Amerikanska företag betalade cirka 137,8 miljarder USD i kortbehandlingsavgifter 2021. Interchange-avgifter, även kallade förmedlingsavgifter, utgjorde 70–90 procent av dessa kortbehandlingsavgifter. För företag som accepterar kortbetalningar från kunder påverkar interchange-avgifter operativa kostnader, prissättningsstrategier och affärsmodell. Att förbise dessa avgifter kan generera onödiga utgifter som minskar vinsten.

Nedan förklarar vi hur interchange-avgifter fungerar, beskriver deras konsekvenser för företag och ger exempel på strategier som kan användas för att effektivt hantera dessa kostnader. Genom att förstå interchange-avgifter kan företag förvandla potentiella ekonomiska hinder till tillväxtmöjligheter. Här är vad du behöver veta.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad är interchange-avgifter?
  
• Hur beräknas interchange-avgifter?
  
• Prismodeller för interchange-avgifter
  
• Hur fungerar interchange-avgifter?
  
• Så här påverkar interchange-avgifter företag
  
• Så här kan företag sänka interchange-avgifterna
  

Vad är interchange-avgifter?

Interchange-avgifter är transaktionsavgifter som tas ut mellan banker för behandling av kredit- och bankkortsbetalningar. När en kund gör ett köp med ett kort betalar företagets inlösande bank interchange-avgiften till kortinnehavarens utfärdande bank.

Kortbetalningsnätverken är de som bestämmer interchange-avgifterna, som vanligtvis är en procentandel av transaktionsbeloppet plus en fast avgift. Interchange-avgiften beror på olika faktorer, till exempel vilken typ av kort som används (kredit- eller betalkort), typen av transaktion (i fysisk miljö eller online), företagets bransch och regionen där transaktionen sker.

Interchange-avgifter har flera syften:

• Ersättning till utfärdande banker: Interchange-avgifter kompenserar kortinnehavarens utfärdande bank för kostnaderna för att tillhandahålla och underhålla betalkortet, hantera tillhörande konton och hantera risken förknippad med kreditgivning.

• Incitament för utfärdande banker: Högre interchange-avgifter kan ge utfärdande banker incitament att marknadsföra betalkort till kunder. Detta uppmuntrar kortinnehavarna att använda korten, vilket gynnar bankerna och kortbetalningsnätverken.

• Underhåll av nätverken: Interchange-avgifter stöder underhåll och drift av kortnätverken. De bidrar till att täcka kostnaderna för nätinfrastruktur, åtgärder för att förebygga bedrägerier och andra tjänster som tillhandahålls av nätverken.

• Kostnader för inlösande banker: Inlösande banker, som behandlar betalningarna åt företagen, betalar interchange-avgifterna som en del av sin kostnadsstruktur. Avgifterna hjälper till att täcka de utfärdande bankernas kostnader för att behandla korttransaktioner och ger dem ett incitament att erbjuda tjänster för att acceptera kort.

Interchange-avgifter skiljer sig från andra avgifter som företag kan ådra sig, t.ex. avgifter för handlartjänster, som tas ut av inlösande banker eller betalleverantörer för hantering av korttransaktioner för företagets räkning.

Vissa jurisdiktioner har reglerade interchange-avgifter eftersom de kan påverka företagens kostnader och potentiellt påverka kundpriserna. Regelverk och förhandlingar mellan olika intressenter kan påverka strukturen och effekten av interchange-avgifterna i olika regioner.

Hur beräknas interchange-avgifter?

Interchange-avgifter beräknas utifrån flera faktorer. Avgifterna fastställs av kortbetalningsnätverken (Visa, Mastercard, Discover och American Express) och kan variera avsevärt beroende på:

• Typ av kort: Olika typer av kort har olika interchange-avgifter. Till exempel har förmånskort, företagskort och premiumkort vanligtvis högre interchange-avgifter jämfört med vanliga betal- eller kreditkort. Utfärdande banker använder ofta interchange-avgifter för att finansiera belöningsprogram.

• Transaktionsmetod: Hur kortet behandlas påverkar också interchange-avgiften. Till exempel har korttransaktioner i fysisk miljö, där kunderna fysiskt drar, för in eller blippar ett kort vid en POS-kortterminal, vanligtvis lägre avgifter än transaktioner utan kort närvarande, till exempel onlinebetalningar eller betalningar via telefon. Denna skillnad beror på den ökade risken för bedrägerier i transaktioner utan kort.

• MCC-kod (branschkod): Typen av verksamhet eller bransch påverkar också interchange-avgiften. Olika typer av företag har olika risknivåer och olika genomsnittlig transaktionsstorlek, vilket återspeglas i deras MCC-kod.

• Transaktionens storlek: Vanligtvis är interchange-avgiften en procentandel av det totala transaktionsbeloppet plus en fast avgift. Så större transaktioner medför större interchange-avgifter i absoluta termer, även om den som procentandel av transaktionen är mindre.

• Behandlingsdetaljer: Vissa detaljer om hur transaktionen behandlas kan också påverka kostnaden. Till exempel kan transaktioner där kortinformationen matas in manuellt eller transaktioner som inte avräknas inom en viss tid debiteras högre avgifter på grund av den ökade risken för fel eller bedrägerier.

Formeln för att beräkna interchange-avgifter är komplex och varierar mellan olika kortbetalningsnätverk, men den involverar vanligtvis en kombination av ovanstående faktorer. Varje kortbetalningsnätverk publicerar sina egna interchange-avgifter två gånger om året, i april och oktober. Dessa avgifter kan ändras, men det finns ett tak för interchange-avgifter för konsumentkort på 0,2 % för betalkort och 0,3 % för kreditkort i Europeiska unionen.

Här är interchange-avgifterna för 2023 för vart och ett av de stora amerikanska kortbetalningsnätverken:

Visa

Visas interchange-avgifter beror på olika faktorer, inklusive typ av kort, transaktionsmetod och företagets bransch. Se länkarna nedan för den senaste informationen.

• USA
  
• Europa
  
• Australien
  

Mastercard

I likhet med Visa varierar Mastercards interchange-avgifter beroende på flera faktorer.

• USA
  
• Europa
  
• Australien
  

Discover

Discovers interchange-avgifter beror också på typ av kort, transaktionsmetod och bransch.

American Express

American Express fungerar lite annorlunda då de ofta både agerar som utfärdande bank och kortnätverk.

Prismodeller för interchange-avgifter

Betalleverantörer använder tre huvudsakliga typer av prissättningsmodeller för att fakturera företag för de interchange-avgifter som är kopplade till korttransaktioner. Det är viktigt för företag att förstå dessa prismodeller eftersom de påverkar kostnaden för att acceptera kortbetalningar. Nedan följer en översikt över de tre primära modellerna plus en mindre vanlig:

• Kostnadsplusbaserad prissättning (även kallad interchange plus): Denna prismodell anses vara den mest transparenta. Med kostnadsplusbaserad prissättning betalar företaget den exakta interchange-avgiften som fastställts av kortbetalningsnätverken plus ett påslag som fastställs av betalleverantören. Påslaget är vanligtvis en liten fast procentsats, en fast avgift per transaktion eller båda. Eftersom interchange-avgiften varierar för varje transaktion kan den totala kostnaden variera, men företaget vet alltid exakt hur mycket betalleverantören tar utöver baskostnaden.

• Nivåbaserad prissättning: I den här modellen grupperar betalleverantören transaktioner i olika nivåer, vanligtvis tre: qualified (standardtransaktion), midqualified (transaktioenr med medelhög risk) och nonqualified (transaktioner med hög risk), var och en med sin egen avgift. Nivåerna baseras på transaktionernas risk- och förmånsfaktorer. Till exempel kan transaktioner som görs med vanliga, kreditkort utan förmåner hamna på nivån qualified med den lägsta avgiften, medan de som görs med premiumbonuskort kan hamna på nivån nonqualified med den högsta avgiften. Utmaningen med den här modellen är att det ofta inte är klart vilken nivå en viss transaktion kommer att hamna på, vilket gör kostnaderna mindre förutsägbara.

• Fast prissättning: Detta är den enklaste prissättningsmodellen, där företaget betalar en fast procentsats, en fast avgift för varje transaktion, eller båda, oavsett korttyp eller transaktionsmetod. Priset fluktuerar inte baserat på interchange-avgiften, vilket gör den förutsägbar. Men den är vanligtvis högre än vad företaget skulle betala med kostnadsplusbaserad prissättning. Den här modellen är vanlig hos betaltjänstleverantörer och används ofta av småföretag med låga försäljningsvolymer.

• Abonnemangs-/medlemskapspris: Detta är en mindre vanlig modell där företag betalar en månatlig medlemsavgift och får lägre transaktionskostnader. Interchange-avgifterna förs fortfarande vidare till företaget, ungefär som med kostnadsplusbaserad prissättning, men betalleverantörens påslag är ofta en fast avgift per transaktion snarare än en procentandel.

Varje modell har fördelar och nackdelar. Det bästa valet beror på företagets specifika egenskaper, inklusive försäljningsvolym, genomsnittlig transaktionsstorlek och vilka typer av kort kunderna vanligtvis använder.

Hur fungerar interchange-avgifter?

Interchange-avgifter ingår i varje kortbaserad transaktion. Här är en förenklad förklaring av hur de fungerar:

• Initiering av transaktion: När en kund använder ett kredit- eller betalkort för att göra ett köp skickas transaktionsinformationen från företaget till den inlösande banken.

• Auktorisering av transaktionen: Den inlösande banken skickar sedan transaktionsinformationen till kortnätverket, som vidarebefordrar den till den utfärdande banken.

• Godkännande av transaktion: Den utfärdande banken kontrollerar kortinnehavarens konto, bekräftar att det finns tillräckligt med medel eller kredit och skickar sedan en auktorisering tillbaka via kortnätverket till den inlösande banken och slutligen tillbaka till företaget.

• Avräkning: I slutet av arbetsdagen skickar företaget alla dagens auktoriserade transaktioner till den inlösande banken i en batch. Den inlösande banken skickar denna batch till kortbetalningsnätverken för avräkning. Kortnätverket dirigerar varje transaktion till rätt utfärdande bank och debiterar lämpligt belopp från den utfärdande bankens konto.

• Betalning till företaget: Kortbetalningsnätverket överför det totala beloppet för batchen till den inlösande banken minus interchange-avgifterna. Den inlösande banken sätter sedan in pengarna på företagets konto minus sina egna avgifter.

Interchange-avgiften är en del av det totala transaktionsbeloppet som den inlösande banken överför till den utfärdande banken. Den kompenserar den utfärdande banken för dess roll i transaktionsprocessen, inklusive den risk den tar på sig genom att garantera betalning och det värde den tillhandahåller genom att utfärda kort och hantera kortinnehavarens konton.

Så här påverkar interchange-avgifter företag

Interchange-avgifter kan påverka företag avsevärt, särskilt de som är starkt beroende av korttransaktioner. Här är några områden i verksamheten som kan påverkas:

• Operativa kostnader: Interchange-avgifter är en betydande del av de kostnader som företag betalar för att ta emot kortbetalningar. För varje korttransaktion går en del till dessa avgifter. För företag med små marginaler eller stora volymer korttransaktioner kan dessa avgifter snabbt öka och påverka deras resultat avsevärt.

• Prisbeslut: För att täcka kostnaden för interchange-avgifter kan företag behöva justera sina prissättningsstrategier. Det kan handla om att höja priserna på varor eller tjänster eller införa minimibelopp för kortbetalningar. Dessa beslut kan påverka konkurrenskraften och kundnöjdheten.

• Kassaflöde: Interchange-avgifter kan påverka ett företags kassaflöde eftersom avgifterna vanligtvis dras av från transaktionsbeloppet innan det sätts in på företagets bankkonto. Detta innebär att företag måste ta hänsyn till dessa avgifter i sin ekonomiska planering och prognoser.

• Affärsmodell: Interchange-avgifter kan också påverka affärsmodellen. Vissa företag kan till exempel uppmuntra till kontant- eller betalkortsbetalningar, som vanligtvis har lägre interchange-avgifter än kreditkortstransaktioner. Vissa kan ta ut en tilläggsavgift för kreditkortstransaktioner, där det är lagligt, eller inte acceptera kort.

• Val av betalleverantör: Interchange-avgifter kan också påverka ett företags val av betalleverantör. Olika betalleverantörer använder olika prismodeller. Den bästa betalleverantören för ett visst företag beror på dess transaktionsvolym och storlek, vilka typer av kort kunderna använder och dess tolerans för rörliga kostnader.

Så här kan företag sänka interchange-avgifterna

Att sänka interchange-avgifterna kan vara komplicerat eftersom kortbetalningsnätverken bestämmer avgifterna, som varierar beroende på många faktorer. Företag kan dock använda några strategier för att minimera dessa kostnader, till exempel:

• Förhandla med din betalleverantör: Om ditt företag behandlar en hög transaktionsvolym kan du kanske förhandla fram lägre priser med din betalleverantör.

• Välja rätt betalleverantör: Som vi förklarat ovan använder olika betalleverantörer olika prismodeller. Beroende på ditt företags omständigheter kan du kanske minska dina kostnader genom att välja en betalleverantör med en prismodell som bättre stämmer överens med dina transaktionsmönster.

• Förbättra rutinerna för korthantering: Företag kan ofta kvalificera sig för lägre interchange-avgifter genom att följa kortnätverkens bästa praxis för korthantering. Detta innebär:

  • Snabb avräkning av transaktioner: Det är bäst att transaktionerna avräknas med din betalleverantör så snart som möjligt, vanligtvis inom 24 timmar.
    
  • Säker hantering av kortdata: Implementering av säker behandlingsteknik, såsom punkt-till-punkt-kryptering och tokenisering, kan hjälpa företag att kvalificera sig för lägre interchange-avgifter.
    
  • Uppge fullständiga transaktionsuppgifter: För vissa typer av kort, särskilt företagskort och statliga kort, kan tillhandahållande av ytterligare transaktionsdata (kända som nivå 2- och nivå 3-data) resultera i lägre interchange-avgifter.
    

• Uppmuntra betalkort eller kontanttransaktioner: Betalkortstransaktioner medför vanligtvis lägre interchange-avgifter än kreditkortstransaktioner. Kontanttransaktioner har inte heller några interchange-avgifter. Att uppmuntra kunderna att använda betalkort eller kontanter kan bidra till att minska dina interchange-kostnader.

• Införande av en tilläggsavgift eller serviceavgift: I vissa områden får företag lägga till en tilläggs- eller serviceavgift på kreditkortstransaktioner för att täcka kostnaderna för interchange-avgifter. Denna praxis är dock reglerad och är inte tillåten i alla områden eller för alla typer av kort, och det kan vara impopulärt bland kunderna.

• Regelbundet granska dina behandlingsutdrag: Interchange-avgifter kan ändras två gånger om året, så det är viktigt att regelbundet granska dina behandlingsutdrag för att se till att du är medveten om eventuella ändringar och förstår alla avgifter du debiteras.

Även om sänkta interchange-avgifter kan förbättra ett företags resultat, bör företag överväga vilken inverkan en förändring kan ha på kundupplevelsen. Den bästa lösningen är att balansera ekonomisk avkastning med den mest optimala upplevelsen för kunderna. Mer information om Stripes prismodell finns här.