansinstitut att skapa mer sofistikerade riskmodeller som förutsäger finansiellt beteende och motståndskraft bättre än de som bygger på traditionella mått som inkomst eller kreditpoäng.

• Strategisk tillgångsförvaltning: Genom tillgångsverifiering kan kapitalförvaltare och institutioner bättre förvalta tillgångar med hjälp av strategier som att förlustbeskattning, placera tillgångar på rätt plats och ombalansera baserat på verifierade tillgångsvärden. Verifiering i realtid gör det möjligt för portföljförvaltare att reagera snabbt på marknadsförändringar för att dra nytta av möjligheter och hantera risker.

• Juridiskt och finansiellt ansvar: I juridiska scenarier som skilsmässa eller bodelning säkerställer tillgångsverifiering att alla parter är ärliga och följer juridiska standarder. Detta minskar risken för dolda tillgångar eller undervärdering, vilket upprätthåller integriteten i den juridiska processen och leder till mer rättvisa resultat.

• Finansiella förordningar: Tillgångsverifiering ger tillsynsmyndigheter och institutioner datadrivna insikter om flödet av tillgångar och deras ursprung. Detta hjälper tillsynsorgan att förstå marknadsdynamiken, identifiera mönster som tyder på ekonomiska brott och utveckla riktade regleringsåtgärder.

• Bedrägeribekämpning: Avancerade verifieringsteknologi som blockkedjan och AI-drivna analysverktyg möjliggör löpande tillgångsverifiering och verifiering i realtid. Det förhindrar både initiala bedrägerier och övervakar avvikelser som kan tyda på bedrägerier över tid, till exempel obehörig överföring av tillgångar eller förändringar i tillgångarnas värdering.

• Riskbedömning: Vid utlåning möjliggör integration av tillgångsverifiering med avancerade analyser en mer skiktad och granulär riskbedömningsmodell. Den här typen av bedömning kan skilja mellan olika typer av tillgångar (t.ex. likvida, fasta) för att ge en mer exakt bild av den finansiella hälsan och utlåningsrisken.

Bästa praxis för tillgångsverifiering

Här följer några bästa praxis för tillgångsverifieringsprocessen.

• Uppdatera tillgångsregister regelbundet: Ditt företags tillgångsregister bör vara ett levande dokument som uppdateras efter behov med nya inköp, avyttringar, överföringar och avskrivningar. Genomför regelbundna fysiska kontroller av tillgångarna för att bekräfta deras existens, skick och plats. Detta kan göras genom manuell inspektion eller genom att använda programvara för tillgångsspårning.

• Kategorisera och tagga tillgångar: Kategorisera tillgångar baserat på deras typ, funktionalitet och plats. Använd tillgångstaggar, streckkoder eller RFID-teknik (Radio Frequency Identification) för att enkelt identifiera och kategorisera varje tillgång.

• Avstämma register: Avstäm regelbundet tillgångsregistret med redovisningskonton för att identifiera och åtgärda eventuella avvikelser.

• Upprätta en verifieringskedja: Upprätthåll en tydlig verifieringskedja för transaktioner med tillgångar, inklusive förvärv, avyttringar och överföringar.

• Digitalisera verifieringsprocessen: Använd programvara för tillgångsförvaltning för att göra verifieringsprocessen enklare, automatisera insamling av data och generera detaljerade rapporter.

• Tilldela ansvar: Utse specifika personer eller team som ansvarar för tillgångsverifiering. Upprätta rutiner och riktlinjer för att skapa en konsekvent verifieringsprocess.

• Prioritera tillgångar med högt värde: Kontrollera tillgångar med högt värde oftare, eftersom de utgör en högre risk för förlust eller stöld. Överväg att införa ytterligare säkerhetsåtgärder för dessa tillgångar.

• Följ branschkrav: Säkerställ att era rutiner för tillgångsverifiering efterlever relevanta branschregler och redovisningsstandarder.

Fördelar med digital tillgångsverifiering

Digital tillgångsverifiering är en snabbare, mer exakt och kostnadseffektiv lösning jämfört med traditionella, manuella metoder. Fördelarna med att digitalisera den här processen är bland annat:

• Hastighet: Digitala metoder automatiserar processen för tillgångsverifiering, vilket gör att företag kan behandla stora volymer data mycket snabbare än vad manuella kontroller skulle kunna göra. Vissa tekniker möjliggör tillgångsverifiering i realtid eller nästan i realtid, vilket är en viktig fördel på dynamiska marknader där tillgångarnas värde ofta fluktuerar.

• Noggrannhet: Traditionella metoder är känsliga för mänskliga fel vid inmatning, beräkning och tolkning av data. Digital tillgångsverifiering minimerar dessa fel genom att använda algoritmer och databaser som behandlar data på ett korrekt sätt. Avancerad analys kan också identifiera avvikelser som kanske inte syns i manuella granskningar.

• Kostnad: Även om den initiala installationen av digitala system för tillgångsverifiering kan vara dyr så tenderar dessa system att sänka kostnaderna över tid genom att minska de arbetsintensiva processerna i traditionella metoder. Automatiserade system kräver mindre personal och kan fungera kontinuerligt utan avbrott.

• Säkerhet: Digitala system innehåller ofta avancerade säkerhetsåtgärder som kryptering, multifaktorautentisering och säkra åtkomstprotokoll.

• Skalbarhet: Digitala system för tillgångsverifiering är vanligtvis mer skalbara än traditionella metoder. De kan hantera en volymökning utan motsvarande ökning av fel eller tidsåtgång för processerna.

• Transparens: Digitala verifieringssystem genererar automatiskt register över varje transaktion och verifieringsprocess, vilket skapar en tydlig verifieringskedja. Denna transparens är ovärderlig för efterlevnad av regelverk, riskhantering och i situationer som kräver bevis på due diligence.

• Global räckvidd: Digitala verifieringssystem är inte bundna av geografiska begränsningar. De kan komma åt och verifiera tillgångar som befinner sig var som helst i världen, förutsatt att det finns digital uppkoppling. Detta är särskilt viktigt för multinationella organisationer och företag som är involverade i internationell handel.

• Programvaruintegration: Företag kan integrera digital teknik för tillgångsverifiering med andra system, t.ex. CRM-system (Customer Relationship Management), ERP-system (Enterprise Resource Planning) eller system för hantering av leveranskedjan. Integrationen gör att information kan flöda mellan olika avdelningar, vilket skapar större operativ effektivitet och en helhetsbild av organisationens tillgångar.

• Flexibilitet: System för digital tillgångsverifiering är väl positionerade för att anpassa sig till ny teknik som blockkedjor, som ytterligare kan förbättra integriteten och decentraliseringen av processerna för tillgångsverifiering.

Hur Stripe kan hjälpa till med tillgångsverifiering

Även om Stripe inte verifierar fysiska tillgångar som fastigheter eller bilar gör dess finansiella verifieringsfunktioner och API-ekosystem det till en värdefull partner för företag som kräver indirekt tillgångsverifiering eller som behöver verifiera noggrannheten och ärligheten i sina transaktioner. Stripe erbjuder en mängd olika verktyg och integrationer som kan hjälpa till med olika delar av processen för tillgångsverifiering, som beskrivs nedan.

• Identitetsverifiering: Stripe Identity är en tjänst som kan hjälpa till att bekräfta identiteter genom att verifiera myndighetsutfärdad id-handling och matcha personuppgifter med selfie-kontroller.

• Verifiering av bankkonto: Stripe har mekanismer för att verifiera användares bankkonton, genom mikroinsättningar och omedelbar verifiering av bankkonto med hjälp av inloggningsuppgifter för banker. Företag kan använda den här funktionen för att bekräfta att en användare har kontroll över ett bankkonto, vilket kan betraktas som en tillgång i finansiella transaktioner.

• Övervakning av betalningar och transaktioner: Stripes avancerade algoritmer övervakar transaktioner för ovanlig eller potentiellt bedräglig aktivitet. Denna funktion kan hjälpa till att säkerställa att transaktioner som involverar tillgångar är legitima och inte baserade på bedrägliga anspråk eller förfalskade tillgångar.

• Finansiella kontroller: För företag som behöver verifiera den ekonomiska statusen för en klient eller kund kan Stripes finansiella rapporter och datapunkter ge insikter i ett företags betalningsaktivitet och ekonomiska hälsa.

• API:er för anpassade lösningar: Företag kan använda Stripes API:er för att utveckla anpassade verifieringsflöden. En utlåningsplattform kan till exempel använda Stripe för att behandla betalningar och samtidigt integrera API:er från andra finansiella tjänsteleverantörer för att hämta in tillgångsdata i realtid eller utföra bakgrundskontroller.