Det är inte ovanligt med avtalstvister mellan huvudentreprenörer (som delegerar uppgifter) och underentreprenörer (som utför dem), till exempel tvister om orättvisa sänkningar av avgifter eller underlåtenhet att hålla överenskomna tidsfrister för betalning. År 1956 antogs lagen om underentreprenad i Japan för att skydda underleverantörer, som tenderar att ha en svagare auktoritetsposition än huvudentreprenörerna.

Okunskap är ingen ursäkt när det gäller överträdelser av lagen. Konsekvenserna av en överträdelse kan sträcka sig längre än bara risken för ökade kostnader; de kan också leda till kreditrisker och skada varumärkets anseende för företag. För att hjälpa till att undvika dessa fallgropar beskrivs i denna artikel de skyldigheter som huvudentreprenörer har och de handlingar som de är förbjudna att begå enligt lagen.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad är lagen om underentreprenad?
  
• Vilka typer av företag och transaktioner omfattas av lagen om underentreprenad och vad är dess tillämpningsområde?
  
• Vilka är de fyra skyldigheterna för huvudentreprenörer?
  
• Vilka är de 11 förbjudna åtgärderna enligt definitionen i lagen om underentreprenad?
  
• Vanliga frågor och svar
  

Vad är lagen om underentreprenad?

Lagen om underentreprenad är en lag som syftar till att stävja missbruk av huvudentreprenörer – som ofta har en starkare förhandlingsposition i transaktioner – och att skydda underentreprenörer. Om till exempel en huvudentreprenör sänker avgiften till en underentreprenör utan giltigt skäl efter att ha lagt en beställning anses det vara ett brott mot lagen.

Vilka typer av företag och transaktioner omfattas av lagen om underentreprenad och vad är dess tillämpningsområde?

Lagen är tillämplig på en rad olika typer av transaktioner, inklusive tillverkning, reparationer, skapande av informationsbaserade produkter och tillhandahållande av tjänster. Tillämpbarheten avgörs av hur mycket kapital var och en av de avtalsslutande parterna innehar.

Vid utläggning av tillverkning, reparation, skapande av informationsbaserade produkter (programmering) eller tillhandahållande av tjänster (transport, lagring av varor och databehandling) på underentreprenörer:

• Transaktioner mellan huvudentreprenörer med ett kapital på mer än 300 miljoner JPY och underentreprenörer (inklusive individer) med ett kapital på högst 300 miljoner JPY
  
• Transaktioner mellan huvudentreprenörer med ett kapital på mer än 10 miljoner JPY upp till 300 miljoner JPY och underentreprenörer (inklusive individer) med ett kapital på 10 miljoner JPY eller mindre
  

Vid utläggning skapandet av informationsbaserade produkter (exklusive programmering) och tillhandahållande av tjänster (exklusive transport, lagring av varor och databehandling):

• Transaktioner mellan huvudentreprenörer med ett kapital på mer än 50 miljoner JPY och underentreprenörer (inklusive individer) med ett kapital på 50 miljoner JPY eller mindre
  
• Transaktioner mellan huvudentreprenörer med ett kapital på mer än 10 miljoner JPY upp till 50 miljoner JPY och underentreprenörer (inklusive individer) med ett kapital på 10 miljoner JPY eller mindre
  

För mer detaljerad information om tillämpliga transaktioner kan du se webbplatsen för Japans kommission för rättvis handel.

Vilka är de fyra skyldigheterna för huvudentreprenörer?

I lagen om underentreprenad fastställs fyra viktiga skyldigheter för entreprenörer som använder sig av underleverantörer:

Skyldigheten att utfärda dokumentation

För att förhindra att muntliga beställningar leder till tvister måste dokument med ett visst innehåll upprättas i samband med beställningen. Denna dokumentation, som ofta kallas ”artikel 3-dokumentation”, omfattar 12 punkter. Bland dessa finns tidsfristen för att ta emot underleverantörens leveranser, storleken på underleverantörens avgifter och tidsfristen för betalning av dessa avgifter.

Skyldigheten att fastställa en tidsfrist för betalning

Huvudentreprenörer måste fastställa en tidsfrist för betalning så tidigt som möjligt. Detta måste ske inom 60 dagar från dagen för mottagandet av de varor eller tjänster som tillhandahålls, oavsett om de har inspekterat innehållet i leveranserna inom den tidsramen. Om en tidsfrist för betalning inte fastställs föreskriver lagen följande standardfrister:

• I de fall parterna inte har fastställt någon förfallodag för betalningen ska förfallodagen enligt standard vara den dag då varan eller tjänsten faktiskt mottogs.
  
• Om förfallodagen för betalningen fastställs till mer än 60 dagar efter det att varorna eller tjänsterna mottogs, även om det finns ett avtal mellan parterna om detta, kommer tidsfristen att vara dagen före den 60:e dagen från dagen för mottagande.
  

Skyldighet att upprätta och bevara handlingar

När en transaktion som lagts ut på underentreprenad har slutförts måste huvudentreprenören upprätta en skriftlig dokumentation av transaktionen och bevara den i två år. Dessa dokument måste innehålla uppgifter om vad som ska levereras, underleverantörens avgifter, eventuella ändringar av dessa avgifter samt skälen till dessa ändringar. Eftersom detta föreskrivs i artikel 5 i lagen kallas det också för ”artikel 5-dokumentation”.

Skyldigheten att betala dröjsmålsränta

Om en huvudentreprenör inte betalar avgifterna för underentreprenad inom betalningsfristen tillkommer dröjsmålsränta. Huvudentreprenören är skyldig att betala dröjsmålsränta på alla sena betalningar, med en årlig ränta på 14,6 %. Denna ränta börjar löpa dagen efter det att en 60-dagarsperiod har förflutit sedan varorna mottogs eller tjänsterna tillhandahölls, och den fortsätter att löpa fram till den dag då betalningen görs.

Vilka är de 11 förbjudna åtgärderna enligt definitionen i lagen om underentreprenad?

Lagen definierar 11 förbjudna åtgärder för huvudentreprenörer.

Vägran att acceptera leveranser

Vägran att ta emot beställda varor eller tjänster där underentreprenörer inte gjort något fel. Exempel: En stormarknad avbeställer och vägrar att ta emot en del av de beställda varorna med hänvisning till överfyllda lager.

Försenad betalning av avgifter till underentreprenörer

Underlåtenhet att betala underentreprenörens avgifter inom betalningsfristen, som anges vara inom 60 dagar efter mottagandet av varorna eller tjänsterna. Exempel: Ett företag har ett system för att betala underentreprenörernas avgifter efter att ha inspekterat leveranserna, men det tar tre månader att göra det (vilket innebär att betalningen sker senare än 60 dagar efter leverans).

Sänkning av avgifter för underentreprenörer

Reducering av de förutbestämda avgifterna för underentreprenörer när underentreprenören inte gjort något fel. Exempel: En tillverkare av dataspel lägger ut skapandet av karaktärsdesign för ett onlinespel på entreprenad, men sänker senare de överenskomna avgifterna med hänvisning till en minskad produktionsbudget på grund av försämrade resultat för företaget.

Returer

Returnera mottagna artiklar när underentreprenören inte har gjort något fel. Exempel: En elektroniktillverkare returnerar överskottsdelar på grund av ändringar i sina produktionsplaner.

Missbruk av förhandlingsstyrka

Att omotiverat sätta avgifter för underentreprenörer betydligt lägre än priset på liknande produkter eller den gängse kostnaden. Exempel: En leverantör av fastighetsunderhåll sätter ensidigt avgiften för underentreprenörer betydligt lägre än den gällande taxan utan att rådfråga underentreprenören, med hänvisning till begäran från innehavaren av byggnaden att sänka avgifterna för städning.

Tvångsköp eller påtvingad användning

Tvinga underentreprenörer att köpa eller använda specifika varor eller tjänster (t.ex. försäkringar eller leasingavtal) utan skälig anledning. Exempel: Under en försäljningskampanj för sina egna produkter pressar en stor entreprenör underentreprenörer att köpa produkter från företaget och sätter upp mål för varje underentreprenör.

Vedergällning

Att behandla en underentreprenör ofördelaktigt för att denne anmäler huvudentreprenörens överträdelse till Japans kommission för rättvis handel eller byrån för små- och medelstora företag.

Tvingad tidig betalning för material som tillhandahålls mot en kostnad

När en underentreprenör producerar varor med hjälp av material som tillhandahålls mot avgift av den huvudkontrakterande entreprenören, och denne kräver betalning för detta material innan tidsfristen för betalning av underentreprenörens avgifter för varorna har löpt ut. Exempel: En metalltillverkare kräver att en reservdelstillverkare (dvs. underentreprenören) ska köpa material för sex månader från dem innan de betalar underentreprenören för produkterna.

Utfärdande av ett skuldebrev som är svårt att diskontera

Utfärdande av ett skuldebrev för betalning av en avgift för underentreprenörer som är svår att diskontera hos ett vanligt finansinstitut. Exempel: En klädtillverkare utfärdar skuldebrev med ett villkor som överstiger 90 dagar (ett villkor som är tillåtet inom textilbranschen) som betalning.

Begäran om tillhandahållande av otillbörliga ekonomiska förmåner

Tvinga underentreprenörer att på ett orättvist sätt tillhandahålla pengar, tjänster eller andra ekonomiska fördelar. Exempel: Som en del av bokslutsåtgärderna vid årets slut ombeds en underentreprenör att tillhandahålla ”stödmedel” och tvingas sätta in dessa på ett bankkonto som anvisas av huvudentreprenören.

Otillbörliga ändringar av innehållet i leveranserna och otillbörliga begäranden om revideringar

Att ändra vad som ska levereras enligt en beställning utan att ta på sig de kostnader som detta medför, eller att låta en underentreprenörer göra om arbetet efter att det har levererats och godkänts. Exempel: En tillverkare av industrimaskiner ändrar ensidigt inspektionsstandarderna för formar som hade klarat de tidigare överenskomna acceptanskriterierna och kräver att de ska göras om utan extra avgift.

Vanliga frågor och svar

Vad är tidsfristen för betalning enligt lagen om underentreprenad? När är basdatumet från vilket tidsfristen för betalning beräknas?

Såsom förklaras i avsnittet ”Vilka är de fyra skyldigheterna för huvudentreprenörer?” har huvudentreprenörer en skyldighet att fastställa en förfallodag för betalning. Huvudentreprenörer måste fastställa en så tidig tidsfrist för betalning som möjligt. Detta måste ske inom 60 dagar från dagen för mottagandet av de varor eller tjänster som tillhandahålls, oavsett om de har inspekterat innehållet i leveranserna inom denna tidsram eller inte.

Vad händer om en betalning är försenad enligt villkoren i lagen om underentreprenad? Hur hög är dröjsmålsräntan?

Om betalning inte sker på förfallodagen utgör det ett brott mot lagen om underentreprenad, och dröjsmålsränta kommer att utgå. Huvudentreprenören är skyldig att betala ränta på alla sena betalningar med en årlig ränta på 14,6 %. Denna ränta börjar löpa dagen efter det att en 60-dagarsperiod har förflutit sedan varorna mottogs eller tjänsterna utfördes, och den fortsätter att löpa fram till den dag då betalningen görs.

Stripe erbjuder en mängd olika funktioner och verktyg för att automatisera intäkter och optimera komplexa betalningsprocesser, vilket hjälper många företag som strävar efter tillväxt. Genom att implementera Stripe Payments i ditt företag via ditt Stripe-konto kan du dra nytta av en betalningslösning för olika affärsscenarier och förbättra effektiviteten i din verksamhet.