Balanslikviditet är ett finansiellt mått som används för att utvärdera ett företags förmåga att betala av sina kortfristiga skulder med sina kortfristiga tillgångar. För att beräkna balanslikviditeten dividerar man företagets omsättningstillgångar med dess kortfristiga skulder. Omsättningstillgångar omfattar vanligtvis kontanter, kundfordringar, varulager och andra tillgångar som förväntas konverteras till likvida medel inom ett år. Kortfristiga skulder är förpliktelser som leverantörsskulder, löner, skatter och andra kortfristiga skulder som företaget måste betala av inom ett år.

En högre balanslikviditet indikerar en starkare likviditetsposition, vilket tyder på att verksamheten lättare kan täcka sina kortfristiga skulder med sina kortfristiga tillgångar. Nedan förklarar vi komponenterna som utgör balanslikviditeten, hur man beräknar det och begränsningarna och utmaningarna med detta nyckeltal.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad säger balanslikviditeten om ett företag?
  
• Vilka är komponenterna som utgör balanslikviditeten?
  
• Hur beräknar man balanslikviditet?
  
• Balanslikviditet jämfört med kassalikviditet (och andra likviditetsnyckeltal)
  
• Hur tolkar man balanslikviditet och dess trender?
  
• Begränsningar och utmaningar med balanslikviditet
  

Vad säger balanslikviditeten om ett företag?

Balanslikviditeten kan berätta mycket om företagets kortsiktiga finansiella hälsa och likviditet. Det här kan du lära dig av det här nyckeltalet:

• Förmåga att uppfylla kortsiktiga förpliktelser: En balanslikviditet över 1 indikerar att du har tillräckligt med omsättningstillgångar (dvs. kontanter, kundfordringar, varulager) för att täcka dina kortfristiga skulder (leverantörsskulder och kortfristiga skulder). Detta tyder på att du är i en bra position för att betala av skulder som förfaller inom ett år.

• Hantering av rörelsekapital: Balanslikviditet återspeglar också hur väl du hanterar ditt rörelsekapital. Ett högt nyckeltal kan tyda på att du har för mycket bundna likvida medel eller varulager som skulle kunna användas mer effektivt till investeringar eller tillväxt. Ett lågt nyckeltal kan signalera ett potentiellt kassaflödesproblem, vilket gör det svårt att täcka omedelbara utgifter.

• Övergripande finansiell stabilitet: Balanslikviditeten kan också tyda på den övergripande finansiella stabiliteten. Investerare och långivare tittar ofta på detta förhållande för att bedöma företagets risknivå. En sund balanslikviditet kan öka deras förtroende för din förmåga att hantera ekonomin och växa.

• Branschposition: Att jämföra din balanslikviditet med branschgenomsnittet sätter värdet i ett större sammanhang och hjälper dig att förstå om din likviditet är i linje med konkurrenternas. Om din likviditet är mycket lägre kan det tyda på förbättringsområden i förvaltningen av tillgångar och skulder.

Vilka är komponenterna som utgör balanslikviditeten?

För att beräkna balanslikviditeten dividerar man omsättningstillgångar med kortfristiga skulder. Här följer mer information om dessa komponenter:

Omsättningstillgångar

Det här är tillgångar som du förväntar dig att omvandla till likvida medel, sälja eller förbruka inom ett år eller inom den innevarande konjunkturcykeln (beroende på vilken som är längst). Vanliga kategorier av omsättningstillgångar är:

• Likvida medel: Kassabehållning och alla likvida värdepapper som snabbt kan omvandlas till kontanter

• Säljbara värdepapper: Kortfristiga placeringar som lätt kan säljas på marknaden

• Kundfordringar: Medel som kunder är skyldiga företaget för varor eller tjänster som levereras på kredit

• Varulager: Råvaror, pågående produktion och färdiga varor som förväntas säljas inom ett år

• Förutbetalda kostnader: Betalningar som görs i förskott för varor eller tjänster som ska mottas, t.ex. försäkring eller hyra

Kortfristiga skulder

Detta är förpliktelser som ett företag måste reglera inom ett år eller inom den innevarande konjunkturcykeln. Typiska kortfristiga skulder är:

• Leverantörsskulder: Medel som företaget är skyldig sina leverantörer för mottagna varor och tjänster

• Kortfristiga skulder: Alla skulder eller lån som måste betalas tillbaka inom det närmaste året, inklusive den aktuella delen av en långfristig skuld

• Upplupna skulder: Utgifter som har uppkommit men ännu inte betalats, till exempel löner, skatter och allmännyttiga tjänster

• Förutbetalda intäkter: Pengar mottagna från kunder för varor eller tjänster som ska levereras

• Andra kortfristiga förpliktelser: Kortfristiga leasingavtal, utdelningar som ska betalas och andra skulder som förfaller inom ett år

Hur beräknar man balanslikviditet?

För att beräkna balanslikviditeten dividerar man företagets omsättningstillgångar med dess kortfristiga skulder. Här är en sammanfattning av hur balanslikviditeten beräknas:

Samla in finansiell information

Ta fram den senaste balansräkningen för ditt företag. Den här redovisningen ger en ögonblicksbild av dina tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt. Identifiera och lista alla omsättningstillgångar och kortfristiga skulder från balansräkningen.

Beräkna omsättningstillgångar

Summera värdet för alla omsättningstillgångar, inklusive:

• Kontanter

• Säljbara värdepapper

• Kundfordringar

• Varulager

• Förutbetalda kostnader

Beräkna kortfristiga skulder

Summera värdet för alla kortfristiga skulder, inklusive:

• Leverantörsskulder

• Kortfristiga skulder

• Upplupna kostnader

• Innevarande del av långfristiga skulder

• Skatter som ska betalas

Dividera omsättningstillgångar med kortfristiga skulder

Använd följande formel för att beräkna företagets balanslikviditet:

Omsättningstillgångar / kortfristiga skulder = balanslikviditet

Räkneexempel

Föreställ dig att ett företag har följande omsättningstillgångar och skulder:

• Kontanter: 50 000 USD

• Kundfordringar: 100 000 USD

• Varulager: 75 000 USD

• Leverantörsskulder: 80 000 USD

• Kortfristiga skulder: 50 000 USD

Så här beräknar du omsättningstillgångar, kortfristiga skulder och balanslikviditet:

• Omsättningstillgångar: 50 000 + 100 000 + 75 000 = 225 000 USD

• Kortfristiga skulder: 80 000 + 50 000 = 130 000 USD

• Balanslikviditet: 225 000 / 130 000 = 1,73

I det här exemplet anger balanslikviditeten på 1,73 att företaget har 1,73 USD i omsättningstillgångar för varje 1 USD i kortfristiga skulder. Detta tyder på att företaget är i en bra position för att täcka sina kortsiktiga finansiella åtaganden. En balanslikviditet på mellan 1,5 och 2 anses i allmänhet vara hälsosam, även om det kan variera beroende på bransch och affärsmodell.

Balanslikviditet jämfört med kassalikviditet (och andra likviditetsnyckeltal)

Balanslikviditeten och kassalikviditeten är likviditetsnyckeltal, vilket innebär att de mäter ett företags förmåga att uppfylla sina kortsiktiga ekonomiska åtaganden. De skiljer sig åt i vilka typer av tillgångar de beaktar och erbjuder olika perspektiv på ett företags likviditet. Här är en sammanfattning av hur de står sig i jämförelse med varandra och andra tillgängliga likviditetstal:

Balanslikviditet

Balanslikviditeten omfattar alla omsättningstillgångar: kontanter, säljbara värdepapper, kundfordringar, varulager och förutbetalda kostnader. Den ger en mer omfattande bild av ett företags likviditet genom att ta hänsyn till alla omsättningstillgångar som kan omvandlas till likvida medel inom ett år. En högre balanslikviditet indikerar en starkare förmåga att täcka kortfristiga skulder, medan en lägre balanslikviditet kan tyda på potentiella likviditetsproblem och svårigheter att uppfylla kortfristiga förpliktelser.

Formel: omsättningstillgångar / kortfristiga skulder = balanslikviditet

Kassalikviditet (likviditetsgrad)

Kassalikviditeten omfattar endast de mest likvida omsättningstillgångarna: kontanter, säljbara värdepapper och kundfordringar. Varulager och förutbetalda kostnader ingår inte. Den ger en mer konservativ syn på likviditet genom att fokusera på tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel (vanligtvis inom 90 dagar). En hög kassalikviditet tyder på ett företag som enkelt kan täcka sina omedelbara skulder utan att förlita sig på att sälja av sitt varulager. En lägre kassalikviditet kan tyda på potentiella kassaflödesproblem och svårigheter att snabbt uppfylla kortfristiga förpliktelser.

Formel: (kontanter + säljbara värdepapper + kundfordringar) / kortfristiga skulder = kassalikviditet

Mått på likviditet

Det här är det mest konservativa likviditetstalet som beaktar endast likvida medel.

Formel: (kontanter + säljbara värdepapper) / kortfristiga skulder = mått på likviditet

Kassalikviditet från den löpande verksamheten

Det här nyckeltalet mäter ett företags förmåga att generera likvida medel från sin kärnverksamhet för att täcka kortfristiga skulder.

Formel: kassaflöde från den löpande verksamheten / kortfristiga skulder = kassalikviditet från den löpande verksamheten

Rörelsekapital

Det här anger hur mycket kapital som är tillgängligt för att uppfylla kortfristiga finansiella åtaganden.

Formel: omsättningstillgångar - kortfristiga skulder = rörelsekapital

Hur väljer man rätt nyckeltal?

När du ska välja hur du ska bedöma företagets likviditet bör du ta hänsyn till sammanhanget och informationen du är ute efter. Balanslikviditet ger en heltäckande överblick, medan kassalikviditeten är en bättre indikator på den kortsiktiga tillgången på likvida medel. Mått på likviditet fokuserar enbart på de mest likvida tillgångarna, och kassalikviditeten från den löpande verksamheten bedömer likviditeten ur ett verksamhetsperspektiv. Rörelsekapital ger ett numeriskt värde. Var och en av dessa nyckeltal kan berätta olika saker om ditt företag.

Hur tolkar man balanslikviditet och dess trender?

Att tolka den innevarande balanslikviditeten kräver en förståelse för trender över tid, branschkontexten och hur förändringar i nyckeltalet kan återspegla underliggande finansiella förhållanden eller ledningsbeslut. Så här tolkar du företagets balanslikviditet och dess trender:

Grundläggande tolkning

• Över 1,0: En balanslikviditet som är större än 1,0 tyder på att ett företag har fler omsättningstillgångar än kortfristiga skulder. Det tyder på att företaget bör kunna täcka sina kortfristiga förpliktelser utan att behöva sälja av långfristiga tillgångar eller skaffa ytterligare kapital. Ett väldigt högt tal kan tyda på en ineffektiv användning av tillgångarna.

• Under 1,0: En balanslikviditet på under 1,0 indikerar att ett företag har fler kortfristiga skulder än omsättningstillgångar, vilket tyder på potentiella likviditetsproblem. Det kan ge upphov till oro för företagets förmåga att uppfylla sina kortsiktiga åtaganden, vilket kan leda till ekonomiska svårigheter om situationen kvarstår.

Branschkontexten

• Branschstandarder: Standarderna för balanslikviditet kan variera kraftigt mellan olika branscher. Till exempel kan branscher med hög lageromsättning fungera bra med lägre balanslikviditeter, medan kapitalintensiva branscher kan kräva högre nyckeltal för att lugna långivare och investerare.

• Marknadsekonomiska omständigheter: Under ekonomiska nedgångar minskar balanslikviditeten vanligtvis när företagen förbrukar kassareserver eller ökar sina kortfristiga skulder. Under en högkonjunktur kan företaget omvänt visa förbättrad balanslikviditet när försäljningen ökar och kassaflödet förbättras.

Trendanalys

• Ökande nycketal: En balanslikviditet som ökar över tiden kan tyda på förbättrad likviditet, möjligen på grund av bättre tillgångsförvaltning eller ökad ackumulering av likvida medel. Det kan också tyda på en minskning av kortfristiga skulder eller bättre betalningspraxis.

• Minskande nycketal: En balanslikviditet som minskar över tid kan vara ett varningstecken på växande likviditetsproblem. Det kan bero på ökande skuldnivåer, högre lagerkostnader eller långsammare debitering av kundfordringar. Denna trend kräver ytterligare undersökning för att fastställa orsakerna och utforma strategier för att förbättra likviditeten.

Praktisk tillämpning

Med hänsyn till dessa överväganden kan du använda balanslikviditeten för att analysera företagets finansiella hälsa och fatta viktiga beslut:

• Jämförande analys: Jämför företagets balanslikviditet med branschgenomsnittet och de stora konkurrenternas för att bedöma företagets relativa ekonomiska hälsa. Om ett företags balanslikviditet skiljer sig mycket från konkurrenternas bör det resultera i en fortsatt undersökning.

• Integrerad analys: Beakta balanslikviditeten tillsammans med andra finansiella nyckeltal, t.ex. kassalikviditet och kassalikviditet från de löpande verksamheten. Detta integrerade tillvägagångssätt ger en mer fullständig bild av verksamhetens finansiella stabilitet och operativa effektivitet.

• Viktiga beslut: Ledningen använder ofta trender i balanslikviditeten för att fatta viktiga beslut. Om nyckeltalet är högt kan ledningen överväga att investera överskottstillgångar i tillväxtmöjligheter eller återföra värde till aktieägarna genom utdelningar eller återköp av aktier. Ett lågt nyckeltal kan föranleda initiativ för att förbättra kontanthanteringen, t.ex. skärpta kreditvillkor, förbättra lageromsättningen eller omfinansiera kortfristiga skulder.

Begränsningar och utmaningar med balanslikviditet

Balanslikviditet förknippas med begränsningar och utmaningar som kan påverka dess användbarhet som ett diagnostiskt verktyg. Intressenter bör använda nyckeltalet tillsammans med andra finansiella mått och kvalitativa faktorer för att fullt ut bedöma ett företags likviditet och finansiella hälsa. Kassalikviditeten, mått på likviditet och kassalikviditet från den löpande verksamheten kan alla ge ytterligare insikter.

Här är vad du bör veta om nackdelarna med balanslikviditet som mått på finansiell hälsa:

Brist på differentiering mellan tillgångstyper: Balanslikviditeten värderar alla omsättningstillgångar lika högt, vilket inte alltid är fallet. Till exempel är kontanter omedelbart tillgängliga för att betala av skulder, medan kundfordringar kan ta 30, 60 eller till och med 90 dagar att omvandla till kontanter, beroende på kreditvillkoren. Varulager kan vara ännu mindre likvida, särskilt om de innehåller föremål som tar lång tid att få fram eller är föråldrade. Denna brist på differentiering kan ge en missvisande bild av ett företags likviditet eftersom tillgångar som inte lätt kan omvandlas till likvida medel ändå räknas lika.

Effekter av lagervärdering: Varulager, som är en viktig del av omsättningstillgångarna för många företag, kan värderas på olika sätt (t.ex. först in, först ut [FIFO], sist in, först ut [LIFO] eller genomsnittlig kostnad). Dessa metoder kan väsentligt påverka värderingen av varulagret och därmed balanslikviditeten. Under perioder av inflation kan LIFO leda till en lägre lagervärdering och en lägre balanslikviditet jämfört med FIFO, vilket kan ge en missvisande bild av företagets likviditet.

Säsongsvariationer: Företag som verkar inom säsongsbetonade branscher kan uppvisa stora fluktuationer i balanslikviditet vid olika tidpunkter på året. En återförsäljare kan till exempel ha en hög balanslikviditet efter julperioden på grund av inflödet av kontanter men en mycket lägre balanslikviditet vid andra tidpunkter. Denna variabilitet gör det svårt att bedöma företagets ekonomiska hälsa utifrån en enstaka mätning utan att ta hänsyn till säsongssammanhanget.

Tidpunkt för kortfristiga skyldigheter: Balanslikviditeten tar inte hänsyn till tidpunkten för kassaflöden. Ett företag kan uppvisa en sund balanslikviditet, men om en stor del av dess kortfristiga skulder förfaller inom kort, och en stor del av dess omsättningstillgångar är bundna i fordringar eller varulager, kan företaget fortfarande drabbas av likviditetsproblem.

Övergeneralisering mellan olika branscher: Olika branscher verkar med olika affärsmodeller och kapitalbehov. En balanslikviditet som anses vara sund i en bransch kan ses som för låg eller för hög i en annan. Till exempel kräver tillverkningsbranschen vanligtvis en högre balanslikviditet på grund av behovet av att upprätthålla stora varulager och fordringar, till skillnad från tjänsteinriktade företag där tillgångarna är mer likvida.

Fordringarnas kvalitet: Balanslikviditet utgår från att kundfordringar är indrivningsbara inom förfallodagen. Men om en stor del av fordringarna är förfallna eller omöjliga att driva in kan den reala likviditeten vara mycket svagare än vad det aktuella nyckeltalet antyder.

Effekten av frisering: Företag kan använda friseringsmetoder för att få sina finansiella rapporter att framstå som mer attraktiva. De kan t.ex. skjuta upp att betala leverantörer för att hålla nere leverantörsskulderna eller skynda sig att driva in fordringar i slutet av en rapportperiod. Sådana åtgärder kan tillfälligt blåsa upp balanslikviditeten och ge en felaktig bild av företagets ekonomiska ställning.