Genom att bilda ett gUG kan grundarna förverkliga sina visioner om ett ideell företag och få skattelättnader. I den här artikeln går vi igenom vad ett gUG är och hur det skiljer sig från ett UG, gGmbH och ideella föreninger. Vi förklarar vad ett ideellt företag är och hur du kan grunda ett gUG baserat på detta. Vi beskriver även skattfördelarna med ett gUG.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad är ett gUG (begränsat ansvar)?
  
• Vad är ett ideellt företags syfte?
  
• Hur grundar jag ett gUG?
  
• Vilka skatte- och avgiftsförmåner har ett gUG?
  

Vad är ett gUG (begränsat ansvar)?

gUG står för ”gemeinnützige Unternehmergesellschaft” på tyska, vilket betyder ”ideellt entreprenörsdrivet företag” på svenska. Det avser ett företag med begränsat ansvar för ideella ändamål. Det kan klassas som en särskild typ av UG (begränsat ansvar) och ett alternativ till gGmbH. Egenskaperna hos gUG gör formen särskilt lämpad för grundare som är involverade i socialt eller kulturellt arbete, och som även vill begränsa den ekonomiska risken. Ansvaret för aktieägare och verkställande direktörer i ett gUG omfattar endast företagets tillgångar, inte deras privata tillgångar.

Vad är skillnaden mellan gUG och UG?

Huruvida ett företag grundas som ett gU eller UG beror på syftet. Ett UG har främst ekonomiska intressen för att generera vinst. En gUG nyttjas däremot för ideella, välgörenhetsinriktade företag eller religiösa verksamheter. Bland annat för att främja vetenskap, forskning, konst och kultur, ungdomars och äldres välbefinnande samt för att skydda miljön, djuren och kunderna. Tre fjärdedelar av företagets vinst måste gå till det angivna ideella syftet.

Vad är skillnaden mellan gUG och gGmbH?

Både gGmbH och gGmbH används för ideell verksamhet. Den största skillnaden mellan de två företagstyperna är aktiekapitalet som krävs. Vid grundande av ett gGmbH, liksom för ett GmbH, måste ett minimiaktiekapital på 25 000 euro investeras i företaget. Minst hälften av detta ska sättas in på företagsbankkontot. Aktiekapitalet för Ett gGmbH, liksom för ett UG, är bara 1 euro per aktieägare.

På grund av denna särskilda förordning är ett gUG skyldigt att behålla 25 % av den årliga vinsten som reserv. De inledande bidragen fylls på enligt detta sätt tills de 25 000 euro som krävs för en gGmbH har uppnåtts. När den erforderliga reservnivån har uppnåtts kan ett gUG omvandlas till ett gGmbH.

Vad är skillnaden mellan ett gUG och en ideell förening?

En registrerad förening (e.V.) är också en vanlig bolagsbildning i Tyskland för ideella projekt. Formen har dock några stora skillnader jämfört med en gUG.

Ett gUG kan grundas av en eller flera personer, medan minst sju grundare krävs för en förening. En förening kan även lägga till ett obegränsat antal nya medlemmar, medan ett gUG inte nödvändigtvis är utformat för att ta emot nya medlemmar eller aktieägare. Även om det inte finns någon juridisk gräns för antalet aktieägare är antalet i praktiken oftast begränsat till endast ett fåtal personer.

Föreningar kan finansieras med medlemsavgifter och är inte skyldiga att bygga upp tillgångar, till skillnad från ett gUG. Ett gUG erbjuder större säkerhet i företagsplaneringen och har tydliga ansvarsregler. Dessutom får aktieägarna och verkställande direktörerna ersättning som heltidsanställda och drar nytta av förenklat beslutsfattande. I en förening fattas däremot ofta beslut på bolagsstämmor där alla medlemmar kan utöva inflytande.

Vad är ett ideellt företags syfte?

I princip måste verksamheten för ett gGmbH vara ideell, välgörenhetsinriktad och/eller en religiös verksamhet. En verksamhet anses vara ideell enligt den tyska skattelagen (AO) om den syftar till att ”på ett oegennyttigt sätt främja allmänheten i materiella, andliga eller moraliska avseenden” (se avsnitt 52 i AO). Mottagarna kan inte vara små eller slutna grupper, t.ex. enskilda firmor eller företag.

En aktivitet klassas som välgörenhet om den är avsedd att ”stödja personer på ett oegennyttigt sätt (se 53 § i AO). Detta inkluderar personer som drabbats av fattigdom eller är beroende av bistånd på grund av fysiska, psykiska eller känslomässiga tillstånd.

Religiösa ändamål inkluderar aktiviteter som syftar till ”att främja ett religiöst samfund som är en offentligrättslig enhet på ett oegennyttigt sätt” (se avsnitt 54 i AO). Detta inkluderar bl.a. att bygga och underhålla gudstjänstlokaler, erbjuda gudstjänster eller utbilda präster.

En avgörande faktor, oavsett om det gäller ett ideellt, välgörenhetsrelaterat eller religiöst syfte, är företagets oegennytta. Ett gUG får inte i första hand tjäna egna ekonomiska syften. Detta innebär att den vinst som görs inte får gynnar företaget eller aktieägarna, utan det angivna syftet med den ideella verksamheten (se avsnitt 55 i AO). Företagets förmånstagare måste därför anges i gUG:s bolagsordning. Bland förmånstagarna kan nämnas ideella föreningar, stiftelser, gGmbH eller andra gUG.

I 56 § i AO nämns exklusivitet som ett annat villkor för en ideell verksamhet: ”Exklusivitet anses föreligga om den enda verksamheten för ett företag är de skatteprivilegierade ändamål som anges i stadgarna”. Därför får gUG endast utöva verksamhet eller stödja projekt med tydlig koppling till det angivna syftet.

Företagets syfte anses endast vara ideellt om företaget självt uppnår detta syfte. Verksamheten får inte överlåtas till tredje part. Enligt lagen är det dock tillåtet att stödja företaget med medhjälpare (se 57 § i AO).

Skattekontoret avgör om principerna om ideell verksamhet uppfylls i bolagsordningen vid bildandet. I vilket fall som helst är statusen ideell verksamhet endast provisorisk och beviljas retroaktivt för ett kalenderår. Detta säkerställer att bolagsordningen uppfyller kraven. Om skattekontoret upptäcker en överträdelse kan företaget fråntas statusen ideell verksamhet. I värsta fall kan en betalning för försenad skatt erläggas. Detta kan bland annat påverka sociala entreprenörer, då de ofta inte bara arbetar för en god sak, utan även för ekonomisk framgång, riskerar de att förlora sin status som ideell verksamhet.

Hur grundar jag ett gUG?

Jämfört med andra typer av företag kan du grunda ett gUG snabbt och enkelt:

• Definiera företagets syfte: I grund och botten är gUG ideella. Det första steget är att definiera detta på ett tydligt sätt. Vilka är målen? Vilka åtgärder kommer att vidtas? Vilka specifika projekt får stöd?
  
• Upprätta en stiftelseurkund och bolagsordning: I stiftelseurkunden definieras bolagsordningens interna arrangemang. Den reglerar bl.a. förhållandet mellan aktieägarna, ledningen, fördelningen av vinster och förluster samt ansvarsbestämmelser. Bolagsordningen innehåller bl.a. information om företagets syfte och mål. Båda dokumenten är viktiga för officiella ändamål och även för att göra ombuden förtrogna med ämnet. Stiftelseurkunden och bolagsordningen bör därför upprättas med omsorg och juridisk rådgivning bör sökas i tveksamma fall.
  
• Öppna ett företagsbankkonto: Ett gUG måste öppna ett företagsbankkonto för att skilja företagstransaktioner från privata.
  
• Insättning av aktiekapital: När du har öppnat kontot ska aktiekapitalet sättas in direkt. Beloppet måste vara minst 1 EUR per aktieägare.
  
• Verifiera status som ideell organisation: De dokument som företaget har skapat ska lämnas in till det behöriga skattekontoret innan de certifieras av en notarie. Myndigheterna kontrollerar om bolagsordningen och den avsedda verksamheten uppfyller kraven, både formellt och när det gäller ideella ändamål.
  
• Få dokumenten attesterade: En notarie kontrollerar att de dokument som skapats av den juridiska enheten är lagliga och intygar dem.
  
• Registrera företaget i handelsregistret: Efter bekräftelse från skattekontoret kan företaget registreras i handelsregistret.
  
• Ordna skatt- och handelsregistrering: Det sista steget är att registrera gUG hos skattekontoret och handelskontoret (om tillämpligt).
  

Vilka skatte- och avgiftsförmåner har ett gUG?

En enskild näringsidkare omfattas av vissa skatteförmåner. Ingen företagsskatt (dvs. 15 % av vinsten) måste betalas. Inte heller handelsskatt betalas. En enskild näringsidkare är också befriad från skatt på egendom om egendomen används för företagets ideella ändamål. Skatter på gåvor och arvsskatt behövs inte heller betalas. En enskild näringsidkare kan även vara befriad från mervärdesskatt (moms), under förutsättning att intäkterna härrör från ideell verksamhet eller verksamhet som är befriad från skatt.

Andra bestämmelser gäller dock för intäkter som genereras från företagets kommersiell sida: skatt på bolagsskatt och handelsskatt måste betalas i sin helhet och en reducerad skattesats på 7 % beräknas för moms. Det är därför viktigt att tydligt skilja mellan företagets ideella och kommersiella intäkter och utgifter.

Ett gUG kan även ta emot donationer och utfärda kvitton på avdragsgilla donationer.

Mer information om hur du startar ett företag finns i Stripe-resursportalen. Om du behöver experthjälp för dina ekonomiprocesser ska du registrera dig hos Stripe idag.