Kryptering och tokenisering är datasäkerhetstekniker. Kryptering förvränger känsliga data, vilket gör dem oläsliga utan en dekrypteringsnyckel. Tokenisering ersätter känsliga data med ett icke-känsligt substitut (en token), som inte har något värde i sig. Det växande antalet onlinebetalningar och digitala betalningar har lett till en användningsökning av dessa säkerhetsmetoder, och antalet tokeniserade betalningstransaktioner globalt beräknas överstiga en biljon år 2026.

Nedan kommer vi att förklara skillnaderna mellan kryptering och tokenisering, inklusive hur de fungerar, hur de används och vad företag behöver veta om att använda dem tillsammans för att hålla sina betalningssystem säkra.

Vad innehåller den här artikeln?

• Hur fungerar kryptering?
  
• Vad används kryptering till?
  
• Hur fungerar tokenisering?
  
• Vad används tokenisering till?
  
• Tokenisering kontra kryptering: Viktiga skillnader och hur de samverkar
  
• Bästa metoder för att använda kryptering och tokenisering
  

Hur fungerar kryptering?

Kryptering omvandlar klartext, den läsbara formen av data, till chiffertext, som är ett oläsbart format. Den omvandlar data med hjälp av en kryptografisk algoritm (en uppsättning matematiska regler som dikterar hur data förvrängs) och en nyckel (en bit information, till exempel ett lösenord, som används av algoritmen för att kryptera och dekryptera data).

Här är ett förenklat exempel på hur det fungerar:

• Klartext: "Hej"

• Nyckel: "Hemligt"

• Algoritm: Caesarchiffer (förskjuter varje bokstav i alfabetet med ett visst antal platser)

• Kryptering: Algoritmen, med hjälp av nyckeln ”Hemligt", flyttar varje bokstav i "Hej" tre platser, vilket resulterar i chiffertexten "Khm".

Endast en person med rätt nyckel (”Hemligt") och kunskap om algoritmen (Caesarchiffer) skulle kunna dekryptera chiffertexten tillbaka till den ursprungliga klartexten.

Det finns många olika typer av krypteringsalgoritmer, var och en med olika nivåer av komplexitet och säkerhet. Några vanliga algoritmer är Advanced Encryption Standard (AES) och Rivest-Shamir-Adleman (RSA).

Krypteringens styrka beror på flera faktorer, inklusive den algoritm som används, nyckelns längd och komplexitet och säkerheten i systemen för lagring och överföring av krypterad data.

Vad används kryptering till?

Kryptering skyddar känslig information. Här är några av de vanligaste användningsområdena:

• Kommunikation: Kryptering skyddar data som överförs via nätverk – som e-post, meddelanden och onlinetransaktioner – så att endast behöriga parter kan komma åt informationen, vilket förhindrar avlyssning och manipulering.

• Datalagring: Kryptering skyddar data som lagras på enheter och servrar, vilket gör dem oläsliga för obehöriga. Detta är viktigt för känslig information, t.ex. personuppgifter, ekonomisk information och konfidentiella affärsdokument.

• Lösenordsskydd: Kryptering lagrar och skyddar lösenord. Istället för att lagra lösenord i klartext konverterar kryptering dem till krypterade hashvärden. Detta gör det svårt för hackare att återställa lösenorden, även om de får tillgång till dem.

• Filöverföringar: Kryptering håller data konfidentiella när någon överför filer via internet eller andra nätverk, vilket skyddar känslig information som immateriella rättigheter, medicinska journaler och ekonomiska data.

• Finansiella transaktioner: Kryptering håller finansiella transaktioner i internetbanker och betalningssystem konfidentiella och skyddar känslig information som kreditkortsnummer och bankkontouppgifter.

• Virtuella privata nätverk (VPN): VPN-tjänster använder kryptering för att skapa säkra anslutningar över offentliga nätverk, vilket gör det möjligt för användare att säkert och privat komma åt olika resurser. Företag använder ofta VPN-tjänster för att skydda känsliga data som överförs mellan kontor och distansanställda.

• Hantering av digitala rättigheter (DRM): DRM-system använder kryptering för att kontrollera åtkomsten till upphovsrättsskyddat material som mjukvara, musik och videor. Detta förhindrar obehörig kopiering eller distribution.

• Webbsurfande: Hypertext Transfer Protocol Secure (HTTPS) använder kryptering för att skydda webbplatstrafik, vilket håller data som överförs mellan användarens webbläsare och webbplatsservern konfidentiell.

• Meddelandeappar: Många meddelandeappar använder end-to-end-kryptering så att endast avsändaren och den avsedda mottagaren kan läsa meddelandena. Detta ger en hög nivå av integritet och säkerhet för känslig kommunikation.

Hur fungerar tokenisering?

Tokenisering ersätter känsliga data – till exempel ett kreditkortsnummer, personnummer eller annan konfidentiell information – med en icke-känslig, slumpmässigt genererad motsvarighet som kallas token. Denna token är en teckensträng som varken har inneboende värde eller betydelse. Även om en token komprometteras är den värdelös för en datatjuv eftersom den inte innehåller känslig information. Det finns många användningsområden för tokens, vilket gör dem till ett mångsidigt verktyg för att skydda känsliga data.

Tokeniseringssystem hanterar tokens och deras relation till den ursprungliga datauppsättningen. Dessa system lagrar ursprungliga känsliga data i en mycket säker miljö. Detta kallas ofta för ett tokenvalv, som är isolerat och skyddat från obehörig åtkomst. Systemet använder sedan tokens istället för ursprungliga data när processer som transaktioner slutförs. I vissa fall kan systemet hämta ursprungliga känsliga data från tokenvalvet med hjälp av en process som kallas detokenisering, men detta görs vanligtvis bara när det är absolut nödvändigt och under strikta säkerhetskontroller. Token är avsiktligt oåterkalleliga, vilket innebär att de inte kan användas för att avslöja ursprungliga känsliga data utan åtkomst till tokenvalvet.

Vad används tokenisering till?

Tokenisering håller känsliga data säkra och privata i ett brett spektrum av branscher och applikationer. Här är några vanliga användningsfall:

• Betalkortbranschens datasäkerhetsstandard (PCI DSS): Tokenisering skyddar kreditkortsdata. Det hjälper handlare och betalleverantörer att följa PCI DSS-reglerna genom att minska risken för dataintrång och bedrägerier.

• E-handel: Tokenisering säkrar onlinetransaktioner och skyddar kundernas betalningsinformation under bearbetning och lagring. Detta hjälper till att skydda både företag och kunder från ekonomiska förluster på grund av obehörig åtkomst till betalkortsdata.

• Hälso- och sjukvård: Tokenisering skyddar patienthälsoinformation (PHI) genom att ersätta känsliga dataelement som personnummer eller medicinska ID-nummer med tokens. Detta hjälper vårdgivare i USA att följa HIPAA-reglerna och skydda patienternas integritet.

• Finansiella tjänster: Finansiella appar för mobila betalningar, peer-to-peer-transaktioner och kontolänkningar använder tokenisering för att skydda känsliga finansiella data från obehörig åtkomst och bedrägerier.

• Lojalitetsprogram: Tokenisering säkrar data från kundlojalitetsprogram, inklusive bonuspoäng och medlemsnummer, för att skydda kundernas information och förhindra missbruk.

• Datalagring: Tokenisering skyddar känsliga data som lagras i databaser eller molnet, vilket minskar risken för dataintrång och håller informationen konfidentiell.

• Offentliga sektorn: Tokenisering skyddar känslig myndighetsinformation och data inom den offentliga sektorn, bland annat identifieringsinformation, skatteuppgifter och personnummer.

Tokenisering kontra kryptering: Viktiga skillnader och hur de samverkar

Tokenisering och kryptering är kompletterande datasäkerhetstekniker som ofta används tillsammans. Kryptering omvandlar klartextdata till ett oläsbart format (chiffertext) med hjälp av en kryptografisk algoritm och en nyckel. Tokenisering ersätter känsliga data med ett surrogatvärde som kallas token. Denna token har inte något inneboende värde, någon betydelse eller någon matematisk relation till den ursprungliga informationen.

Här följer några skillnader och områden där teknikerna överlappar:

Tokenisering och kryptering tillsammans kan skapa en säkerhetsstrategi i flera lager. Här följer en närmare titt på hur de fungerar tillsammans:

• Tokenisering för lagring: En användare tokeniserar känsliga data och lagrar dem i en databas.

• Kryptering för överföring: När tokens behöver överföras för ändamål som betalningshantering kan användaren kryptera dem för säker kommunikation.

• Detokenisering (vid behov): I specifika scenarier som kräver åtkomst till ursprungliga data kan behöriga parter använda tokenvalvet för att detokenisera data under strikta säkerhetsprotokoll.

Ett exempel på hur tokenisering och kryptering kan användas tillsammans

En återförsäljare lagrar sina kunders kreditkortsinformation. Istället för att lagra de faktiska kortnumren använder återförsäljaren tokenisering för att ersätta dem med tokens. Återförsäljaren använder tokens för transaktioner, medan de faktiska kortnumren lagras säkert i ett tokenvalv och krypteras för ytterligare skydd.

Bästa metoder för att använda kryptering och tokenisering

Kryptering och tokenisering är viktiga komponenter i ett robust datasäkerhetssystem. Här följer några tips för att implementera effektiva säkerhetsstandarder som uppfyller alla krav:

• Efterlevnad: Förstå relevanta dataskyddsbestämmelser inom din bransch (t.ex. PCI DSS, HIPAA, [GDPR]) för att säkerställa att dina krypterings- och tokeniseringsmetoder följer alla tillämpliga regelverk.

• Säkerhetsgranskningar: Granska regelbundet dina krypterings- och tokeniseringsprocesser för att identifiera potentiella svagheter och sårbarheter.

• Utbildning av anställda: Utbilda dina anställda om vikten av datasäkerhet och korrekt hantering av känslig information.

• Plan för incidenthantering: Planera snabba och effektiva åtgärder vid eventuella säkerhetsöverträdelser.

Kryptering

Här följer några tips för hur man använder kryptering på bästa sätt:

• Använd branschstandardalgoritmer som AES med lämpliga nyckellängder (t.ex. AES-256). Undvik föråldrade eller svaga algoritmer.

• Skydda dina krypteringsnycklar. Förvara dem på ett säkert sätt, kontrollera åtkomsten noggrant och rotera dem regelbundet. Överväg att använda en Hardware Security Module (HSM) för ännu starkare skydd.

• Kryptera känsliga data när de lagras på dina servrar, i molnet och när de överförs via nätverk.

• Använd säkra protokoll som Transport Layer Security (TLS) för att kryptera kommunikationskanaler och hålla data som överförs mellan system konfidentiella.

Tokenisering

Här följer några tips för hur man använder tokenisering på bästa sätt:

• Prioritera tokenisering för mycket känsliga uppgifter, t.ex. kreditkortsnummer, personnummer och personligt identifierbar information.

• Lagra ursprungliga data och dess relation till tokens i ett säkert tokenvalv som är separat från produktionsmiljön. Implementera starka åtkomstkontroller och övervakning för valvet.

• Överväg formatbevarande tokenisering (FPT) för att behålla det ursprungliga dataformatet för att förenkla integreringen med befintliga system och applikationer.

• Utveckla en tydlig policy för att generera, använda och dra tillbaka tokens för att säkerställa att de används på rätt sätt och inte blir inaktuella eller sårbara.

Kombinera kryptering och tokenisering

Här följer några tips på hur du kan kombinera kryptering och tokenisering i ditt säkerhetssystem:

• Kombinera styrkorna hos båda teknikerna för ökad säkerhet. Kryptera tokeniserade data för att skydda dem ytterligare under överföringen.

• Använd tokenisering för den mest känsliga informationen och kryptera annan känslig information för att balansera säkerhet med prestanda och användbarhet.

• Utvärdera den risk som är förknippad med olika typer av data och vidta lämpliga skyddsåtgärder i enlighet med detta. Alla typer av data behöver inte ha samma säkerhetsnivå.