Företagsledare planerar långsiktigt för att skydda alla aspekter av verksamheten: de tecknar försäkringar, anlitar specialister för att hantera skatter, juridik och efterlevnad och ser till att det finns reservnycklar till lokalerna. Företag bör också skydda sin ekonomi, och reservkonton är ett sätt att hjälpa till med detta.

Även om många företagare vet att det är bra att ha en likviditetsreserv är det något som de flesta fortfarande inte gör. JPMorgan genomförde en undersökning av 597 000 småföretag som visade att 25 % hade en reserv som täckte färre än 13 dagars affärsverksamhet, om andra intäkter sinade.

Här är vad företagare behöver veta om vad reservkonton är, varför de är viktiga och hur man bygger upp rätt storlek på ett reservkonto för att skydda företaget mot oförutsedda utgifter eller nedgångar i intäkterna.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad är ett reservkonto?
  
• Därför behöver företag likviditetsreserver
  
• Hur stor likviditetsreserv bör företaget ha?
  
• Så beräknar man målet för likviditetsreserven
  
• Så fungerar Stripes reservkonton
  

Vad är ett reservkonto?

Ett reservkonto – även kallat likviditetsreserv – innehåller medel som avsätts för det fall att ditt företag behöver extra pengar i framtiden. Ett reservkonto är som ditt företags krisfond.

Reservkontomedel är oftast i form av kontanter, men inte alltid. Ett reservkonto kan vara alla medel som du snabbt kan likvidera och få tillgång till. Kortfristiga placeringar, såsom penningmarknadsfonder, kan också användas på reservkonton, eftersom dessa lätt kan omvandlas till kontanter med kort varsel.

Därför behöver företag likviditetsreserver

Likviditetsreserver är en viktig del av alla företags ekonomiska plan, av samma anledning som att vi sparar pengar till nödsituationer i våra personliga liv: oväntade utgifter kan plötsligt uppstå, eller så kan det bli en oförutsedd nedgång i intäkterna. Reservkonton är ditt företags finansiella försäkring.

Reservkonton är värdefulla för alla företag, men för många småföretagare kan en ekonomiskt tuff period påverka deras personliga ekonomi.

Ta till exempel covid-19-pandemin. Över en natt kunde tusentals företag plötsligt inte bedriva sin verksamhet på grund av nedstängningar – och tusentals fler begränsades i sin verksamhet eftersom deras affärsmodeller inte stämde överens med säkerhetsåtgärderna. Data som samlats in av Yelp visar att nästan 98 000 företag stängde permanent på grund av pandemin.

Pandemin är ett tydligt exempel på en plötslig, dramatisk störning som påverkade otaliga företag. Reservkonton är viktiga extra försäkringar som kan hålla småföretag solventa när oväntade hinder dyker upp.

Men småföretag är inte de enda företagen för vilka reservkonton är användbara. Här är några anledningar till varför reservkonton är viktiga för plattformar, SaaS-företag och storföretag:

• Finansiell stabilitet
  Reservkonton ger en finansiell buffert och ökar stabiliteten i verksamheten. De fungerar som ett skyddsnät som gör det möjligt för företaget att klara oväntade utgifter, konjunkturnedgångar eller oförutsedda omständigheter utan att äventyra sin verksamhet.

• Riskminimering
  Genom att ha reservkonton kan företag minska riskerna i samband med potentiella problem med kassaflödet. Dessa reserver kan täcka kortsiktiga finansieringsunderskott, t.ex. försenade betalningar från kunder eller oväntade utgifter, vilket minskar risken för finansiell instabilitet.

• Expansion och tillväxt
  Reservkonton kan stödja företagets expansion och tillväxtinitiativ. Man kan använda dem för att finansiera nya projekt, investera i forskning och utveckling eller undersöka marknadsmöjligheter. Att ha reserver gör det möjligt för företag att ta kalkylerade risker och driva tillväxtstrategier, utan att enbart förlita sig på externa finansieringskällor.

• Kontinuitet i verksamheten
  För SaaS-företag och plattformar säkerställer reservkonton att tjänster kan tillhandahållas oavbrutet. Reservmedel kan underhålla serverinfrastruktur, täcka driftskostnader under perioder med lägre intäkter eller användas för investeringar i tekniska uppgraderingar. Detta bidrar till att upprätthålla kvaliteten och tillförlitligheten hos de tjänster som man erbjuder kunderna.

• Investeringsmöjligheter
  Att ha reserver gör det möjligt för företag att ta vara på investeringsmöjligheter som uppstår oväntat. Det ger flexibiliteten att kunna dra nytta av strategiska partnerskap, fusioner, förvärv eller andra projekt som kan bidra till långsiktig tillväxt och konkurrenskraft.

• Efterlevnad och regulatoriska krav
  Reservkonton kan vara nödvändiga för att uppfylla vissa lagstadgade eller juridiska skyldigheter. Finansinstitut kan till exempel vara skyldiga att ha reservkonton som en del av sin regelefterlevnad, för att säkerställa att de har tillräckligt med kapital för att absorbera potentiella förluster och uppfylla lagstadgade standarder.

• Investerarnas förtroende
  Reservkonton visar att företaget förvaltar sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och att man har budgetdisciplin. De kan öka investerarnas förtroende, då de är ett bevis på företagets förmåga att hantera finansiella utmaningar och säkerställa långsiktig hållbarhet. Detta kan vara särskilt viktigt för att locka investerare, säkra finansiering eller förhandla fram förmånliga villkor med intressenter.

• Hantering av återbetalningar
  Reservkonton hjälper också företag vid en plötslig ökning av återkrediteringar (chargebacks) eller begäranden om återbetalning. Om företaget till exempel plötsligt har hundratals transaktioner som visar sig vara bedrägliga och man måste utfärda återbetalningar omedelbart kan detta orsaka allvarliga störningar i kassaflödet. Eller så kanske en ny produkt har ett fel som kräver att man skickar återbetalningar och behandlar returer. Reservkonton kan täcka företagets behov i dessa situationer.

Hur stor likviditetsreserv bör företaget ha?

Hur stor likviditetsbuffert behöver man? De flesta småföretag bör ha ett reservkonto med tillräckligt med pengar för att täcka sina driftskostnader i tre till sex månader. För större företag är svaret mer komplicerat.

Låt oss ta en närmare titt på reservkonton för småföretag. Hur mycket du behöver på ditt reservkonto beror på flera faktorer. Enligt undersökningen av JPMorgan är mediankontantreserven för småföretag cirka 12 000 USD, men variationerna är stora mellan olika branscher. Till exempel har högteknologiska tillverkningsföretag i regel mer än 34 000 USD i reserv en given dag, medan företag inom personliga tjänster har ett likviditetsreserv på endast 5 300 USD i genomsnitt.

Dessa frågor kan hjälpa dig bestämma målet för företagets reservkonto:

• Hur mycket kontanter använder företaget varje månad?
  Se till att ta hänsyn till fasta, rörliga och säsongsbetonade utgifter.

• Vilket är det minsta kontantbelopp som du behöver för att upprätthålla grundläggande affärsverksamhet?
  Det här är en bra siffra att känna till – och uppdatera regelbundet – om ditt företag i allmänhet.

• Vilka andra likviditetskällor finns för närvarande tillgängliga för företaget?
  Bortsett från faktiska sparmedel, har du några andra tillgångar som kan likvideras snabbt om det behövs? Ta hänsyn till dem i den här övningen.

Låt oss nu se på större företag, där övervägandena för reservkonton är annorlunda. När du bestämmer hur mycket pengar du ska ha på ett reservkonto för ett stort företag bör du ställa följande frågor:

• Vilka är de potentiella riskerna och osäkerheterna som kan påverka företaget?
  Bedöm de specifika risker som företaget kan ställas inför, t.ex. lågkonjunkturer, marknadsfluktuationer, branschspecifika utmaningar eller regeländringar. Överväg sannolikheten för och den potentiella effekten av dessa risker på verksamheten.

• Vilka är de historiska mönstren för kassaflödet i företaget?
  Granska dina historiska kassaflödesrapporter för att förstå de typiska upp- och nedgångarna i kassaflödet i verksamheten. Identifiera perioder med högt kassaflöde, lågt kassaflöde och eventuella säsongsvariationer. Den här analysen kan hjälpa dig att uppskatta det lägsta belopp som behövs för att täcka driftskostnader under perioder med sämre ekonomiska förhållanden.

• Vilka är dina fasta och rörliga utgifter?
  Identifiera de väsentliga fasta utgifterna som ditt företag betalar regelbundet, såsom hyra, löner, el, vatten och försäkringar. Tänk också på rörliga kostnader som kan variera beroende på försäljningsvolym eller andra faktorer. Denna utvärdering kommer att bidra till att fastställa det utgångsbelopp som krävs för att täcka dessa utgifter.

• Finns det några kommande betydande utgifter eller investeringar?
  Överväg eventuella förestående utgifter, planerade expansioner eller investeringar i teknik, infrastruktur eller marknadsföringsinitiativ. Dessa utgifter bör tas med i beräkningen av reserven för att säkerställa att tillräckliga medel finns tillgängliga för att stödja dessa initiativ.

• Hur lång tid skulle det ta att återhämta sig från ett ekonomiskt bakslag?
  Bedöm den potentiella effekten av ett ekonomiskt bakslag, t.ex. minskad försäljning, förlust av en stor kund eller oväntade utgifter. Uppskatta hur lång tid det skulle ta att återhämta sig från sådana bakslag och hur stora reserver som behövs för att upprätthålla verksamheten under återhämtningsperioden.

• Vilka är standarderna och riktmärkena i branschen?
  Identifiera riktmärken för din bransch och bästa praxis för att upprätthålla reservfonder. Jämför ditt företag med organisationer av liknande storlek, intäkter och riskprofil. Den här analysen kan ge insikter om de typiska reservnivåer som anses lämpliga inom din bransch.

• Vilka är de regulatoriska eller juridiska kraven?
  Ta reda på om det finns några särskilda regler eller juridiska krav som styr vad som är lägsta reservnivå för ditt företag. Ta hänsyn till efterlevnaden av dessa skyldigheter i beräkningen av reserven.

• Vilka är företagets tillväxtmål och framtidsplaner?
  Tänk på ditt företags tillväxtbana och strategiska planer. Bedöm potentiella investeringsmöjligheter, expansionsinitiativ eller nya produktutvecklingsplaner som kan kräva ytterligare medel. Se till att din beräkning tar hänsyn till dessa framtida ambitioner.

Så beräknar man målet för likviditetsreserven

För att beräkna målbeloppet som man ska ha på reservkontot (eller utöver befintliga likviditetsreserver) ska du titta på det totala kassaflödet under året. Granska redovisningen av det månatliga kassaflödet för att se hur mycket pengar som går in och ut ur verksamheten varje månad och under året. Om man tittar på det årliga kassaflödet kommer man att ta hänsyn till säsongsvariationer i rörelsekostnaderna.

När du har en tydlig bild av företagets förbränningstakt – hur mycket pengar det spenderar för att driva verksamheten – kan du beräkna hur mycket pengar som skulle krävas för att hålla verksamheten igång i tre till sex månader om intäkterna av någon anledning tillfälligt upphörde. Det är osannolikt att kassaflödet kommer att upphöra helt. Men att basera ditt målreservbelopp på det scenariot kommer att täcka ditt företag om det skulle hända.

När du har ett målbelopp i åtanke subtraherar du de likvida medel som du redan har i reserven samt värdet på eventuella investeringar eller andra tillgångar som snabbt kan likvideras. Ditt målbelopp minus vad du för närvarande har är det belopp du ska försöka spara och lägga till på ditt reservkonto.

Så fungerar Stripe reservkonton

Stripe söker alltid efter nya sätt att stödja företag, inklusive att använda reservkonton. I vissa fall kommer Stripe att börja bygga upp ett reservkonto för användare om det visar sig att företaget har en förhöjd risk för att kunder kommer att begära återbetalningar eller bestrider debiteringar. Några faktorer som kan utlösa att ett reservkonto skapas för ett företag inkluderar:

• Branschvillkor
  
• Betalningsaktivitet
  
• Andelen tvister
  
• Andel återbetalningar
  

Reservkonton hos Stripe är en ekonomisk buffert som företag kan använda för att säkerställa att tillräckliga medel finns tillgängliga för att täcka eventuella återbetalningar eller återkrediteringar (chargebacks). Stripe meddelar företag när en reserv placeras på deras konto och omprövar regelbundet villkoren för att avgöra om och när det är lämpligt att ta bort reserven.