En skuld är en förpliktelse som ett företag har gentemot sina leverantörer eller sina kunder. Skulder är vanligtvis monetära till sin natur. De kan dock också bestå av en betalning in natura. I den här artikeln förklarar vi allt du bör veta om skulder i ditt dagliga företag. Vi kommer särskilt att fokusera på den affärsmässiga ansökan av villkoret "skulder".

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad är skulder?
  
• Hur kommer skulderna till?
  
• Var hittar man skulder i balansräkningen?
  
• Skulder förklarade: Exempel från den dagliga verksamheten i företag
  
• Vad är kortfristiga respektive långfristiga skulder?
  
• Vad är skillnaden mellan borgenärer och gäldenärer?
  
• Vad är skillnaden mellan skulder och avsättningar?
  

Vad är skulder?

När det gäller en balansräkning är skulder ett företags skyldigheter gentemot sina fordringsägare. Dessa skyldigheter kan vara av avtalskaraktär - till exempel köp av varor mot faktura - eller av offentligrättslig karaktär, till exempel betalning av skatter. De viktigaste borgenärerna är leverantörer, kreditinstitut och skattekontoret. Skulder kan omfatta såväl kontanta betalningar som betalningar in natura.

Affärsrelaterade skulder i korthet

Följande skulder är relevanta för företagets balansräkning:

• Banklån (dvs. skulder som företaget har gentemot kreditinstitut)
  
• Varuleveranser från leverantörer (d.v.s. skulder som härrör från leveranser och tjänster till företaget)
  
• Koncernskulder (d.v.s. skulder som företaget har gentemot närstående företag)
  
• Skulder till anställda (dvs. skulder som företaget har till sin personal och som omfattar områden som avgifter, löner och juridiska kostnader)
  
• Skatteskulder (dvs. skulder såsom skatt som företaget är skyldigt att betala, samt skulder som uppstår till följd av mervärdesskatt eller innehållen löneskatt som företaget måste betala för en tredje parts räkning)
  

Hur kommer skulder till stånd?

Skulder uppstår alltid när en gäldenär ännu inte har lämnat den överenskomna ersättningen för en tjänst som en borgenär har tillhandahållit och som gäldenären redan har fått. Därför kallas skulder också för skulder - även om de inte nödvändigtvis indikerar att företaget har någon skuld, vare sig överskuldsättning eller annat.

Det finns tre villkor som krävs för att skulder ska uppstå:

• En leverantör, även kallad borgenär, har redan tillhandahållit en överenskommen tjänst.
  
• Ett avtal ingicks om att företaget skulle kompensera fordringsägaren för den tjänst som tillhandahållits. Detta sker vanligtvis i form av en betalning i pengar.
  
• Den överenskomna ersättningen är fortfarande utestående. Så länge företaget ännu inte har fullgjort sin orderhantering anses det vara en gäldenär.
  

Följaktligen uppstår inte skulder om företaget tillhandahåller sin ersättning samtidigt som - eller omedelbart efter - fordringsägaren tillhandahåller sina tjänster eller varor.

För att säkerställa att skulder kan särskiljas från vardagliga affärsrisker bör du kontrollera om följande tre funktioner gäller när potentiella skulder uppstår:

• Den kompensation som ligger bakom skulderna måste vara verkställbar. I praktiken innebär detta att borgenärer kan göra gällande sitt anspråk på ersättningen i domstol.
  
• Orderhanteringen måste leda till en tillgångsminskning, även kallad inteckning. Detta innebär att eventuella framtida utgifter för orderhantering anses vara avdragsgilla.
  
• Ersättningen måste vara kvantifierbar. Detta gäller både belopp och förfallodag. Detta innebär att en eventuell ekonomisk börda till följd av kompensationen kan definieras och bedömas för varje enskild firma.
  

Var hittar man skulderna i balansräkningen?

Ett företags ekonomiska situation kan när som helst beskrivas i en finansiell rapport. Denna rapport kallas också för balansräkning. En balansräkning innehåller alltid två sidor: tillgångar och skulder. Bestämmelserna om balansräkningens struktur finns i § 266 i handelslagen (Handelsgesetzbuch, HGB).

Företagets tillgångar finns på tillgångssidan. Här ingår alla tillgångar som företaget använder för att bedriva sin verksamhet. Exempelvis ingår så kallade anläggningstillgångar som fastigheter, maskiner och patent. På lång sikt kan företaget använda dessa tillgångar för att generera inkomster. Så kallade omsättningstillgångar betraktas också som tillgångar. Hit hör varulager, kundfordringar och kassa. Företaget använder dessa radposter på kort sikt för att finansiera den löpande verksamheten.

Företagets eget kapital finns på balansräkningens skuldsida. Detta inkluderar allt eget kapital - allt från aktiekapital och balanserade intäkter till bidrag från aktieägare. Förutom det egna kapitalet hör även skulderna till balansräkningens skuldsida. Hit hör skulder och avsättningar.

Det är viktigt att båda sidorna av balansräkningen måste vara balanserade. Vidare måste tillgångarna motsvara kapitalet.

Balansräkningen är ett viktigt dokument för företaget. Den är också viktig för alla parter som kan ha investerat i företaget eller tillhandahållit lån eller andra finansiella tjänster. Dess betydelse beror på att den ger en ovärderlig inblick i företagets ekonomiska situation och att den bland annat svarar på följande fråga: Har företaget skulder och kan det i så fall betala sina skulder?

Skulder förklarade: Exempel från den dagliga verksamheten i företag

Ett företag kan stöta på olika skulder under sin dagliga verksamhet. Låt oss till exempel säga att du driver en marknadsföringsbyrå som är juridiskt registrerad som ett kommanditbolag:

1. Skulder som kan uppstå i samband med leveranser och tjänsteleveranser till företaget: Din multifunktionsskrivare, scanner och kopiator behöver ny toner. Du gör en beställning av tonern från din leverantör. Du betalar dock inte den tillhörande fakturan direkt. Detta resulterar i en skuld.

2. Skulder som uppstår på grund av att du tar ett lån: Din multifunktionsapparat är trasig och går inte att reparera. Du köper en ny och finansierar köpet med ett banklån. Lånet, som också kallas kredit, har ett villkor på fem år. Detta resulterar i skulder till ditt kreditinstitut.

3. Skulder som uppstår på grund av avbetalningar: Inledningsvis har du bara gjort en handpenning för den nya enheten. Enligt fakturan väntar du till förfallodagen med att betala hela köpesumman - möjligen av likviditetsskäl.

4. Skulder som uppstår på grund av utestående skattebetalningar: Du har ännu inte betalat mervärdesskatten (moms) för din marknadsföringsbyrå, som regelbundet måste betalas till det relevanta skattekontoret.

5. Skulder som uppstår på grund av aktieinnehav i ditt företag: Du har bara kommanditdelägare i din marknadsföringsbyrå, och du är fortfarande skyldig dem en andel av förra årets vinst. Detta resulterar i skulder till dessa partners.

Skulder kan också uppstå när du som företag ger ut obligationer. Du får då skulder till dem som köper obligationerna. En obligation är ett finansiellt verktyg som används för att skaffa medel: som företag lånar du medel från kapitalmarknaden under en viss tidsperiod. Investerarna tillhandahåller en viss mängd kapital (dvs. ett lån) till det företag som utfärdar obligationerna. Som obligationsköpare blir du borgenär. Som utfärdare blir du gäldenär.

Vad är kortfristiga respektive långfristiga skulder?

Det finns en tydlig åtskillnad mellan kortfristiga och långfristiga skulder.

Exempel på kortfristiga skulder är:

• Övertrasseringar: Det är lån med en överenskommen kreditgräns som banken beviljar företaget för ett brukskonto. Kontot får övertrasseras upp till den avtalade gränsen.
  
• Leveranser och tjänster: Skulder till följd av leveranser och tjänster som tillhandahålls företaget betraktas också som kortfristiga. Se exempel 1 ovan.
  
• Avbetalningar: Dessa är också kortfristiga skulder. Se exempel 3 ovan.
  
• Skatter och sociala avgifter: Dessa betraktas också som kortfristiga skulder. Se exempel 4 ovan.
  

Exempel på långfristiga skulder är:

• Obligationer (skuldförbindelser med fast ränta): Dessa är långfristiga skulder. Se exempel 5 ovan.
  
• Lån (krediter med villkor på minst ett år): Lån ingår också i denna kategori. Se exempel 2 ovan.
  
• Hypotekslån: Hypotekslån är ytterligare ett exempel på långfristiga skulder.
  

Vad är skillnaden mellan borgenärer och gäldenärer?

En part som levererar något kallas borgenär. Borgenärerna ställer sina tjänster till gäldenärernas förfogande i form av varor, pengar eller arbetstid. Gäldenärerna är skyldiga borgenärerna den avtalade ersättningen för sina tjänster.

Dessa termer används främst när man diskuterar "terminsköp". Detta villkor avser köp med en fast betalningsdag eller betalningsperiod. När fakturadatum och betalningsdatum skiljer sig åt blir begreppet borgenärer och gäldenärer relevant: om ett företag inte betalar en faktura för en leverans omedelbart skapas en så kallad "öppen fakturapost". Vid denna tidpunkt är företaget skyldigt sin leverantör den utestående fakturan. Som ett resultat blir företaget en gäldenär. Ur ett redovisningsperspektiv kan denna transaktion också beskrivas på följande sätt: leverantören beviljar företaget en leverantörskredit. Det är därför som leverantörer också kallas för fordringsägare.

Flödet av varor och fakturor från leverantörerna till företaget och kunderna

Villkoret "skulder" och dess motsvarighet, "fordringar", kan beskriva flödet av varor och fakturor i ett företags balansräkning. Dessa ser ut på följande sätt:

Supplier → Goods/Invoice → Business → Goods/Invoice → Customers

Borgenär → Skulder → Företag → Fordringar → Gäldenär

I detta flödesschema representerar skulder:

• Vad företaget är skyldigt andra parter: Detta är skulder som härrör från leverantörsskulder som företaget är skyldigt sina leverantörer.
  
• Vad andra parter är skyldiga företaget: Detta är utestående fordringar från leveranser och tjänster som kunder är skyldiga företaget. Fordringar är därför motsatsen till skulder; fordringar avser juridiska anspråk på betalningar, varor eller tjänster som ett företag har på en gäldenär.
  

När ett avtal ingås tar båda parter - borgenärerna och gäldenärerna - en viss risk:

• För borgenärer: Det finns en risk att gäldenärerna inte kan fullgöra sina utestående förpliktelser.
  
• För gäldenärer: Det finns en risk att företaget inte kan betala sina betalningar och hamnar på obestånd.
  

Vad är skillnaden mellan skulder och avsättningar?

Skulder skiljer sig från avsättningar eftersom en skulds betalningsdatum eller betalningsperiod och betalningsbelopp är kända. Avsättningar däremot görs för framtida förluster eller kostnader som är ovissa vid tidpunkten för upprättandet av kontot.

Avsättningar är inte reserver

Avsättningar är en del av skuldkapitalet. Av denna anledning är avsättningar inte samma sak som reserver. Avsättningar kontoförs som kostnader och leder till minskad vinst. Reserver är å andra sidan bundet eget kapital. De undanhålls från företagets vinst och ökar det egna kapitalet.

Avsättningar: exempel

Låt oss säga att en byråchef anställer ett helt team och erbjuder varje teammedlem en pensionsplan. Som en följd av detta måste byråchefen skapa en avsättning för osäkra skulder. Detta inkluderar även pensionsavsättningar för sina anställda. När kontona upprättas kan byråchefen varken kvantifiera betalningens belopp eller fastställa dess förfallodag. Därför värderas avsättningarna i enlighet med aktuariella principer.

För mer information om allt som rör konton, besök Stripe portal för mer resurser. Du kan också använda Stripe Revenue Recognition för att optimera din periodiserade redovisning, vilket gör dina processer för konton snabba och korrekta. För att diskutera hur Stripe kan stödja dig med dina finansiella processer, kontakta vårt säljteam.