Kryptovaluta användes av 1 av 5 småföretag 2025. När du flyttar värde genom ett kryptonätverk kan varje designbeslut påverka dina resultat – från hur snabbt transaktioner bekräftas till hur mycket det kostar att arbeta i stor skala. Ett av de största vägskälen är hur du bestämmer dig för att hantera aktivitet: onchain, offchain eller någonstans däremellan.

Dessa val formar prestandan, riskprofilen och affärsmodellen för allt du bygger på kryptonätverk. Den bästa vägen framåt beror på om du optimerar för hastighet, kostnad, säkerhet, transparens eller en blandning av alla fyra.

Nedan förklarar vi onchain- respektive offchain-transaktioner, inklusive vad de är bra på, var de brister och hur du gör rätt val för ditt företag.

Vad innehåller den här artikeln?

• Vad är skillnaden mellan onchain- och offchain-transaktioner?
  
• Hur skiljer sig skalbarhet, hastighet och kostnadsavvägningar åt mellan de två modellerna?
  
• Hur länkas onchain- och offchain-aktivitet i Layer 2-nätverk och rollups?
  
• Hur påverkas säkerhet och granskningsbarhet när värde flyttas offchain?
  
• Vilka branscher drar nytta av hybrida transaktionsmodeller?
  
• Hur ska företag utvärdera om en onchain- eller offchain-arkitektur bäst passar deras behov?
  
• Så kan Stripe hjälpa dig
  

Vad är skillnaden mellan onchain- och offchain-transaktioner?

När värdet rör sig över ett kryptonätverk är det antingen onchain eller offchain.

Onchain-transaktioner bekräftas och registreras direkt i blockkedjan, vilket innebär att de är synliga för allmänheten och oföränderliga när de väl har slutförts. De verifieras också av ett decentraliserat nätverk av noder och har inbyggd transparens och granskningsbarhet. Onchain-transaktioner är långsammare och ofta dyrare än offchain, särskilt under hög nätverksbelastning.

Offchain-transaktioner sker utanför huvudblockkedjan i privata kanaler, sidonätverk eller interna liggare. De förlitar sig ofta på någon nivå av ytterligare infrastruktur. De är snabbare, billigare och mer skalbara, men de är också mindre transparenta i sig och kan inte alltid verifieras av tredje parter.

Många system idag använder båda modellerna. Ta reda på var du behöver blockkedjans garantier – och var du kan agera snabbare utan dem – för att avgöra den bästa modellen för ditt företag.

Hur skiljer sig skalbarhet, hastighet och kostnadsavvägningar åt mellan de två modellerna?

Blockkedjor prioriterar integritet framför hastighet. Därför kan onchain-transaktioner vara långsamma, dyra och svåra att skala upp, även om de är säkra.

Varje onchain-transaktion går igenom hela blockkedjans konsensusprocess. Det innebär global validering och permanent registerföring. Men det innebär också att man måste stå i kö. När nätverket blir överbelastat, saktas processerna ner och avgifterna stiger. Du betalar för säkerhet och transparens, men lägger till omkostnader för varje transaktion, oavsett om du flyttar 5 eller 5 000 USD från din e-plånbok.

Offchain-transaktioner är inte beroende av globala validerare, eftersom de sker utanför huvudblockkedjan. Det är därför de kan ge omedelbara bekräftelser med drastiskt lägre kostnader. Istället för att betala för varje överföring kan du bunta ihop tusentals överföringar och avräkna endast en onchain.

Med Lightning Network (LN) kan till exempel två personer öppna en betalningskanal med en enda onchain-transaktion. Efter det kan de omedelbart utbyta medel offchain. Först när de är klara går det slutliga saldot tillbaka onchain.

Hur länkas onchain- och offchain-aktivitet i Layer 2-nätverk och rollups?

Layer 2-nätverk (L2) är förlängningar av blockkedjebaserad teknik som gör det möjligt för användare att genomföra transaktioner från Layer 1 – baskedjan – och sedan regelbundet återvända till den och avräkna. På så sätt får du hastigheten och skalan som offchain-aktivitet medför, utan att förlora säkerhetsgarantierna från den underliggande blockkedjan. Det totala värdet som är låst i Layer 2-nätverk uppgick till 23 miljarder USD 2024.

Beroende på design hanterar Layer 2 transaktioner på olika sätt:

• Betalnings- och tillståndskanaler (t.ex. Lightning Network): Två användare låser medel onchain och skickar sedan obegränsat antal betalningar offchain. I det här scenariot är det bara öppningen och stängningen av kanalen som når baskedjan.

• Sidokedjor (t.ex. tidiga Polygon): Separata blockkedjor är anslutna till Layer 1. Användarna flyttar sedan resurser in och ut, gör transaktioner fritt på sidokedjan och avräknar onchain senare. Observera att sidokedjor inte ärver mainnet-säkerheten – så du förlitar dig på sidokedjans valideringsuppsättning, vilket medför en viss risk.

• Rollups (t.ex. Optimism, Arbitrum, zkSync): Dessa batchar tusentals offchain-transaktioner, komprimerar dem och skickar en sammanfattning tillbaka till Layer 1. Optimistiska rollups antas vara giltiga såvida inte bedrägeri bevisas, medan ZK-rollups (zero-knowledge) använder kryptografiska bevis direkt för att bevisa att offchain-datauppsättningen inte har ändrats, utan att avslöja känsliga detaljer.

L2:er gör det möjligt för nätverk att hantera en enorm mängd aktivitet snabbare och till en lägre kostnad, samtidigt som de förblir granskningsbara. I praktiken gör de blockkedjor användbara i företagsskala.

Hur påverkas säkerhet och granskningsbarhet när värde flyttas offchain?

I onchain-system kan en bekräftad transaktion verifieras av vem som helst. Transaktionen är utformad för att inte kunna manipuleras och avräknas med bindande verkan. Därför tenderar tillgångar med högt värde och viktiga poster att vara onchain.

Med offchain kan du så småningom få en onchain-avräkning, men det finns en gråzon – med viss risk – innan du når dit. Deltagarna måste till exempel hålla sig online för att övervaka om det förekommer bedrägerier i en betalningskanal. Om en part försvinner innan avräkning sker beror återvinningen på nätverkets tvistmekanismer och den andra partens vaksamhet.

I ett depåsystem förlitar du dig på att en operatör hanterar liggare korrekt. Det är snabbt och effektivt, men introducerar ändå centraliserad risk. Sidokedjor har en separat validerare som upprätthåller säkerheten, vilket innebär att om sidokedjan komprometteras så drabbas dina data av samma öde.

Granskningsbarhet blir ett produktbeslut för offchain-transaktioner, eftersom de inte är synliga för allmänheten såvida du inte designar dem för det. Även väldesignade offchain-system bygger på ytterligare antaganden om att bevisen är korrekta, att övervakarna fångar upp bedrägerier och att reservlogiken fungerar som förväntat.

När du lämnar kedjan och arbetar offchain ökar du hastigheten – men du tar också på dig ansvaret för att bevisa integriteten.

Vilka branscher drar nytta av hybrida transaktionsmodeller?

Hybridmodeller kombinerar offchain-aktivitet som hanterar prestanda med onchain-system som förankrar säkerhet och transparens. Dessa modeller förekommer när företag behöver hastighet och integritet i stor skala.

Här används de ofta:

Betalningar och handel

När du behandlar miljontals transaktioner med lågt värde kan du inte skriva var och en för sig till en blockkedja. Det är därför betalningsplattformar ofta hanterar aktivitet i realtid offchain, och avräknar sedan batcher onchain. Kunderna får omedelbar feedback och företag får lägre avgifter utan att göra avkall på verifieringskedjan.

Spel och digitala varor

Åtgärder i spel, som att flytta karaktärer, tjäna tokens och byta tillgångar, sker hela tiden. Mycket av den logiken körs offchain. Men när det är dags att prägla en sällsynt radpost eller överföra ägande registreras den onchain. Detsamma gäller för icke-fungibla tokens (NFT:er). Deras metadata lagras i distribuerat lagringsutrymme medan ägarbevisen lagras onchain. Kvitton finns också onchain, men prestandalagret hanterar spelet.

Leveranskedja och tillgångsspårning

Varje kontaktpunkt i en leveranskedja (t.ex. temperaturkontroller, överlämningar, GPS-pingar) genererar data. En stor del av processen sker offchain, men viktiga händelser, som en fraktsedel eller tullklarering, registreras onchain för ursprung och verifiering.

Hur ska företag utvärdera om en onchain- eller offchain-arkitektur bäst passar deras behov?

Arkitektur beror på vad du bygger, vem den betjänar och hur viktig integriteten, hastigheten och kostnaden är i varje flöde.

Här är vad du bör tänka på:

Volym och frekvens

Om du flyttar transaktioner med hög frekvens och lågt värde (t.ex. streaming-betalningar, spelinteraktioner och överföringar i appar) kommer du att stöta på kostnads- och latensväggar med endast onchain-design. Offchain-system eller L2-system som låter dig batcha, komprimera och skjuta upp avräkning är snabbare och billigare och kompromissar inte med förtroendet för systemet.

Transaktionsvärde och risk

Överföringar med högt värde, depåändringar eller annat som involverar juridisk äganderätt tenderar att gynnas av att vara helt onchain. Du får slutgiltighet, oföränderlighet och en offentlig verifieringskedja som inte förlitar sig på externa validerare eller interna register för att hålla under granskning.

Användarupplevelse

Om din produkt kräver respons i realtid (t.ex. POS-systemkassa eller orderutförande) har du inte råd med bekräftelsefönster som sträcker sig över flera minuter. Offchain- eller Layer 2-verktyg möjliggör omedelbar interaktion och avräkning senare.

Efterlevnad och granskningsbarhet

I reglerade miljöer behöver du register som kan verifieras oberoende av varandra. Offentliga blockkedjor hanterar detta väl, men du kan också utforma offchain-system som hashar och förankrar data onchain för integritetskontroller. Se bara till att granskningsbarheten är en begränsning i designen.

Implementeringskomplexitet

Varje modell har sina egna utmaningar och fördelar när det gäller implementering. Onchain är enklare att verifiera, men har begränsningar vad gäller användarupplevelse och skalbarhet. Offchain- eller hybridmodeller medför visserligen mer omkostnader, men de frigör mer prestanda. Arkitektur formar vad som är möjligt och leder dig mot den modell som är rätt för ditt företag.

Så kan Stripe hjälpa dig

Stripe Payments tillhandahåller en enhetlig, global betalningslösning som hjälper alla företag – från uppskalande startup-företag till globala företag – att acceptera betalningar online, i fysisk miljö och runt om i världen. Företag kan ta emot stablecoin-betalningar nästan var som helst i världen som avräknas som fiatvaluta i deras Stripe-saldon.

Det här kan Stripe Payments hjälpa till med:

• Optimera din kassaupplevelse: Skapa en friktionsfri kundupplevelse och spara tusentals teknikertimmar med förbyggda betalningsgränssnitt och tillgång till över 125 betalningsmetoder, inklusive stablecoin och krypto.
  
• Expandera till nya marknader snabbare: Nå kunder över hela världen och minska komplexiteten och kostnaderna för hantering av flera valutor med gränsöverskridande betalningsalternativ, tillgängliga i 195 länder och för över 135 valutor.
  
• Göra betalningar både fysiskt och online till en enhetlig upplevelse: Bygg en enhetlig köpupplevelse i digitala och fysiska kanaler för att personanpassa interaktioner, belöna lojalitet och öka intäkterna.
  
• Förbättrad betalningsprestanda: Öka intäkterna med en rad anpassningsbara, lättkonfigurerade betalningsverktyg, inklusive kodfritt skydd mot bedrägeri och avancerade funktioner som förbättrar auktoriseringstiderna.
  
• Snabbare utveckling med en flexibel och pålitlig plattform för tillväxt: Bygg vidare på en plattform som är utformad för att skala upp med dig, med 99,999 % upptid och branschledande tillförlitlighet.
  

Läs mer om hur Stripe Payments kan driva dina betalningar online och i fysisk miljö, eller börja idag.