En tillgång är allt som ett företag äger som har ett mätbart värde. Tillgångar kan vara fysiska objekt som utrustning och inventarier eller icke-fysiska objekt som patent och varumärken. En tillgång måste ägas eller kontrolleras av företaget och ge ekonomiska fördelar nu eller senare.

Redovisningstjänster är mycket efterfrågade, den globala marknaden för redovisningstjänster var värderad till över 660 miljarder USD 2025. Att hantera tillgångar är en stor del av ett företags redovisning. Nedan tar vi upp hur tillgångar klassificeras i en balansräkning, hur de värderas i redovisningen och vanliga misstag som företag gör när de bokför tillgångar.

Vad innehåller den här artikeln?

• Typer av tillgångar inom redovisning
  
• Hur klassificeras tillgångar i en balansräkning?
  
• Vad är skillnaden mellan materiella och immateriella tillgångar?
  
• Varför är tillgångar viktiga i affärsbeslut?
  
• Hur värderas tillgångar i bokföringen?
  
• Vilka vanliga misstag gör företag när de bokför tillgångar?
  

Typer av tillgångar inom redovisning

Tillgångar finns i olika former och revisorer kategoriserar dem för att underlätta finansiell spårning och rapportering. Här är de viktigaste typerna:

• Omsättningstillgångar: Det här är tillgångar som ett företag förväntar sig att göra sig av med eller omvandla till likvida medel inom ett år. Tänk på dem som kortsiktiga resurser. Exempel är kassa, kundfordringar och varulager.

• Anläggningstillgångar: Detta är långsiktiga eller "fasta" resurser som ditt företag använder över tid för att generera intäkter. Du kan inte enkelt omvandla dem till likvida medel. Exempel på detta är maskiner, byggnader och mark.

• Immateriella tillgångar: Dessa är de icke-fysiska tillgångar som fortfarande har ett värde. Immateriella tillgångar är svårare att värdera, men de kan vara lika viktiga som fysiska tillgångar, särskilt inom branscher som teknik och underhållning. Exempel är varumärken, patent och andra immateriella rättigheter (IP).

• Finansiella investeringar: Företag lägger ibland sina pengar på andra investeringar. Dessa räknas som tillgångar eftersom de förväntas ge ekonomisk avkastning senare. Exempel är aktier, obligationer och fonder.

Hur klassificeras tillgångar i en balansräkning?

Balansräkningen listar och redovisar alla dina tillgångar och grupperar dem efter likviditet (dvs. hur snabbt de kan omvandlas till likvida medel). Så här grupperas de:

• Omsättningstillgångar: De mest likvida tillgångarna (t.ex. kassa och kundfordringar) finns högst upp i balansräkningen.

• Anläggningstillgångar: Under omsättningstillgångarna finns de mindre likvida tillgångarna, såsom fastigheter, utrustning och varumärken. Dessa tar längre tid att sälja eller omvandla till likvida medel men är nödvändiga för att driva verksamheten.

Vad är skillnaden mellan materiella och immateriella tillgångar?

Materiella tillgångar är fysiska objekt. De är lätta att identifiera och värdera. Dessa inkluderar:

• Datorer

• Kontorsmöbler

• Tjänstebilar

• Varulager

• Byggnader

Immateriella tillgångar saknar fysisk form men har ändå ett ekonomiskt värde. Några exempel:

• Ett igenkännbart varumärke

• Upphovsrätt för originalinnehåll

• Licensavtal

• Företagshemligheter

Även om du inte fysiskt kan inneha dessa tillgångar, spelar de ofta en stor roll i ett företags framgång. Till exempel sträcker sig värdet av ett globalt erkänt varumärke som Coca-Cola långt bortom dess fysiska fabriker och lager.

Varför är tillgångar viktiga i affärsbeslut?

Tillgångar påverkar hur ett företag drivs och expanderar. Att veta vilka tillgångar ett företag äger och deras aktuella status hjälper ledare att bestämma var de ska investera och kan påverka beslut om följande:

• Expansion: Om ett företag har ett underutnyttjat lager kan det fokusera på att öka produktionen för att maximera användningen snarare än att investera i nya fastigheter.

• Uppgraderingar och underhåll: Företag utvärderar regelbundet sina anläggningstillgångar (t.ex. maskiner, utrustning) för att avgöra om uppgraderingar eller utbyten behövs för att förbli konkurrenskraftiga.

• Resursfördelning: Vid en snäv budget kan förståelse för värdet och funktionen hos omsättningstillgångar hjälpa till att prioritera utgifter på områden som ger den bästa avkastningen på investeringen.

• Fusioner och förvärv: När ett företag överväger att förvärva ett annat kan det bedöma målföretagets tillgångsbas för att fastställa dess värde och potentiella kompatibilitet.

• Förändringar på marknaden: Om ett teknikföretag äger föråldrade immateriella rättigheter kan det flytta resurser till att utveckla banbrytande lösningar för att förbli konkurrenskraftiga.

• Krishantering: I utmanande tider kan tillgångar som kassareserver och likvida investeringar fungera som en livlina, medan icke-likvida eller underpresterande tillgångar kan behöva säljas för att stabilisera verksamheten.

Tillgångar ligger också till grund för utvärderingar av ett företags finansiella stabilitet. Balansen mellan tillgångar, skulder och eget kapital avgör hur förberett ett företag är för att överleva nedgångar eller ta vara på tillväxtmöjligheter. Intressenterna kommer att titta på mått som balanslikviditet (omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder) för att bedöma likviditet och solvens. Banker och investerare kommer att titta närmare på tillgångarnas värde, typ och likviditet för att bekräfta att företaget har resurser att uppfylla återbetalningsskyldigheter innan de godkänner krediter eller investeringar. Ett detaljhandelsföretag med ett stort lager och värdefulla fastigheter kan säkra en bättre låneränta än ett med begränsade materiella tillgångar.

Hur värderas tillgångar i bokföringen?

Korrekt värdering av tillgångar är viktigt för efterlevnad av redovisningsstandarder och för transparens gentemot investerare, långivare och intressenter. Revisorer använder olika metoder för att värdera en tillgång, beroende på typen av tillgång och dess syfte. Här är några vanliga metoder:

Anskaffningsvärde

Anskaffningsvärdet är tillgångens värde baserat på den ursprungliga köpeskillingen. Till exempel, om ett företag köper en byggnad för 1 miljon USD, kommer byggnadens värde i balansräkningen att förbli 1 miljon USD om inte justeringar som avskrivningar tillämpas.

Anskaffningsvärdet är objektivt och lätt att spåra, vilket gör det till en tillförlitlig utgångspunkt. Men denna metod återspeglar inte förändringar i marknadsvärdet. En byggnad som köptes för 20 år sedan för 1 miljon USD kan vara värd 5 miljoner USD idag, men den värdeökningen kommer inte att synas i balansräkningen om anksaffningsvärdet är den enda metod som används.

Verkligt marknadsvärde

Verkligt marknadsvärde representerar det pris som en tillgång kan säljas för på den aktuella marknaden. Denna metod är särskilt användbar för tillgångar som fastigheter, investeringar i aktier och obligationer och sällsynta föremål (t.ex. konstverk, samlarföremål).

Verkligt marknadsvärde ger en mer realistisk bild av en tillgångs värde men kan fluktuera beroende på marknadsförhållandena. Detta kan göra det svårare att upprätthålla enhetlighet i den finansiella rapporteringen.

Avskrivningar

För en tillgång som förlorar i värde över tid, t.ex. ett fordon eller en utrustning, fördelar avskrivningar kostnaden över dess nyttjandeperiod. Till exempel skulle en lastbil som köps för 50 000 USD med en nyttjandeperiod på 10 år medföra en avskrivningskostnad på 5 000 USD per år. Denna gradvisa kostnadsredovisning hjälper företag att matcha kostnaden för att använda tillgången med de intäkter den genererar.

Här är två sätt att beräkna avskrivningar:

• Proportionell avskrivning: Detta sprider kostnaden jämnt över tillgångens nyttjandeperiod.

• Degressiv avskrivning: Detta tidigarelägger utgifter, vilket kan vara till hjälp för skatteändamål men komplicera finansiella rapporter.

Nedskrivning

Ibland tappar en tillgång i värde snabbare än förväntat på grund av externa faktorer som marknadsnedgångar och inkurans. Nedskrivningsprövningar justerar tillgångens bokförda värde för att återspegla dess minskade användbarhet. Till exempel, om en utrustning blir föråldrad på grund av ny teknik, kommer dess värde i balansräkningen att justeras för att återspegla dess minskade marknadsvärde.

Vilka vanliga misstag gör företag när de bokför tillgångar?

Även erfarna företag kan göra misstag vid redovisning av sina tillgångar. Här är några fallgropar att se upp för:

• Överskatta en tillgångs väre: Det är lätt att övervärdera en tillgång, särskilt när det gäller immateriella tillgångar som ett varumäkres anseende. Uppblåsta tillgångsvärden kan leda till orealistiska ekonomiska prognoser och dåligt beslutsfattande.

• Förbise immateriella tillgångar: Vissa företag fokuserar enbart på fysiska tillgångar och ignorerar värdet av immateriella rättigheter eller andra immateriella tillgångar. Detta förbiseende kan göra att ett företags verkliga värde underskattas.

• Glömma avskrivningar: Att inte ta hänsyn till avskrivningar snedvrider de finansiella rapporterna och kan leda till överraskande utgifter.

• Blanda personliga och företagsrelaterade tillgångar: Ägare till småföretag blandar ofta personliga och företagsrelaterade resurser. Detta kan komplicera den finansiella spårningen och orsaka problem under revisioner.