Senast uppdaterad den 14 september 2021.

Den europeiska betalningslagstiftningen, det så kallade andra betaltjänstdirektivet (PSD2), medförde stora förändringar som i hög grad påverkade flersidiga plattformar eller marknadsplatsföretag i Europa. Många av dessa företag kan inte förlita sig på ett undantag från licensiering som de tidigare utnyttjat.

På en typisk marknadsplats, där en plattform fungerar som en mellanhand för både köpare och säljare utan att själv sälja produkten eller tjänsten, kan plattformen inte ta emot betalningar som köpare är skyldiga säljare. Om den gör det måste den skaffa en betalningslicens från en tillsynsmyndighet och bli ett reglerat företag. Stripe Connect erbjuder sådana plattformar ett alternativ: Plattformar som använder Stripe Connect tar inte emot betalningar som köpare är skyldiga säljare, och istället för att behöva bli en licensierad leverantör av reglerade betaltjänster kan de koncentrera sig på att utveckla sina marknadsplatsverksamheter. För mer information om de regulatoriska förändringarna under PSD2, ta en titt på vår guide nedan.

Flersidiga plattformar, eller marknadsplatsföretag, är bland de mest spännande internetföretagen och förändrar hur vi köper och säljer idag. Från tjänster på begäran till B2B-plattformar (business-to-business), crowdfunding till delningsekonomin och e-handel till bokningsplattformar, öppnar marknadsplatsföretag upp tillgången till globala kundbaser, breddar konsumenternas valmöjligheter och gör det möjligt för säljare att skala upp sina företag långt bortom vad som var möjligt tidigare. Stripe stöder många av dessa plattformar på Stripe Connect, en unik kompatibel produkt för plattformsbetalningar.

Onlineplattformar fungerar som centrala portaler som möjliggör transaktioner mellan köpare och säljare. Från tidiga pionjärplattformar, som eBay och Amazon, till senare framgångar, som Shopify, Etsy och Kickstarter, har en enormt mångsidig plattformsindustri utvecklats globalt, vilket ger både kunder och leverantörer nya marknader och valmöjligheter. Europa har varit födelseplatsen för många innovativa plattformar, t.ex. Deliveroo, Catawiki och ManoMano, samt nya fintech-plattformar, t.ex. Zopa och Monzo.

I takt med att plattformarna blir allt viktigare drivkrafter för den digitala handeln i Europa har deras roll blivit föremål för ökad granskning av lagstiftarna, som försöker se till att kundskydd, bekämpning av penningtvätt och konkurrensregler håller jämna steg med den tekniska utvecklingen. Genom vår erfarenhet av att driva betalningar för tusentals plattformar runt om i världen har vi stött på många av de regulatoriska utmaningar som plattformarna står inför.

I den här guiden delar vi med oss av några perspektiv på hur plattformar i Europa bäst kan navigera i de regulatoriska förändringarna i PSD2, som har en betydande inverkan på hur plattformar hanterar betalningar. Många plattformar som tar emot betalningar i Europa har förlitat sig på det så kallade handelsagentundantaget från betalningslicenser. Vi undersöker hur detta undantag har förändrats och vilken inverkan det har på den regulatoriska positionen för plattformar i Europa. Även om detta inte är juridisk rådgivning (plattformar bör självständigt bedöma sina egna unika inställningar), baseras våra åsikter på vår erfarenhet av det komplexa regleringslandskapet för betalningar som vår plattformsbetalningsprodukt Stripe Connect bygger på.

Den viktigaste förändringen för plattformar är att om de agerar på uppdrag av både köpare och säljare, vilket de flesta plattformar gör, kan plattformar bara undvika att bli en licensierad och reglerad verksamhet om de inte innehar eller kontrollerar medel och istället förlitar sig på en licensierad betaltjänstleverantör. Stripe Connect tar itu med dessa regleringsfrågor för plattformar, abstraherar bort komplexiteten i betalningslicensiering och gör regelefterlevnad mindre betungande för plattformar.

Hur fungerar plattformar?

Avtalsenlig konfigurering

De flesta onlineplattformar är uppbyggda så att plattformen endast underlättar försäljningen från säljaren till kunden (köparen) men inte agerar som säljare eller återförsäljare. Säljaren genomför försäljningen till köparen och köparen är skyldig säljaren en betalning. Plattformen överför i allmänhet den ekonomiska risken till säljaren, som också tar på sig vissa finansiella, juridiska och skattemässiga skyldigheter i samband med försäljningen av produkter eller tjänster till köparen. Exempel på skyldigheter som kan falla på säljaren, snarare än på plattformen, är ansvar för: produkter som levereras till en konsument, returer, lokala momskrav och licensiering eller obligatoriska försäkringskrav för produkter eller tjänster som är licensierade eller försäkringsbara (t.ex. obligatorisk tredjepartsförsäkring för taxibilar).

Denna typiska marknadskonstruktion, där man underlättar men inte säljer, är ofta avgörande för plattformarnas ekonomiska framgång, och många av dem skulle inte kunna existera annars. Plattformarna försöker säkerställa att deras roll endast är att underlätta försäljningen av produkter eller tjänster genom att inkludera formuleringar i sina avtal med säljarna som t.ex: "Avtalet om tillhandahållande av tjänsten kommer att vara mellan dig och kunden" eller "Plattformen spelar endast en underlättande eller stödjande roll" eller "Plattformens ansvar är begränsat till att underlätta tillgängligheten av webbplatsen, applikationen och tjänsterna." Plattformar ingår ofta inte avtal med köparen, utan säljaren ingår avtal med både köparen och plattformen.

Betalningsinställningar

Även om köparen är skyldig säljaren en betalning hanterar många plattformar själva betalningarna och fungerar som mellanhänder mellan köpare och säljare. När köparen betalar för varan eller tjänsten tas betalningen ofta emot av plattformen och betalas därefter ut till säljaren av plattformen.

Detta flöde av betalningar som köparen är skyldig säljaren är ofta inte i linje med det avtalsenliga ansvaret, vilket illustreras nedan. Även om plattformen inte genomför försäljningen till köparen och inte är skyldig köparen någon betalning, tar plattformen ofta emot den betalning från köparen som säljaren är skyldig. Köparens skuld till säljaren är dock inte reglerad eller utsläckt när plattformen tar emot pengarna.

Om plattformen tar emot betalningar från köparen för försäljning som gjorts av säljaren, dvs. hanterar pengar som säljaren har förmånsrätten till, anser de flesta tolkningar av europeisk betalningslagstiftning att detta är reglerad verksamhet. Detta kräver att plattformen skaffar en betalningslicens, såvida den inte omfattas av ett undantag. Många plattformar som hanterar betalningar på detta sätt förlitade sig på undantaget för "handelsagent" enligt PSD1 (föregångaren till PSD2) som grund för att inte vara licensierade. Detta undantag ändrades dock under PSD2. Innan vi går in på undantaget för handelsagenter är det bra att förstå vilka betaltjänster som regleras.

Vad är reglerade betaltjänster?

Följande aktiviteter anses vara reglerade betaltjänster inom EU:

• Hantera ett betalkonto och göra det möjligt att sätta in och ta ut kontanter från ett betalkonto – t.ex. hålla ett företags medel på ett bankkonto innan de betalas ut i enlighet med företagets instruktioner
  
• Genomföra betalningstransaktioner t.ex. hantera betalningar från kunder till företag
  
• Utfärda betalningsinstrument eller förvärva betalningstransaktioner t.ex. förvärva och bearbeta kreditkortstransaktioner
  
• Penningöverföring t.ex. överföra pengar från en betalare till en betalningsmottagare
  
• Betalningsinitieringstjänster nytt enligt PSD2, t.ex. initiering av en betalning, t.ex. en banköverföring, från en kunds bankkonto till ett företag
  
• Kontoinformationstjänster nytt enligt PSD2, t.ex. tillhandahållande av konsoliderad eller aggregerad information om betalkonton som innehas av betaltjänstleverantörer
  

Med Stripe Connect tillhandahåller vi reglerade betaltjänster till plattformar i Europa, i enlighet med vår auktorisation som institut för elektroniska pengar.

Om en plattform kommer i besittning av eller får kontroll över medel som en köpare är skyldig en säljare och senare betalar dem till säljaren, skulle plattformen anses tillhandahålla reglerade betaltjänster (såsom att driva ett betalkonto, genomföra betalningstransaktioner eller penningöverföring), såvida den inte omfattas av ett undantag, såsom undantaget för handelsagenter.

Vad är undantaget för handelsagenter?

Plattformar har åberopat undantaget för handelsagenter genom att hävda att de agerar som en handelsagent som är behörig att förhandla om eller ingå avtal om försäljning av produkter eller tjänster för säljarens räkning. Enligt denna konstruktion anses köparen inte betala plattformen utan i stället betala säljaren via dennes handelsagent (plattformen). Säljaren anses i juridisk mening ha mottagit betalning så snart betalningen har tagits emot av dess ombud, plattformen. Många plattformar har försökt att förlita sig på detta undantag i stället för att bli en licensierad leverantör av reglerade betaltjänster.

Många tillsynsmyndigheter i Europa anser att plattformar, genom att aggregera marknadens utbud med marknadens efterfrågan (sammanföra köpare och säljare på en webbplats eller i en app), agerar för både betalaren (tar emot order och betalningar från köparen, samt eventuellt erbjuder köparen fördelar, såsom medlemsrabatter) och betalningsmottagaren (skickar order och mottagna betalningar till säljaren). Före PSD2 tillät vissa länder en handelsagent att agera för både betalarens och betalningsmottagarens räkning, medan andra länder tillämpade undantaget striktare och endast tillät handelsagenten att agera för endera betalarens eller betalningsmottagarens räkning, men inte för båda. Dessutom ansåg vissa tillsynsmyndigheter att plattformen inte skulle betraktas som handelsagent eftersom det inte förekommer någon faktisk förhandling eller avslutning av försäljningen från plattformens sida. Denna inkonsekventa tillämpning av undantaget för handelsagenter var problematisk för plattformarna eftersom ett undantag i ett land, till skillnad från en betalningslicens, inte kan passas in i hela Europa.

Undantaget för handelsagenter enligt PSD2

PSD2 förtydligar gråzonen när det gäller handelsagenter. Undantaget för handelsagenter är nu endast tillgängligt när en handelsagent mycket tydligt agerar på uppdrag av endera betalaren eller betalningsmottagaren, men inte båda. Om en plattform agerar för båda kan den endast undvika licenskrav om den inte innehar eller kontrollerar medel (dvs. förlitar sig på att en licensierad betaltjänstleverantör gör detta). En utbredd uppfattning bland tillsynsmyndigheter i hela Europa är att plattformar som hanterar sina egna betalningar inte längre kan förlita sig på undantaget från licensiering för handelsagenter. I PSD2 omformuleras undantaget för handelsagenter till att omfatta "betalningstransaktioner från betalaren till betalningsmottagaren via en handelsagent som är auktoriserad genom ett avtal att förhandla om eller ingå avtal om försäljning eller köp av varor eller tjänster för endast betalarens eller endast betalningsmottagarens räkning."

Ändringen förklaras i ingressen till PSD2, där det anges att undantaget för handelsagenter enligt PSD1 var:

För att illustrera förändringen av undantaget för handelsagenter anger Financial Conduct Authority (FCA) i Storbritannien följande:

FCA ger också ett specifikt exempel på en insamlingsplattform på nätet som tar emot donationer innan de överförs till den avsedda mottagaren. En sådan plattform kommer inte att kunna förlita sig på undantaget för handelsagenter eftersom den "inte är en handelsagent som genom ett avtal är behörig att förhandla om eller ingå avtal om försäljning eller köp av varor eller tjänster för antingen betalarens eller betalningsmottagarens räkning, men inte för både betalarens och betalningsmottagarens räkning."

Inskränkningen av undantaget för handelsagenter syftar till att skydda betalningar som konsumenter gör till säljare och undvika snedvridning av konkurrensen. När en plattform tar emot betalningar som köparen är skyldig säljaren, tar säljaren inte bara på sig den avtalsenliga skyldigheten gentemot köparen, utan också den ytterligare kreditrisken för att plattformen fallerar innan den betalar säljaren. Ur ett konkurrensperspektiv försöker PSD2 att skapa lika villkor i hela Europa när det gäller hur enskilda länder tillämpar undantaget för handelsagenter.

Andra PSD2-överväganden för plattformar

Testet för regelbunden sysselsättning eller affärsverksamhet

Plattformar bör också överväga om deras betaltjänster är en "regelbunden sysselsättning eller affärsverksamhet" eftersom licensiering enligt PSD2 är "begränsad till tjänsteleverantörer som tillhandahåller betaltjänster som en regelbunden sysselsättning eller affärsverksamhet". FCA:s syn på detta är informativ och anger att "tjänsterna måste tillhandahållas som en regelbunden yrkesverksamhet eller affärsverksamhet i sig och inte bara som en sidoverksamhet till en annan affärsverksamhet" och "det faktum att en tjänst tillhandahålls som en del av ett paket med andra tjänster gör den dock inte nödvändigtvis till en sidoverksamhet till dessa tjänster – frågan är om den tjänsten, enligt fakta, i sig bedrivs som en regelbunden yrkesverksamhet eller affärsverksamhet." Det är mycket svårt att föreställa sig att en plattform som tar emot betalningar från köpare och betalar säljare för alla transaktioner som genomförs via plattformen skulle anses vara endast en sidotjänst och inte en regelbunden yrkes- eller affärsverksamhet för en sådan plattform.

Det begränsade undantaget för nätverk

Detta undantag gäller för ett mycket begränsat antal aktiviteter, t.ex. betalningar med "slutna kretslopp". Även om plattformarna omfattas av det extremt snäva undantaget för begränsade nätverk måste de dock meddela den relevanta tillsynsmyndigheten om deras betalningstransaktioner under de föregående 12 månaderna överstiger 1 miljon euro, varpå tillsynsmyndigheten kan kräva att de erhåller en betalningslicens.

Hur hanterar Stripe betalningar för plattformar?

När vi utformade Stripe Connect ville vi att regleringsbördan för betalningar i Europa skulle falla på Stripe och vår e-penninglicens, snarare än på plattformarna. För att göra detta skapade vi en helt ny produkt och utformade betalningsflöden för att säkerställa att plattformar inte kommer i besittning av eller kontrollerar medel.

Av skäl som diskuteras ovan innebär de kommersiella realiteterna att de flesta plattformar vill underlätta försäljning snarare än att sälja, och eftersom de agerar på uppdrag av både köpare och säljare är det viktigt att dessa plattformar inte kommer i besittning av eller kontrollerar medel. Detta är den centrala reglerande pelaren bakom Stripes utveckling av Connect, och en av de främsta anledningarna till att många plattformar i Europa har valt Stripe.

Med Connect ingår Stripe avtal med både säljaren och plattformen för att reglera betalningar till säljaren och avgifter till plattformen. Pengar som köparen är skyldig säljaren är aldrig i plattformens ägo eller kontroll. Istället avräknas dessa medel till Stripes reglerade bankkonto för klientmedel till förmån för säljaren, innan de betalas ut till säljaren av Stripe. De reglerade betaltjänsterna tillhandahålls av Stripe istället för plattformen, så plattformen ådrar sig inte de betydande kostnaderna för reglering och efterlevnad av att skaffa en betalningslicens eller ett undantag. Om vi återgår till vårt kombinerade flödesdiagram för ansvar och medel fungerar Connect så här:

Förutom att ta på sig regleringsbördan för betalningar ger Connects produktdesign också andra fördelar och skyddsåtgärder för plattformar, inklusive

• Hjälper dig att genomföra onboarding och verifiera säljare. Stripe utnyttjar sin erfarenhet av att verifiera miljontals konton och använder egenutvecklade system för att godkänna fler användare med mindre friktion.
  
• Anpassa säljarens upplevelse, t.ex. kan säljare samtycka till att låta plattformen hantera säljarens upplevelse, inklusive användargränssnittet, rapportering, utbetalningshantering och kommunicera med Stripe API.
  
• Innovativ betalningsfunktionalitet inom Connect som stöder många affärsmodeller, t.ex. One-to-Many, Many-to-Many, innehav av medel, kontodebitering, omedelbara utbetalningar med mera.
  
• Lokal transaktionsdirigering, vilket resulterar i bättre acceptansgrad och lägre kostnader för betalningar från kunder i över 135 valutor och betalningstyper, inklusive SEPA-autogiro, Sofort, Alipay, WeChat Pay med mera.
  
• Lokala utbetalningar till säljare i lokala valutor, vilket gör det möjligt för plattformar att internationalisera sina verksamheter utan lokala enheter eller bankpartner (möjliggör utbetalningar i över 15 valutor i över 30 länder runt om i världen).
  
• Skydd av känslig kortinformation enligt PCI Level 1-standard så att plattformarna inte behöver oroa sig för att uppfylla PCI-kraven.
  
• Avancerad modellering och maskininlärning, som driver Stripe Radar, för att övervaka transaktioner från början till slut, upptäcka och förhindra bedrägerier och vidta åtgärder när vi hittar misstänkt aktivitet.
  

Sammanfattningsvis förser Connect plattformar i Europa med ett sofistikerat och kompatibelt betalningsflöde som gör det möjligt för plattformar att utforma sina avtal med sina säljare i enlighet med lokal betalningslagstiftning, utan att behöva söka egna betalningslicenser och bli reglerade företag. Stripe axlar denna regleringsbörda så att plattformarna kan fokusera sin tid och sina resurser på att driva sina företag. Många hundra plattformar med säljare över hela Europa har redan valt att förlita sig på Stripe Connect, snarare än att behöva skaffa en egen betalningslicens eller passa in i ett smalt undantag.

Denna guide tillhandahålls i informationssyfte, och plattformar bör alltid självständigt verifiera sina egna unika regulatoriska positioner. Om du har frågor om Stripe Connect, vill vi gärna höra från dig.

För svar på vanliga användarfrågor om den rättsliga statusen för Stripe Connect i Europa, se denna FAQ-sida.