Etableringskostnader är de initiala investeringar och utgifter som ett nytt företag måste göra innan det kan börja bedriva verksamhet. Etableringskostnader kan inkludera utgifter som juridiska avgifter, hyra av kontorslokaler, anskaffning av produktlager, marknadsföring och anställdas löner. Dessa kostnader har en stor inverkan på ett nystartat företags tidiga ekonomiska hälsa. Finansiell stabilitet är särskilt viktigt i ett företags tidiga skeden, när inkomsterna kan vara låga eller föränderliga: enligt en undersökning från 2023 misslyckades 38 % av nystartade företag på grund av att pengarna tagit slut.

Genom att hålla dessa kostnader på en hanterbar nivå kan nystartade företag täcka viktiga behov relaterat till den operativa verksamheten, som löner och leverantörsbetalningar, hjälpa till att hantera ekonomisk stress och påverka hur attraktivt startup-företaget kommer att vara för investerare. Investerare dras vanligtvis till startups som visar prov på ansvarsfull ekonomisk förvaltning eftersom det ökar sannolikheten för avkastning på deras investering.

Nedan förklarar vi vanliga etableringskostnader för startup-företag, hur du fastställer dina kostnader, hur du kan spara på dem och hur du använder dessa kostnadskalkyler för att få finansiering.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vanliga kostnader för att starta ett företag
  
• Hur man fastställer etableringskostnader
  
• Hur man sparar på etableringskostnader
  
• Hur man använder kostnadskalkyler för att få finansiering
  

Vanliga kostnader för att starta ett företag

Etableringskostnaderna för ett nystartat företag påverkas av verksamhetens typ, bransch, plats och omfattning, så kostnaderna för varje startup-företag ser olika ut. Här följer en sammanfattning av de typer av etableringskostnader som startup-företag måste ta med i beräkningen.

Engångskostnader

• Bolagsbildning och registrering: Avgifter förknippade med val av bolagsform (t.ex. enskild firma, LLC, aktiebolag), administrativt arbete och ansökningsavgifter för nödvändiga licenser och tillstånd.

• Professionella tjänster: Arvoden till advokater, revisorer och företagsrådgivare.

• Varumärkes- och marknadsföringsmaterial: Logotypdesign, webbplatsutveckling, visitkort, broschyrer och annat inledande marknadsföringsarbete.

• Utrustning och material: Datorer, kontorsmöbler, maskiner, verktyg, produkterlager eller råmaterial.

• Teknik: Programvaruabonnemang, kassasystem, kommunikationsverktyg eller cybersäkerhetsåtgärder.

• Marknadsundersökningar: Undersökningar för att skapa en förståelse för dina kunder och konkurrenter.

Återkommande kostnader

• Hyra och försörjningstjänster: Hyra, el, vatten, gas, internet och telefontjänster.

• Löner: Anställdas löner, förmåner och löneskatter.

• Marknadsföring och reklam: Onlineannonsering, kampanjer i sociala medier, innehållsskapande eller PR.

• Försäkringar: Företagsförsäkring för skydd mot skadeståndsanspråk, egendomsskador och arbetsskador.

• Skatter: Inkomstskatt, moms, fastighetsskatt och löneskatt, beroende på vad som är tillämpligt.

• Lånebetalningar: Avbetalningar på eventuella lån som använts för att starta verksamheten.

• Underhåll och reparationer: Underhåll av utrustning, anläggningar och teknik.

• Produktlager: Kostnaden för att fylla på lagret om du säljer fysiska produkter.

• Avgifter för professionella tjänster: Eventuella löpande arvoden för revisorer, advokater eller andra professionella tjänster.

• Resekostnader: Eventuella kostnader för transport, logi och måltider.

• Kontorsmaterial: Kontorsmaterial som papper, pennor och bläckpatroner samt redskap/förbrukningsvaror för lokalvård.

• Utbildning och utveckling: Eventuell personalutbildning.

Hur man fastställer etableringskostnader

Så här kommer du igång med att kartlägga dina utgifter.

Lista och kategorisera utgifter

Skapa en omfattande lista över utgifter du kan stöta på, från juridiska avgifter till kontorsmaterial. Dela upp dina utgifter i övergripande kategorier som juridiska och professionella arvoden, marknadsföring och reklam, teknik, utrustning och material, produktlager och driftskostnader. Kategorisera sedan dina utgifter i engångskostnader (de som bara uppstår en gång under etableringen) och återkommande kostnader (löpande utgifter som hyra, el och löner).

Uppskatta beloppen

Ta hjälp av olika resurser för att göra en uppskattning av kostnaden för varje förväntad utgift.

• Utforska onlineresurser som webbplatsen för US Small Business Administration (SBA), branschspecifika webbplatser och bloggar för att ta fram checklistor och guider för etableringskostnader.

• Undersök genomsnittliga etableringskostnader för företag som liknar ditt i din bransch och i din region.

• Sök råd från revisorer, advokater, företagsrådgivare eller erfarna entreprenörer inom ditt område.

• Kontakta säljare och leverantörer för att få offerter på specifika artiklar eller tjänster som du behöver. Detta kommer att ge dig en mer exakt bild av dina utgifter.

Skapa en budget

Organisera dina utgifter i ett kalkylblad och lista varje post, dess kategori, om det är en engångskostnad eller återkommande kostnad, och det uppskattade beloppet.

• Notera vilka utgifter som är nödvändiga för att starta företaget och vilka som kan senareläggas eller minskas.

• Avsätt en pott för oförutsedda utgifter (vanligtvis cirka 10–20 % av dina totala uppskattade kostnader) för att täcka oväntade utgifter.

Granska och finslipa

Se över listan med jämna mellanrum och uppdatera den när du samlar in mer information eller i takt med att affärsplanerna utvecklas. När du får mer exakta kostnadsuppskattningar kan du justera din budget därefter.

Hur man sparar på etableringskostnader

Att spara på etableringskostnader hjälper till att upprätthålla ekonomisk hälsa under ditt företags tidiga skeden. Här är några strategier för att minska utgifterna.

• Anta en lean-strategi genom att fokusera på de viktigaste punkterna som tillför direkt värde till dina kunder. Undvik redan från början att spendera för mycket pengar på funktioner, produkter eller tjänster som inte är nödvändiga.

• Istället för att hyra egna kontorslokaler kan du överväga virtuella kontor eller coworking-utrymmen. Dessa alternativ kan innebära lägre hyreskostnaderna och medför ofta andra fördelar som tillgång till konferensrum och utrustning.

• Istället för att anställa heltidsanställda för varje roll kan du utkontraktera funktioner som redovisning, HR och IT. Detta kan minska kostnaderna för löner, förmåner och kontorslokaler.

• Istället för att köpa nya möbler eller kontorsutrustning kan du välja begagnade alternativ. Många företag säljer sin nästan nya, högkvalitativa utrustning till ett reducerat pris, vilket kan spara pengar.

• Försök att förhandla fram förmånligare villkor eller rabatter från leverantörer och säljare, särskilt om du kan erbjuda något i gengäld som snabb betalning eller ett långsiktigt kontrakt.

• Dra nytta av programvara med öppen källkod för uppgifter som e-post, kontorsprogram, CRM och datahantering. Många programvaruföretag erbjuder också en gratis nivå, vilket kan vara tillräckligt för dina behov i de tidiga skedena.

• Istället för att spendera pengar på dyra annonskampanjer kan du börja med billiga marknadsföringsstrategier som har lägre kostnader, som marknadsföring i sociala medier, innehållsmarknadsföring och sökmotoroptimering (SEO). Dessa metoder kan vara mycket verkningsfulla och kostnadseffektiva.

• Hantera så mycket arbete som möjligt internt om du eller ditt team har kompetensen, till exempel att designa webbplatsen, hantera grundläggande juridiska krav eller bokföring.

• Håll koll på ekonomin. Granska och justera dina budgetar regelbundet baserat på faktiska utgifter och inkomster. Detta kan hjälpa dig att undvika att spendera för mycket och identifiera områden där du kan minska kostnaderna.

Hur man använder kostnadskalkyler för att få finansiering

Att noggrant beräkna etableringskostnaderna kan hjälpa dig att säkra finansiering för ditt nystartade företag. Så här gör du.

Skapa en affärsplan

• Skapa en omfattande affärsplan, integrera dina kostnadskalkyler och inkludera tydliga förklaringar och motiveringar för varje kostnadspost.

• Använd kostnadsberäkningarna för att ta fram realistiska ekonomiska prognoser för ditt företag. Dessa prognoser bör inkludera resultaträkningar, kassaflödesrapporter och balansräkningar i syfte att visa hur ditt företag kommer att generera intäkter och bli lönsamt över tid.

Anpassa din pitch till din målgrupp

Här är vad du bör fokusera på när du pitchar till investerare kontra långivare.

• Investerare: Investerare är i första hand intresserade av ditt företags tillväxtpotential och avkastning på sin investering. Fokusera på ditt unika värdeerbjudande, målmarknad, fördelar gentemot konkurrensen och skalbarhet. Använd kostnadskalkylerna för att visa hur deras investering kommer att driva din tillväxt och generera avkastning.

• Långivare: Långivare är mer bekymrade över din förmåga att betala tillbaka lånet. Betona din kreditvärdighet, finansiella stabilitet och förmåga att generera ett stadigt kassaflöde. Använd kostnadskalkylerna för att visa att du har en robust plan för att hantera utgifter och betala tillbaka lånet punktligt.

Lägg fram ett övertygande argument

• Var uppriktig och ärlig om dina etableringskostnader och ekonomiska prognoser. Undvik att öka talen på konstgjort vis eller ge orealistiska löften.

• Förklara varför varje utgift är nödvändig för ditt företags framgång. Visa hur dessa investeringar kommer att bidra till din tillväxt och lönsamhet.

• Var medveten om potentiella risker och utmaningar som ditt företag kan ställas inför. Visa att du har beredskapsplaner på plats för att minska dessa risker.

• Visa din passion och ditt engagemang för ditt företag. Visa att du är fullt engagerad i företagets framgång och villig att lägga ner det hårda arbete som krävs.

Sök efter flera finansieringsalternativ

Här är de olika typerna av finansieringsalternativ du kan överväga.

• Affärsänglar: Affärsänglar är personer som investerar sina egna pengar i nystartade företag i utbyte mot en andel i företaget. De är ofta villiga att ta högre risker i utbyte mot potentiellt hög avkastning.

• Riskkapitalister: Riskkapitalister är professionella investerare som investerar i startup-företag med hög tillväxtpotential. De investerar vanligtvis större summor pengar och tar en aktiv roll i företagets ledning.

• Småföretagarlån: Småföretagarlån erbjuds av banker och andra finansinstitut. De garanteras vanligtvis av någon typ av säkerhet och kräver en god kredithistorik.

• Bidrag: Bidrag är medel som inte behöver betalas tillbaka. De erbjuds av olika myndigheter eller privata organisationer för att stödja specifika branscher eller ändamål.