Under 2022 rapporterade finansinstituten totalt 583 317 transaktioner som misstänkta fall av penningtvätt i Japan. Detta var en ökning med 53 167 fall från föregående år – en rekordhög siffra.
Även om penningtvätt sker under sken av legitima transaktioner, är det ett brott. Med det ökande antalet transaktioner som misstänks vara penningtvätt riskerar inte bara finansiella institutioner att bli inblandade utan även olika företag och privatpersoner. Detta kan leda till sanktioner som böter samt skada företagens trovärdighet.
Den här artikeln förklarar vad penningtvätt är och beskriver några specifika fall i Japan.
Vad innehåller den här artikeln?
- Vad är penningtvätt?
- Utgör penningtvätt en brottslig handling?
- Vad finns det för exempel på penningtvätt i Japan?
- Varför får man brev från banken om att bekräfta transaktionsuppgifter?
Vad är penningtvätt?
Enligt Japans nationella polismyndighet definieras penningtvätt som handlingen att dölja vinster från brottslig verksamhet på ett sätt som gör det svårare att spåra deras ursprung och verkliga ägare, i syfte att undvika upptäckt och försvåra brottsbekämpande myndigheters lagföring av brott.
De ”tvättade” medlen kan användas för att finansiera kriminella gruppers aktiviteter, löpande verksamhet och tillväxt – vilket kan leda till att den organiserade brottsligheten understöds. Det finns också en oro för att sådana grupper skulle kunna ha en negativ inverkan på samhällets övergripande ekonomiska verksamheter.
Inom det internationella samfundet pågår ett arbete kring Financial Action Task Force (FATF) för att stärka de globala åtgärderna mot penningtvätt. I linje med detta har Japan också antagit lagar och fastställt riktlinjer för finansiella institutioner.
Utgör penningtvätt en brottslig handling?
Penningtvätt är förbjudet enligt lag. I Japan sker verkställighet bland annat genom lagen om straff för organiserad brottslighet och särskilda bestämmelser mot narkotikarelaterad brottslighet. Dessutom genomförs förebyggande åtgärder genom lagar som lagen om förhindrande av överföring av vinning av brott.
År 2022 skärptes de lagstadgade straffen som en del av arbetet med att stärka åtgärderna mot penningtvätt. I december 2022 ändrades exempelvis lagen om straff för organiserad brottslighet och det lagstadgade straffet för brottet ”kontroll över affärsverksamhet” (exempelvis att använda brottsvinster för att tillskansa sig en position som aktieägare eller för att utse eller avsätta styrelseledamöter) höjdes från fängelse i upp till 5 år eller böter på upp till 10 miljoner yen till fängelse i upp till 10 år eller böter på upp till 10 miljoner yen.
Hur fungerar penningtvätt?
Processen för penningtvätt är mycket komplex, men den består i allmänhet av tre steg:
Placering: Den fas där brottsvinster först förs in i det finansiella systemet. Det kan till exempel handla om att sätta in kontanter från brottslig verksamhet på ett bankkonto under falskt namn, eller att köpa fastigheter.
Skiktning: Här flyttas pengarna upprepade gånger genom olika transaktioner eller överföringar, i syfte att dölja ursprunget.
Integrering: I det sista steget återförs de nu ”tvättade” medlen till den legala ekonomin, exempelvis genom investeringar i lagliga företag eller försäljning av fastigheter.
Vad finns det för exempel på penningtvätt i Japan?
Penningtvätt kan ta sig många olika uttryck. I Japan är de vanligast missbrukade transaktionstyperna i samband med penningtvätt så kallade inhemska valutaväxlingstransaktioner, följt av kontanter, bankinsättningar, kreditkort och transaktioner med elektroniska pengar. Internationellt sett har penningtvätt med hjälp av kryptotillgångar också blivit ett allvarligt problem – antalet sådana fall ökade med 68 % under 2022 jämfört med föregående år.
Låt oss ta en titt på några större fall från 2022 och 2020 i Japan, baserat på data från Japans nationella polismyndighet.
Att utge sig för att vara någon annan för att sälja rätten att använda elektroniska pengar som erhållits genom avancerade bedrägerier
____Fallstudie: Några aktörer verksamma inom konsultbranschen sålde rätten att använda elektroniska pengar som förvärvats genom ett avancerat bedrägerinätverk. Försäljningen skedde via en webbplats för handel med elektroniska pengar, där de registrerade annonsen i ett aktiebolags namn som tillhörde en annan person, och låtsades agera i den personens namn.
Att dölja tillgångar genom att använda en kryptoadress tillhörande en okänd person
Fallstudie: En manlig kontorsanställd köpte kryptotillgångar med brottsvinster som hade satts in på hans eget bankkonto. Därefter överförde han tillgångarna till en kryptoadress som kontrollerades av en okänd person.
Internationell penningöverföring för att dölja brottsvinster
Fallstudie: En manlig företagsledare överförde brottsvinster från ett bedrägeri till ett bankkonto han hade öppnat i ett annat land. För att dölja detta lämnade han in en falsk faktura till en bank i Japan och lät detta framstå som en legitim affärstransaktion.
I samtliga tre fall åtalades gärningspersonerna för så kallat ”döljande av brottsvinster”, vilket står för mer än hälften av alla penningtvättsbrott.
Även om det är ovanligt omfattar penningtvätt även att använda brottsvinster för att inta en position som exempelvis aktieägare i syfte att kontrollera ett företags verksamhet.
Bolagsetablering med brottsvinster som kapital, följt av en aktieägarposition
Fallstudie: År 2020 drev en man en olicensierad kabaréverksamhet och använde de olagliga intäkterna som kapital vid nyemissionen i samband med att han grundade ett företag. På så sätt erhöll han en ställning som bolagsgrundare. Därefter utsåg han sig själv till vd och registrerade bolaget hos distriktets rättsbyrå.
Varför får man brev från banken om att bekräfta transaktionsuppgifter?
Åtgärder för att motverka penningtvätt skärps både nationellt och internationellt. En sådan åtgärd som vidtas av finansiella institut är att kontrollera transaktionsuppgifter och kundens identitet.
Finansiella institut skickar regelbundet dokument till sina kunder, såsom bekräftelse av syftet med transaktionen, bekräftelse av kundinformation och bekräftelse av leveransuppgifter – allt i enlighet med lagen om förhindrande av överföring av vinning av brott och de riktlinjer som fastställts av Japans finansinspektion.
Vissa kan bli förvånade över att plötsligt få sådana brev, men finansinstituten använder dessa dokument för att verifiera transaktioner och kunduppgifter i syfte att motverka bedrägliga transaktioner (såsom överföring av brottsvinster).
Vilka konsekvenser kan det få att inte besvara bankens begäran om verifiering av kundinformation?
För att bidra till brottsförebyggande arbete uppmanar myndigheterna allmänheten att svara inom angiven tidsfrist när de får dokument som ”Bekräftelse av kundinformation” från finansiella institut.
Lagen om förhindrande av överföring av vinning av brott föreskriver att ett finansiellt institut får vägra att fullgöra sina skyldigheter i samband med en transaktion tills kunden efterlever processen för verifiering av transaktionen. Om inget svar erhålls kan transaktionen stoppas eller begränsas.
Innehållet i den här artikeln är endast avsett för allmän information och utbildningsändamål och ska inte tolkas som juridisk eller skatterelaterad rådgivning. Stripe garanterar inte att informationen i artikeln är korrekt, fullständig, adekvat eller aktuell. Du bör söka råd från en kompetent advokat eller revisor som är licensierad att praktisera i din jurisdiktion för råd om din specifika situation.