Penningtvättslagen bekämpar ökningen av penningtvätt i Tyskland och internationellt. Den är till för att skydda företagen, men företagen måste också uppfylla vissa skyldigheter för att kunna bedriva sin verksamhet i efterlevnad av lagen. I vår artikel förklarar vi vad penningtvätt är och vad penningtvättslagen innehåller. Vi förklarar vem som påverkas av den, hur de senaste ändringarna ser ut och vad de innebär för företag.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad är penningtvätt?
  
• Vad är lagen om penningtvätt?
  
• Vem berörs lagen om penningtvätt?
  
• Vilka skyldigheter måste företag ha enligt penningtvättslagen?
  
• Vad är nytt i penningtvättslagen?
  

Vad är penningtvätt?

Penningtvätt (förkortad "ML") beskrivs som den olagliga kanaliseringen av pengar till lagliga finansiella cykler och business-to-business. På så sätt genereras "smutsiga pengar" genom korruption, stöld, utpressning, illegala spel eller handel med droger och vapen. Pengarna kanaliseras via olika konton eller företag tills det inte längre är möjligt att identifiera varifrån de kommer eller vem de tillhör.

United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) uppskattar att den globala volymen av pengar som tvättas varje år uppgår till mellan 800 miljarder och 2 biljoner USD. Det uppskattas att cirka 100 miljarder euro tvättas i Tyskland varje år. Enbart under 2022 registrerades 22 614 fall av penningtvätt av tyska polisen. I Tyskland har antalet fall av penningtvätt ökat kontinuerligt under de senaste åren. Detta i motsats till den allmänna minskningen av brottslig verksamhet.

Penningtvätt är inte bara en ekonomisk autentiseringsfråga som måste tas på allvar, utan också en betydande säkerhetsrisk eftersom den ger kriminella organisationer och terrorister möjlighet att finansiera olaglig verksamhet. För att bekämpa penningtvätt och organiserad brottslighet har många länder infört strikta juridiska krav och övervakningsmekanismer som ger myndigheterna befogenhet att identifiera, utreda och förhindra misstänkta transaktioner. Penningtvätt är också olagligt i Tyskland och kan bestraffas med böter eller fängelse i upp till fem år, enligt 261 kap. StGB.

Hur fungerar penningtvätt?

Den tyska federala brottsbekämpningsmyndigheten delar in processen för penningtvätt i tre faser. I fas ett, "placeringsfasen", förs illegala pengar först in i de lagliga ekonomiska cyklerna genom insättning av stora summor pengar i kreditinstitut, användning av tjänster för överföring av pengar eller försäljning av dyra varor med kontanter. I fas två, "mörkläggningsfasen", införs komplexa transaktioner för att dölja pengarnas ursprung. Detta kan vara överföring av pengar mellan olika bankkonton, länder och valutor, genomförande av falska transaktioner eller användning av brevlådeföretag. Döljandet gör att man inte kan länka de olagliga medlen till källan. I fas tre, "integrationsfasen", kommer pengarna från en till synes juridisk källa tillbaka in i den ekonomiska cykeln och når i slutändan brottslingarna. De kriminella kan sedan använda dem som juridiskt förvärvade pengar för att köpa egendom eller andra tillgångar.

Vad är penningtvättslagen?

Lagen om penningtvätt (tyska: GwG - Geldwäschegesetz) är en tysk lag som gör penningtvätt till ett brott som kan spåras av myndigheterna. Den har ett förebyggande fokus och kräver att vissa grupper av människor, liksom ekonomiska aktörer, ska iaktta särskild försiktighet och övervakning så att penningtvätt kan upptäckas så tidigt som möjligt. EU:s penningtvättsdirektiv (AMLD) utgör grunden för GwG som måste implementeras inom ramen för nationell lagstiftning. Det första AMLD lanserades 1991. Direktivet har uppdaterats många gånger sedan dess för att anpassas till förändrade internationella metoder och tekniker för penningtvätt. Det primära målet med AMLD och GwG är att förhindra anonyma ekonomiska transaktioner och begränsa penningtvätt. Dessutom syftar de till att förhindra finansiering av terrorism samt skatteflykt.

Vem berörs av penningtvättslagen?

GwG berör både enskilda firmor och vissa ekonomiska aktörer. För enskilda firmor är GwG främst relevant för betalningar och transaktioner med kontanter. I Tyskland finns det ett personligt avdrag på 10 000 euro. Om någon vill överföra mer till sitt konto måste de kunna bevisa varifrån pengarna kommer. För nya kunder kan bankerna kräva bevis redan från en summa på 2 500 euro. För enskilda firmor gäller det personliga avdraget på 10 000 euro även vid köp av varor. Om man t.ex. vill betala 12 000 euro kontant för en bil måste man vara beredd att lämna sina personuppgifter. Återförsäljaren måste också dokumentera transaktionen skriftligt på en blankett.

För att förhindra penningtvätt ställer GwG särskilda krav på vissa företag och personer, vilket sträcker sig långt utanför den finansiella sfären. Kraven är listade i paragraf 2.

GwG-förpliktigade parter från finanssektorn:

• Kreditinstitut
  
• Institut för finansiella tjänster
  
• Betalningsinstitut
  
• Institut för elektroniska pengar (digitala pengar)
  
• Ombud för betaltjänster och digitala pengar
  
• Oberoende kommersiella aktörer inom området betaltjänster eller digitala pengar
  
• Leverantörer av e-plånböcker och kryptovalutor
  
• Finansföretag
  
• Finansiella och arvodesrelaterade investeringsförmedlare
  
• Försäkringsbolag
  

GwG-pliktiga parter från den icke-finansiella sektorn:

• Varuhantering (parti- och detaljhandel)
  
• Konsthandlare
  
• Lagerhållare av konst
  
• Fastighetsmäklare
  
• Försäkringsmäklare
  
• Revisorer
  
• Bokförare
  
• Förvaltare
  
• Företag som förvaltar finansiella investeringar
  
• Tjänsteleverantörer för företag
  
• Revisorer och beskattningsombud
  
• Advokater
  
• Juridiska rådgivare
  
• Kammarens juridiska rådgivare
  
• Patentombud
  
• Notarier
  
• Organisationer och ombud för spel
  

Berörda företag bör sätta sig in i penningtvättsreglerna på djupet för att kontrollera vilka skyldigheter de måste efterleva i sina affärsförbindelser med sina kunder. Detta är också för deras eget skydd. Brottslingar missbrukar inte bara stora internationella företag för penningtvätt, utan även små och medelstora företag. Branscher där varor ofta köps med större summor kontanter, t.ex. juvelerare, urmakare, handlare med lyxvaror, bilar, underhållningselektronik samt konst och antikviteter, är särskilt utsatta.

Vilka skyldigheter måste företag uppfylla enligt penningtvättslagen?

Enligt penningtvättslagen är företag skyldiga att vidta ett antal åtgärder för att förhindra penningtvätt. Å ena sidan omfattar dessa åtgärder en effektiv riskhantering, som måste vara lämplig med hänsyn till verksamhetsformen och omfattningen av verksamheten. Å andra sidan innefattar detta ett antal skyldigheter avseende due diligence som följer principen om kundkännedom (KYC):

Nödvändiga riskhanteringsåtgärder:

• Genomföra, dokumentera och regelbundet uppdatera en noggrann, fullständig och lämplig riskanalys av försäljningspartner
  
• Implementera åtgärder för enskild firma, företag eller intern säkerhet som härrör från riskanalysen
  
• Inrätta en adekvat kontrollmekanism
  
• Regelbunden information till medarbetarna om penningtvätt
  
• Eventuellt tillsätta en penningtvättsansvarig med ställföreträdare
  
• Överensstämmelse med kraven på registrering och lagring: identitetshandlingar måste kopieras eller registreras digitalt
  

Skyldigheter för företag att vidta due diligence:

• Tydlig identifiering av avtalspartnern eller den person som agerar för dennes räkning
  
• Granskning av byrårelationer
  
• Inhämtning och utvärdering av information om syftet med och avsedda typen för affärsförbindelsen
  
• Förtydligande om huruvida pengarna kommer från en person i politiskt utsatt ställning (PEP).
  
• Kontinuerlig övervakning av affärsrelationer och transaktioner
  
• Inrapportering av bevis på olagliga transaktioner till den centrala byrån för utredning av finansiella transaktioner (FIU) med hjälp av programvaran "goAML"
  
  • Kontanta insättningar över 10 000 euro
    
  • Transportera eller spara stora mängder kontanter
    
  • Snabbt samtycke till dåliga investeringsvillkor
    
  • Bevis på flera konton i samma bank eller andra banker
    

Företag som inte rapporterar misstänkt aktivitet eller på annat sätt åsidosätter penningtvättsreglerna riskerar höga böter. Enligt 56 § GwG föreskriver den juridiska ramen böter på upp till 150 000 euro i många fall. För allvarliga, upprepade och systematiska överträdelser kan böter på upp till 5 miljoner euro (eller 10 % av föregående års omsättning) utdömas. Dessutom har de ansvariga tillsyns- och förvaltningsmyndigheterna rätt att offentliggöra slutgiltiga beslut om böter på sin egen webbplats (dvs. att publicera namnen på lagöverträdare).

Vad är annorlunda i penningtvättslagen 2022?

Innovativ teknik har öppnat nya möjligheter för penningtvätt, vilket brottslingar utnyttjar. Det är viktigt att kontinuerligt anpassa det juridiska läget till de nya kraven. Detta sker både på EU-nivå, som senast med den sjätte upplagan av penningtvättsdirektivet (AMLD6) som trädde i kraft 2020, samt på nationell nivå med den regelbundet uppdaterade och utökade GwG. De senaste tilläggen inkluderar lagen om förbättring av den straffrättsliga kampen mot penningtvätt, som är avsedd att förenkla åtal för myndigheterna. Utöver detta omfattas kryptovalutor och motsvarande företag som tillhandahåller finansiella tjänster av penningtvättslagen.

Ett annat viktigt tillägg till GwG är lagen om öppenhetsregister och finansiell information (TraFinG), som trädde i kraft den 1 augusti 2021. Den anger att alla företag, klubbar, föreningar, stiftelser och andra aktörer är skyldiga att överföra uppgifter om sina verkliga huvudmän till öppenhetsregistret. Öppenhetsregistret kräver att de flesta tyska företag rapporterar specifika uppgifter såsom uppgifter om verkliga huvudmän i syfte att avslöja deras företagsstruktur, ägande, kassaflöde och tillsyn. Detta bör göra det möjligt att ansluta registret för EU:s medlemsstater och förenkla den EU-omfattande lagföring som baseras på uppgifter från alla anmälningspliktiga företag. Ett åsidosättande av skyldigheten att rapportera till öppenhetsregistret är föremål för höga böter från Federal Administration Office. Enskilda näringsidkare, registrerade näringsidkare och privata partnerskap är inte skyldiga att ange dessa uppgifter. En fullständig bild av öppenhetsregistret är under tiden endast tillåten för vissa myndigheter. Sedan november 2022 har obegränsad tillgång till allmänheten inte varit tillåten. EU-domstolen har beslutat att insyn endast är tillåten om det finns ett berättigat intresse, och detta kan verifieras på begäran.