I USA fastställer delstatliga och lokala myndigheter sina egna lagar för omsättnings- och användningsskatt på varor och tjänster. Det finns ingen federal standard för indirekta skatter, och de olika regelverken i landet skapar ett nätverk av olika efterlevnadskrav.
När det gäller försäljning på marknadsplatser, som vanligtvis omfattar minst tre deltagare (en marknadsplats, en säljare och en köpare), ökar komplexiteten i efterlevnaden av skatteregler. År 2017 märkte till exempel delstatstjänstemän i South Carolina att även om Amazon tog ut och betalade omsättningsskatt på sina egna produkter, gjorde man inte det för produkter som såldes av tredjepartsföretag på deras plattform. I takt med att e-handeln blev allt vanligare i olika branscher började delstatsmyndigheter utarbeta lagar om marknadsplatser som förmedlare. Tillsynsmyndigheter behövde bestämma vem som var ansvarig: marknadsplatsen eller säljaren?
Inte alla delstater i USA tar ut omsättningsskatt. Men de delstater som gör det ger i allmänhet marknadsplatser ansvaret för att ta ut och betala omsättnings- eller användningsskatt till delstaten. Dessa lagar befinner sig i olika utvecklingsfaser och pågående rättsfall fortsätter att utmana regelverken: både säljare och marknadsplatser måste hålla koll på det i realtid.
I den här guiden får du lära dig mer om hur marknadsplatser i USA beskattas och hur du efterlever lagar och regler. Vi går igenom juridiska definitioner av relevanta termer, typer av transaktioner som sker för marknadsplatser och säljare, omfattningen av skatteskyldigheter och plikter, samt nyanser från delstat till delstat.
Definiering av relevanta termer
För att förstå skatteskyldigheter för marknadsplatser måste man först definiera de relevanta termerna som lagstiftare använder för att utarbeta nya regler. Även om det finns avvikelser och nyanser från delstat till delstat följer här en sammanfattning av allmänt accepterade definitioner som kan vägleda efterlevnad:
Marknadsplats
En marknadsplats är en fysisk eller digital plattform där säljare på marknadsplatser säljer eller erbjuder sig att sälja fysisk personlig egendom, skattepliktiga tjänster eller digitala varor.
Marknadsplatsförmedlare
En marknadsplatsförmedlare är ett företag eller en organisation som ingår avtal med tredje part om att sälja varor och tjänster på en digital eller fysisk plattform. Den underlättar detaljhandeln genom att lista produkterna och tjänsterna, ta emot betalningar, samla in kvitton och i vissa fall hjälpa till med leverans.
Marknadsplatser är lika mångsidiga som de är populära – oavsett om de ger kunderna en plats att köpa detaljhandelsprodukter, matleveranser, konsertbiljetter eller samåkning eller stöttar gigarbetare som tillhandahåller en rad olika tjänster, från grafisk design till underhåll.
Definitionen av marknadsplats varierar från delstat till delstat. De flesta definitioner är avsiktligt inkluderande och syftar till att samla ett bredare spektrum av plattformar, men nyanserna i definitionen varierar mellan olika delstaters skattelagar.
I allmänhet kräver delstatliga skattelagar att alla marknadsplats bedriver minst en av dessa aktiviteter:
- Överföring eller kommunikation av erbjudandet eller godkännandet mellan köparen och säljaren på marknadsplatsen
- Äga eller driva infrastrukturen (elektronisk eller fysisk) eller tekniken som för samman köpare och säljare på marknadsplatser
- Lista produkter som till salu
- Tillhandahålla orderhanterings- eller lagringstjänster
- Sätta priser
- Ta emot beställningar
- Göra reklam för eller marknadsföra säljarnas produkter
- Tillhandahålla kundservice eller ta emot eller hjälpa till med returer eller byten
Eftersom det inte finns någon nationell definition kan en plattform betraktas som en marknadsplats i en delstat, men inte i en annan. Vissa delstater inkluderar till exempel ”betalningsbehandling” i sin definition av marknadsplatsförmedlare. Andra kräver att marknadsplatsförmedlare som behandlar betalningar också hanterar andra tjänster, inklusive orderhantering, profilering eller reklam.
I Florida måste ett företag ta ut betalningen från en kund för att ens kvalificera sig för att betraktas som en marknadsplatsförmedlare. Baserat på gällande regler skulle en marknadsplats som inte tar ut betalningar inte betraktas som en marknadsplatsförmedlare i Florida, trots att den betraktas som en marknadsplats i North Carolina. Vi rekommenderar att du kontaktar en skatterådgivare för att avgöra om ditt företag är en marknadsplatsförmedlare.
Marknadsplatsens säljare
En säljare på en marknadsplats är en person eller ett företag som inte är närstående en marknadsplatsförmedlare och som har ett avtal med marknadsplatsförmedlaren om att sälja fysisk personlig egendom, skattepliktiga tjänster eller digitala varor via en marknadsplats som ägs, drivs eller kontrolleras av marknadsplatsförmedlaren. Även om säljaren på marknadsplatsen inte behöver registrera sig för omsättningsskatt anses hen fortfarande vara en säljare på en marknadsplats.
Marknadsplatsens säljare tillhandahåller en rad varor och tjänster i både B2C-kanaler och B2B-kanaler, från personlig egendom och fysiska varor till skattepliktig tjänster – som barnomsorg, parkering och webbdesign – och digitala varor, inklusive streamade tv-spel, digitala böcker och SaaS (software-as-a-service).
Grunderna inom skatter för marknadsplatsförmedlare
Registrering för omsättningsskatt för marknadsplatsförmedlare
Marknadsplatsförmedlare är skyldiga att registrera sig för omsättningsskatt när de kan delas in i en av två kategorier. Om de har en fysisk förbindelse i en delstat måste de registrera sig hos delstaten oavsett försäljningsvolym. En fysisk förbindelse innebär att de har en etablerad plats i delstaten genom ett kontor, ett lager, anställda eller ombud som arbetar lokalt, eller till och med förvarade inventarier hos tredje parts företag inom logistik eller leverans.
Även om en marknadsplats inte uppfyller något av dessa krav har den fortfarande ekonomiska förbindelsestatus om den förmedlar försäljning för en eller flera säljares räkning, eller säljer fysisk privat egendom i delstaten, överför produkter elektroniskt eller erbjuder distanstjänster som överskrider vissa tröskelvärden för penning- eller transaktionsvärde. Även om tröskelvärdet varierar från delstat till delstat sätter de flesta delstater tröskelvärdet till 200 separata transaktioner eller 100 000 USD i försäljningsvolym. För att avgöra om marknadsplatsförmedlare når transaktionströskeln måste de spåra och kombinera sin direktförsäljning med försäljning som sker via säljare på marknadsplatser.
Typer av transaktioner på marknadsplatser
Om en onlineplattform matchar delstatsdefinitionen av en marknadsplatsförmedlare och uppfyller de lokala registreringskraven är den skyldig att samla in skatt på all försäljning av skattepliktig materiell egendom, digitala varor och tjänster som förmedlas via plattformen. Vissa delstater har också undantag för specifika transaktioner som förmedlas av plattformar för korttidsuthyrning, samåkningstjänster och plattformar för matleverans. Kalifornien undantar till exempel plattformar för matleverans och uthyrning av fordon.
Varor och tjänster
När människor tänker på marknadsplatser kanske de tänker på konsumentvaror, från möbler till kläder och böcker. Men det finns också marknadsplatser för B2B-försäljning i USA och för nischade tjänstesektorer, som e-utbildning. Thinkific, Kajabi, Teachable och Udemy ger till exempel alla onlinekreatörer och onlineutbildare möjligheten att nå kunder i USA via sina marknadsplatser. När det gäller varor och tjänster tillämpas lagar om marknadsplatsförmedlare, och kreatörer är inte skyldiga att ta ut och betala omsättningsskatt.
Uthyrningsplattformar
Många delstater inkluderar plattformar som Airbnb och Vrbo i sina lagar om marknadsplatsförmedlare, även om några delstater – inklusive Kalifornien och Nevada – betraktar korttidsboende som ej skattepliktiga tjänster. Delstater klassificerar också vissa typer av transaktioner olika och har inkonsekventa definitioner och tillämpningar.
I Kansas utesluter till exempel definitionen av ”marknadsplatsförmedlare” plattformar som förmedlar uthyrning av hotellrum. Kansas räknar dock ett företag som förmedlar uthyrning av rum som inte är hotellrum som en marknadsplats. Delstaten Washington utesluter plattformar från definitionen av marknadsplatsförmedlare om de gör det möjligt för kunder att boka ett hotell eller liknande anläggning i mindre än 30 dagar. Och några delstater har inte specificerat om insamlingsskyldigheten för marknadsplatser för uthyrning ens gäller.
Slutligen kan en uthyrningsplattform ha en insamlings- och inbetalningsskyldighet som sträcker sig utöver omsättningsskatt till att omfatta ytterligare delstatliga och lokala rums- och uthyrningsskatter på försäljning av boende och hyrbilar.
Samåkningsplattformar
Samåkningsplattformar som Uber och Lyft erbjuder ett transportnätverk som erbjuder och arrangerar resor. I många delstater har lagstiftarna inte tagit itu med omsättningsskatten från leveransmodellen för ”delningsekonomin”. Detta beror på att de flesta delstater inte direkt tar ut omsättningsskatt på samåkningstjänster.
Plattformar för matleverans
Plattformar för matleverans – inklusive Uber Eats, DoorDash och Grubhub – liknar samåkningsplattformar genom att de möjliggör beställningar eller leverans av en tredjepartstjänst. Mer än 15 delstater har inte gett vägledning om skyldigheter för insamling och inbetalning av skatter för den här typen av plattformar.
Oavsett om en delstat beskattar matbeställningar eller inte kan den också beskatta leveransavgifter. Även om vägledningen för varje delstat är oklar väljer många plattformar för matleveranser att ta ut omsättningsskatt som en marknadsplatsförmedlare av ansvarsskäl.
Bortom omsättnings- och användningsskatt
Även om delstatlig omsättnings- och användningsskatt är de vanligaste skatterna som omfattas av lagar om marknadsplatsförmedlare är de inte de enda typerna av relevanta skatter. I takt med att marknadsplatser blir allt vanligare har många delstater och kommuner utökat kraven på insamling och inbetalning för marknadsplatsförmedlare utöver omsättningsskatt.
Här är några exempel:
- Lagar om marknadsplatsförmedlare i West Virginia omfattar hotellbeläggningsskatt. När en marknadsplats tar ut skatt på hotellbeläggning måste den betala in skatterna direkt till kommunerna eftersom delstatens skattemyndighet inte administrerar den processen.
- North Carolina kräver att marknadsplatsförmedlare tar ut och betalar in skatt på kassering av däck, kassering av vitvaror, skatt för kemtvättslösningsmedel och 911-tjänsteavgiften för förbetalda trådlösa telekommunikationstjänster.
- I Wisconsin kan en plattform som säljer alla typer av boenden (hotell och korttidsuthyrning) också vara skyldig att betala relaterade skatter, inklusive skatter på förstklassiga resortområden, lokala expositionsskatter och kommunala rumsskatter.
- New Hampshire kan vara en av de få delstaterna utan omsättnings- och användningsskatt, men man kräver att marknadsplatsförmedlare tar ut andra skatter på måltider, logi och hyrbilar.
Ta på sig skyldighet att ta ut skatt frivilligt
Många marknadsplatser ingår avtal med delstater om att frivilligt ta ut omsättningsskatt. Eftersom fler delstater utökar definitionen av marknadsplatser, vilket skulle öka skatteskyldigheten, gör många företag ändringarna nu istället för att vänta på ny lagstiftning. Airbnb tar till exempel ut skatt i Oklahoma och Pennsylvania, även om man annars inte skulle vara skyldig att göra det.
Skatterapporteringskrav
De flesta delstater kräver att marknadsplatsförmedlare lämnar in en deklaration för omsättningsskatt som rapporterar både försäljning som görs via deras plattform av säljare på marknadsplatser och egen separat försäljning. Vissa delstater, inklusive Georgia och Tennessee, kräver dock att marknadsplatsförmedlare rapporterar sin egen försäljning via ett separat konto eller deklaration av omsättningsskatt. North Carolina tillåter men kräver inte att en marknadsplatsförmedlare lämnar in en separat deklaration för försäljning som förmedlas via marknadsplatsen, så länge företaget registrerar sig för ett separat konto för identifiering av omsättnings- och användningsskatt.
Ibland sträcker sig rapporteringskraven längre än kommunikationen mellan delstatliga och lokala tjänstemän. Texas, Connecticut och Wisconsin kräver till exempel att marknadsplatsförmedlare meddelar säljare på marknadsplatsen att de kommer att ta ut och betala in omsättningsskatt för deras räkning för att undvika missförstånd.
Ansvar för felaktigt beräknad skatt
Ansvaret är ett stort problem för marknadsplatsförmedlare när de skalar upp i storlek och geografi. Många delstater har förbjudit köpare att väcka grupptalan mot marknadsplatsförmedlare som hävdar att de har tagit ut för mycket omsättnings- eller användningsskatt för att ge ett visst skydd mot ansvarsskyldighet. I vissa delstater flyttas ansvaret för skatter som inte tagits ut och inte betalats tillbaka till säljaren på marknadsplatsens säljare om säljaren inte lämnat korrekt information som skulle möjliggöra efterlevnad av skattereglerna.
Säljare på marknadsplatser och deras skatteskyldigheter
Skatteregistrering och skatterapportering för säljare på marknadsplatser
Alla delstater med omsättnings- eller användningsskatt har tröskelvärden för ekonomiska förbindelseregler som kräver att säljare utanför delstaten registrerar sig i delstaten för skattesyften. Delstater utan omsättningsskatt kräver ingen registrering, såvida inte deras kommuner tar ut omsättningsskatt (Alaska) eller tar ut andra typer av skatter och avgifter (New Hampshire). Nästan hälften av delstaterna undantar försäljning på marknadsplatser från tröskelvärdet för ekonomiska förbindelseregler, inklusive Alabama, Arizona, Indiana och Pennsylvania.
Säljare på marknadsplatser behöver inte rapportera sin bruttoförsäljning som förmedlas av en marknadsplatsförmedlare (förutsatt att förmedlaren har betalat tillämplig omsättningsskatt) såvida de inte når tröskelvärdet för ekonomiska förbindelseregler.
En marknadsplatssäljares fysiska närvaro i en delstat utlöser vanligtvis ett krav på registrering eftersom förbindelse kan fastställas genom fysisk närvaro eller ekonomisk aktivitet, även om vissa undantag finns om all försäljning sker via en marknadsplatsförmedlare.
Här är en sammanfattning av riktlinjerna för skatteregistrering för marknadsplatssäljare:
|
Marknadsplatssäljare utanför delstaten med försäljning utanför marknadsplatsen |
Registrera dig när du uppfyller de ekonomiska förbindelsereglerna i varje delstat. Vissa delstater beräknar tröskelvärdet inklusive försäljning på marknadsplatser medan andra delstater beräknar det exklusive försäljning på marknadsplatser. |
|
Marknadsplatssäljare utanför delstaten med försäljning endast på marknadsplatsen |
Cirka hälften av delstaterna kräver registrering när ett företag har nått det ekonomiska tröskelvärdet (inklusive marknadsplatsförsäljning), medan de andra delstaterna inte kräver registrering alls (tröskelvärdet beräknas exklusive marknadsplatsförsäljning). |
|
Marknadsplatssäljare i delstaten med försäljning utanför marknadsplatsen |
Kräver registrering i delstater med omsättningsskatt (trösklar för ekonomiska förbindelseregler gäller inte).* |
|
Marknadsplatssäljare i delstaten med försäljning endast på marknadsplatsen |
Kräver registrering i delstater med omsättningsskatt (trösklar för ekonomiska förbindelseregler gäller inte).* |
*Även om New Hampshire inte tar ut omsättningsskatt måste man registrering sig för andra typer av skatter och avgifter för specifika branscher. Alaska tar inte ut omsättningsskatt, men många kommuner gör det och kräver registrering.
Kraven på registrering dikterar också rapporteringskraven och varierar mellan olika delstater. Om en delstatslag till exempel kräver att marknadsplatssäljaren registrerar sig måste säljaren också lämna in en skattedeklaration. Vissa säljare på marknadsplatser som endast säljer via en förmedlare uppfyller dock kraven för förenklad rapportering, till exempel årlig deklaration.
Skyldigheter för insamling av skatt
Säljare på marknadsplatser är inte skyldiga att ta ut omsättningsskatt vid försäljning via marknadsplatsförmedlare i alla delstater utom Hawaii. Säljare är endast skyldiga att ta ut en allmän punktskatt för grossister i Hawaii.
Säljare på marknadsplatser kan dock behöva visa att marknadsplatsförmedlare tar ut och betalar omsättningsskatt för sina transaktioner. Colorado kräver till exempel att säljare på marknadsplatser tecknar ett avtal med marknadsplatsförmedlare, där den senare måste ta ut relevanta skatter. Säljare måste lämna in ett ”bevisintyg” för avtalet i Colorado samt i Alabama, Connecticut, Florida och New York.
I många delstater kan skyldigheten att ta ut och betala omsättningsskatt överföras till säljaren om marknadsplatsförmedlaren inte tar ut skatt på grund av otillräcklig eller felaktig information från säljaren på marknadsplatsen. Om en säljare till exempel felaktigt har märkt en produkt som en del av en kategori eller produkt som inte beskattas och marknadsplatsförmedlaren inte tar ut den skatten kan säljaren bli ansvarig för det misstaget.
Samtidigt har vissa delstater – bland annat Ohio och Wisconsin – en undantagsbestämmelse som gör det möjligt för en marknadsplatsförmedlare och en säljare på en marknadsplats att ingå ett skriftligt avtal om att säljaren tar på sig ansvaret för insamling och betalning av omsättningsskatt.
Delstatsspecifika nyanser för skatter på marknadsplatser
Det finns sex delstater som har betydande undantag från lagar om marknadsplatsförmedlare och en delstat har infört nya bestämmelser från och med november 2025. Här är de viktigaste lokala skillnaderna att notera för marknadsplatser:
Alabama: Alabama erbjuder marknadsplatsförmedlare ett val – de måste antingen ta ut och betala in den förenklade användningsskatten för säljare på 8 % för säljarnas räkning eller följa rapporterings- och kundaviseringskraven för försäljning som görs på deras plattformar.
Alaska: Även om Alaska inte kräver omsättnings- eller användningsskatt på delstatsnivå har flera kommunala myndigheter skapat en centraliserad kommission som kallas ARSSTC för att ta ut skatt från marknadsplatsförmedlare.
Colorado: I jurisdiktioner med ”home rule” utvecklar Colorados home rule-städer sina egna lagar om marknadsplatsförmedlare. De allra flesta har redan antagit lagar om marknadsplatser.
Hawaii: Marknadsplatsers försäljning i Hawaii omfattas i allmänhet av både standardsatsen för detaljhandel och den reducerade grossistsatsen. Medan tjänster och materiell personlig egendom omfattas av grossistsatsen gör immateriell egendom inte det. Ansvaret för att betala grossistsatsen beror på om säljaren på marknadsplatsen är registrerad i Hawaii.
Louisiana: År 2023 slopade lagen i Louisiana tröskeln på 200 transaktioner för delstatens ekonomiska förbindelseregler för både distansförsäljare och marknadsplatsförmedlare. Lagstiftarna har också ändrat tröskeln för ekonomiska förbindelseregler för marknadsplatser och distansförsäljare från 100 000 USD i bruttoförsäljning till 100 000 USD i återförsäljningsvärde.
Texas: I Texas kan marknadsplatsförmedlare som tar ut skatt för säljares räkning på sina plattformar inte använda den enskilda lokala skattesatsen (för närvarande 1,75 %). Istället måste de ta ut lokal skatt enligt standardsatsen, som för närvarande är upp till 2 %.
Washington: Säljare på marknadsplatser är ansvariga för att ta ut skatter för ”företags- och näringsverksamhet” (B&O). Om marknadsplatsförmedlare tjänar provisioner från säljare för förmedlad försäljning omfattas även provisionsintäkter av B&O-skatt.
Så kan Stripe hjälpa dig
Stripe ger marknadsplatser möjlighet att bygga och skala upp globala företag inom betalningar och finansiella tjänster med lägre omkostnader och fler tillväxtmöjligheter. Stripe Tax minskar komplexiteten i global efterlevnad av skatteregler så att du kan fokusera på att utveckla ditt företag. Lösningen beräknar och tar automatiskt ut omsättningsskatt, moms och GST på både fysiska och digitala varor och tjänster i alla delstater i USA och fler än 100 länder. Stripe Tax är integrerat i Stripe så att du kan komma igång snabbare – ingen integration av tredje part eller insticksprogram krävs.
Stripe Tax kan hjälpa marknadsplatsförmedlare att:
- Förstå var du ska registrera dig och ta ut skatt: Se var du behöver ta ut skatt baserat på dina Stripe-transaktioner. När du har registrerat dig kan du aktivera skatteuppbörd i en ny delstat eller ett nytt land på några sekunder. Du kan börja ta ut skatt genom att lägga till en rad kod i den befintliga Stripe-integrationen eller genom att lägga till skatteuttag i kodfria produkter från Stripe, till exempel Invoicing, med ett enda klick.
- Registrera sig för att betala skatt: Om ditt företag är baserat i USA kan du låta Stripe hantera dina skatteregistreringar och dra nytta av en förenklad process där du fyller i ansökan automatiskt, vilket sparar tid och förenklar efterlevnaden av lokala regelverk. Om du befinner dig utanför USA samarbetar Stripe med Taxually för att hjälpa dig att registrera dig hos lokala skattemyndigheter.
- Ta ut omsättningsskatt automatiskt: Stripe Tax beräknar och tar ut det skattebelopp som ska betalas. Den stöder hundratals produkter och tjänster, och innehåller alla de senaste skattereglerna och skattesatsändringarna.
- Enklare deklaration och betalning: Med våra betrodda globala partners kan användarna dra nytta av en smidig upplevelse som är kopplad till dina Stripe-transaktionsdata, så att våra partners kan hantera dina deklarationer så att du kan fokusera på att utveckla ditt företag.
Läs mer om Stripe Tax.
Innehållet i den här artikeln är endast avsett för allmänna informations- och utbildningsändamål och ska inte tolkas som juridisk eller skatterelaterad rådgivning. Stripe garanterar inte att informationen i artikeln är korrekt, fullständig, adekvat eller aktuell. Du bör rådfråga en behörig advokat eller revisor som är licensierad att bedriva verksamhet i din jurisdiktion för att få hjälp med din specifika situation.