När det gäller inköp, löneförhandlingar eller inkomster är "brutto" och "netto" villkor som vi stöter på i vår vardag. Företag måste vara försiktiga med hur de använder brutto och netto och måste ange dem senast vid fakturering. Nedan går vi igenom exakt vad brutto och netto betyder, vad skillnaden är mellan brutto- och nettopriser och vad företag måste tänka på vid fakturering.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad är brutto, vad är netto?
  
• Vad är skillnaden mellan brutto- och nettopriser?
  
• Vad behöver företag tänka på vid fakturering?
  
• Vad är skillnaden mellan brutto- och nettolön?
  

Vad är brutto, vad är netto?

Brutto avser en summa pengar före skatteavdrag. Med andra ord har beloppet ännu inte justerats för att återspegla eventuella avdrag. Netto beskriver däremot det justerade beloppet efter skatteavdrag och eventuella avskrivningar. Eftersom nettobeloppet inte inkluderar några skatter kan det aldrig vara högre än bruttobeloppet.

Vad är skillnaden mellan brutto- och nettopriser?

När någon köper en vara eller betalar för en tjänst visar fakturan ett nettopris och ett bruttopris. Bruttopriset är det som kunden i slutändan måste betala. Förutom det lägre nettobeloppet inkluderar bruttopriset även mervärdesskatten. Enskilda firmor bör vara särskilt uppmärksamma på bruttopriset när de handlar eftersom det är det som de kommer att betala när de går till kassan.

För företag är dock nettopriset det som verkligen räknas. Företag som är momsregistrerade baserar sin prissättning på nettopriser. Dessutom är det de enda priserna som verkligen spelar roll när de gör sina egna inköp eftersom företagen i slutändan bara betalar nettopriser. Till skillnad från enskilda firmor tas ingen mervärdesskatt ut av företagen. De kan dra av all moms som de betalar för inköp och tjänster från sin mervärdesskatt genom avdrag för ingående moms. Så den moms som betalas och den moms som ska betalas avräknas i slutändan i enlighet med detta.

Omvandling av brutto- och nettopriser

För att omvandla ett bruttopris med en mervärdesskatt på 19 % till ett nettopris, dividerar man bruttopriset med 1,19.

Exempel: Bruttopris 119 euro ÷ 1,19 = nettopris 100 euro

För att omvandla ett bruttopris med en mervärdesskatt på 7 % till ett nettopris, dividerar man bruttopriset med 1,07.

Exempel: Bruttopris 107 euro ÷ 1,07 = nettopris 100 euro

Samma upphävande process gäller om du vill göra om ett nettobelopp till ett bruttobelopp.

För att omvandla ett nettopris till ett bruttopris med en mervärdesskatt på 19 % multiplicerar du nettopriset med 1,19.

Exempel: Nettopris 100 euro x 1,19 = bruttopris 119 euro

För att omvandla ett nettopris till ett bruttopris med en mervärdesskatt på 7 % multipliceras nettopriset med 1,07.

Exempel: Nettopris 100 euro x 1,07 = bruttopris 107 euro

Vad måste företag tänka på när de fakturerar?

Företag är skyldiga att utfärda fakturor till andra företag och juridiska enheter som inte är företag senast inom sex månader efter det att den relevanta tjänsten har tillhandahållits. Denna skyldighet gäller inte för enskilda firmor, såvida inte tjänsten är kopplad till mark (se § 14 i den tyska lagen om moms, eller Umsatzsteuergesetz - förkortat UStG).

Uppgifterna på fakturan måste vara fullständiga och korrekta. Det kan dock vara knepigt när frågan om brutto och netto kommer upp. Det är inte ovanligt att fel skattesats används eller att andra fel smyger sig in vid beräkningen av skatten.

Det nettobelopp som ska faktureras för en produkt eller tjänst är utgångspunkten för alla beräkningar. Beroende på nettobeloppet tillämpas antingen den ordinarie skattesatsen på 19 %, den reducerade skattesatsen på 7 % eller en skattesats på 0 %. Enligt § 12 i UStG gäller mervärdesskatt på 7 %, enligt § 12 i UStG, för bland annat livsmedel, böcker och tidskrifter, lokal kollektivtrafik, biljetter till konserter, teater eller museer samt levande djur. Varor och tjänster som är befriade från moms, för vilka skattesatsen är 0 %, omfattar bland annat radposter som försäkringar eller förmedlingstjänster för lån. Bortsett från dessa undantag gäller en moms på 19 % för de flesta produkter och tjänster.

Det krävs två enkla steg för att beräkna ett visst belopp i skatt. Först delar du nettobeloppet i fråga med 100 för att få 1 % av detta belopp. Multiplicera sedan det talet - beroende på skattesats - med 7 eller 19.

Exempel: (Nettopris 100 euro ÷ 100) x skattesats på 7 = skattebelopp på 7 euro

Exempel: (Nettopris 100 euro ÷ 100) x skattesats på 19 = skattebelopp på 19 euro

Det beskattade beloppet läggs sedan till nettopriset för att få fram bruttopriset.

Ett bruttobelopp och ett nettobelopp måste synas på varje faktura som utfärdas av ett företag. Detta gäller för fakturor av mindre värde med ett högsta totalbelopp på 250 euro, samt för fakturor på större belopp. Dessutom måste standardfakturor innehålla följande obligatoriska information enligt § 14 stycke 4 i UStG:

• Fakturautfärdares namn och adress
  
• Utfärdarens skatteregistreringsnummer
  
• Utfärdarens momsregistreringsnummer
  
• Fakturamottagarens namn och adress
  
• Fakturans utfärdandedatum
  
• Tid och datum då tjänsten tillhandahölls
  
• Seriellt fakturanummer
  
• Beteckning på produkten eller tjänsten
  
• Produktvolym eller typ och omfattning av tjänsten
  
• Nettobelopp
  
• Skattesats och belopp
  
• Bruttobelopp
  
• Eventuellt en ytterligare anmärkning om befrielsen från för små företag
  

Observera: Små företag är befriade från mervärdesskatt. Därför utfärdar de alltid sina fakturor med nettobeloppet och aldrig med bruttobeloppet, vilket skulle inkludera mervärdesskatt. Till små företag räknas frilansare, entreprenörer eller egenföretagare som under föregående räkenskapsår tjänade högst 22 000 euro och vars intäkter under innevarande räkenskapsår inte kommer att överstiga 50 000 euro.

Företag kan använda tjänster från certifierade betaltjänstleverantörer för fakturering. Dessa erbjuder automatiserade processer, baserade på smarta faktureringsprogram, och kraftigt reducerade felfrekvenser för processer som att beräkna skattebeloppet.

Vad är skillnaden mellan brutto- och nettolön?

Som anställd märker man snart skillnaden mellan brutto- och nettolön om man jämför den lön som står i anställningsavtalet med de pengar som faktiskt kommer in på kontot. Anställningsavtalet visar vanligtvis bruttolönen, medan nettolönen betalas ut till kontot. Arbetsgivaren måste dra av en del av bruttolönen, i form av skatter och sociala avgifter, och sedan betala in (skatt) till skattekontoret eller försäkringskassan. Resterande nettolön betalas ut till de anställda.

Du kan beräkna hur höga dina skatteavdrag blir online. Det tyska finansministeriet tillhandahåller en onlinekalkylator för beräkning av arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. Där kan du räkna ut din nettolön utifrån bruttolönen. Du behöver bara ange anställningsform, bruttoårslön och eventuella pensionsavgifter. Kalkylatorn gör skillnad mellan makar eller registrerade partner i ett gemensamt beskattningsförhållande och ensamstående personer. Det finns också en kalkylator för inkomstskatt för egenföretagare och frilansare.

Bruttolön består av nettolön, skatt och den anställdes andel av eventuella sociala avgifter. Dessa fördelar sig enligt följande:

• Arbetsgivaravgift: En allmän skatt, inkomstskatt, tas ut på alla fysiska personers inkomster i Tyskland. Den rättsliga grunden för detta är lagen om inkomstskatt (Einkommensteuergesetz, förkortat EStG). Egenföretagare betalar inkomstskatt i egentlig mening, medan anställda betalar en motsvarighet som kallas arbetsgivaravgift. Arbetsgivaravgiften är ett särskilt skatteformulär för inkomst som företagen skickar till berörda skattekontor. Den kan ses som ett förskott på betalningen av den årliga inkomstskatten. Nivån på beskattningen varierar från fall till fall eftersom den justeras för att återspegla respektive lön och personliga förhållanden.

• Sjukförsäkring: I § 193 i den tyska lagen om försäkringsavtal (Versicherungsvertragsgesetz, förkortad VVG) föreskrivs sedan 2008 en allmän skyldighet att teckna sjukförsäkring. Alla som är bosatta i Tyskland är skyldiga att teckna en privat eller lagstadgad sjukförsäkring. Arbetsgivare och arbetstagare delar lika på kostnaderna, precis som när det gäller pensions-, arbetslöshets- och långtidsvårdsförsäkring. Nivån på sjukförsäkringsavgiften omfattar både ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet är detsamma för alla sjukförsäkringsgivare och motsvarar 14,6 % av bruttolönen upp till avgiftstaket på 4.987,50 euro per månad eller 59 850 euro per år. Tilläggsbeloppet fastställs av varje sjukförsäkringsbolag och är för närvarande i genomsnitt 1,6 %.

• Pensionsförsäkring: Pensionsförsäkring är också obligatorisk för anställda. Dessutom kan vissa grupper av egenföretagare, lärlingar, personer som uppfostrar barn och andra vara skyldiga att teckna försäkring enligt sjätte boken i den tyska sociallagen (Sozialgesetzbuch, förkortat SGB). Avgiftsnivån för pensionsförsäkring uppgår till 18,6 % av bruttolönen upp till avgiftstaket på 7 100 euro per månad i de nya delstaterna och 7 300 euro per månad i de gamla delstaterna.

• Arbetslöshetsförsäkring: Av bruttolönen avsätts 2,6 % till arbetslöshetsförsäkringen. Avgiftstaket baseras på de siffror som gäller för pensionsförsäkringen. Enligt § 25 i tredje boken i SGB är alla anställda - oavsett lönenivå - skyldiga att teckna försäkring. Deltidsanställda är undantagna från arbetslöshetsförsäkringen (enligt 27 § andra stycket i SGB tredje bok).

• Långtidsvårdsförsäkring: Alla som har en lagstadgad sjukförsäkring omfattas automatiskt också av en socialvårdsförsäkring för lång tid. Personer med privat sjukförsäkring kan teckna en privat långtidsvårdsförsäkring. Premiesatsen är 3,4 % av bruttolönen. Personer utan barn får ett tillägg på 0,6 %, medan familjer med mer än ett barn under 25 år måste räkna med avdrag.

• Olycksfallsförsäkring: En annan filial till socialförsäkringen är olycksfallsförsäkringen. Arbetsgivarna måste teckna och betala för denna obligatoriska försäkring via den lagstadgade försäkringsinstitution som de är anslutna till. Detta innebär att de anställda har ett lagstadgat försäkringsskydd för olyckor på arbetsplatsen och på väg till och från arbetet - utan att själva behöva stå för kostnaderna. Avgiften för olycksfallsförsäkringen är 1,6 % av bruttolönen. Egenföretagare har möjlighet att teckna en privat olycksfallsförsäkring.

• Kyrkoskatt: Kyrkomedlemmar finansierar sin kyrka genom kyrkoskatten. Den som är medlem i en erkänd kyrka betalar 9 % (8 % i Bayern och Baden-Württemberg) av skatten på arbete eller inkomst till kyrkan. Kyrkoskatten tas ut (skatt) av skattekontoren och vidarebefordras till kyrkorna.